Förr var det en stor besvikelse för tandläkarstuderande om en patient uteblev från sin behandling på studentkliniken. Hände det upprepade gånger var det dessutom risk för att komma efter i studierna. Numera finns det ett bra alternativ. Uteblir patienten finns simulatorerna i stället.
Studenterna kan välja mellan ett antal fall inom olika ämnesområden: kariesbehandling, endodonti, pedodonti, parodontologi och protetik. Dessutom kan man utgå ifrån egna digitala skanningar och öva inför en svår patientbehandling.
Att använda simulator är inte precis som att behandla en patient, men studenter som tränar med hjälp av simulator blir duktigare ändå. Det fungerar ungefär på samma sätt som när någon som drömmer om att kunna spela svåra stycken på piano övar skalor på keyboard, eftersom det inte finns något piano hemma.
”Klarar man sig här klarar man sig på patienterna.”
Solange Girgis tycker att simulatorträning gör nytta. Hon sitter vid simulatorn och tittar i en skärm på tanden hon borrar i. Hon hör ljudet av borren och känner skillnad på karies och frisk tandsubstans när hon övar kariesexkavering. Den känns som en vanlig borr och vibrerar och låter ungefär som den ska.
– Borren på simulatorn är känsligare än på riktigt. Klarar man sig här klarar man sig på patienterna, säger hon.
Fem simulatorer
Fem simulatorer installerades i lokalen Berghagen på Karolinska institutet (KI) i januari 2022.
– Den första simulatorn införskaffades redan i juni 2020, men vi märkte snabbt att en simulator inte räckte för att kunna användas i undervisningen, berättar Mariel Unger Karlström, ansvarig för simulatorprojektet.
I dag används simulatorerna både i den prekliniska och kliniska undervisningen på tandläkarutbildningen. Nikita Maluenda och Nabil Odisho är kliniska lärare och också nyckelpersoner i projektet. De är tekniskt kunniga, tycker om digitalisering och handleder studenterna som använder simulatorerna.
Från och med i år börjar simulatorundervisningen redan under tredje terminen – innan studenterna har haft någon annan preklinisk undervisning. Simulatorn är som en blandning av övningsdockan Oskar och virtuell verklighet. De som övar fingerfärdighet gör enligt handledarna bättre ifrån sig när de sedan borrar i plasttänder.
Lär sig spegel och borr
Efter introduktionen är studenterna igång med simulatorundervisning. Termin fyra får de boka timslånga simulatorpass på dagtid. En handledare finns tillgänglig om de behöver hjälp.
De lär sig hålla i en spegel och en borr och testar olika borrar. Det gäller att borra i dentinet utan att komma åt pulpan. Det är lättare att avgöra om man har borrat för lite eller för mycket i simulatorn än på en plasttand. Studenterna ser på skärmen hur många procent av kariesangreppet de har fått bort. Det syns också om de blottar pulpan.
– Att använda simulatorerna ger mest innan studenterna vågar sig på patienter, tycker Nikita Maluenda.
– Vi vill att studenterna ska göra alla sina fel här.
En fördel med simulatorn är att studenten kan göra om varje övning tills det känns bra.
Obligatoriska pass
Termin fem har studenterna obligatoriska prekliniska pass i simulatorsalen. Då övar de preparation av framtänder. Ett annat obligatoriskt pass är kariesexkavering på tand 24 i samband med undervisningen i orala sjukdomar termin sju.
”Vi vill att studenterna ska göra alla sina fel här.”
Simulatorträning är kanske mest värdefull tidigt under utbildningen, men studenterna har glädje av den även senare. Termin sju har studenterna många klinikpass. Om en patient uteblir vill de flesta använda simulatorn i stället för att göra ”ingenting”. De kan till exempel testa svåra behandlingar utan att vara oroliga för att skada en patient. Det kan röra sig om protetiska behandlingar som att preparera en bro eller att göra skalfasader.
Simulatorn är laddad med ett antal olika protetikfall. Flera är baserade på skanningar från riktiga patienter. Alla studenter hinner öva några protetikfall.
Digitala studiemodeller
Simulatorerna kan också användas för att prova på olika behandlingar innan de utförs på en patient. Intraorala skanningar som har gjorts på en riktig patient kan skickas till simulatorn och göras till digitala studiemodeller för granskning och preparation.
– STL-filen används för att först 3d-printa ut riktiga modeller och sedan digitala modeller. På så sätt får studenten öva på sitt patientfall i princip hur mycket som helst innan de gör den riktiga behandlingen. Det blir väldigt patientsäkert, säger Mariel Unger Karlström.
3d-utskriftstekniken STL står för stereolitografi.
Med hjälp av simulatorerna kan studenter även öva på moment som är rätt ovanliga på studentkliniken, men som är viktiga för en färdig tandläkare att kunna. Att testa olika tekniker gör att de bättre förstår principerna. Gör man om samma operation flera gånger blir man bättre och snabbare. Självförtroendet växer med färdigheterna.
Ersätter patient vid prov
När det behövs används simulatorerna numera även vid kavumpreparationsprov termin tio.
– Vi föredrar fortfarande att studenterna gör provet på en riktig patient, men patienter som behöver rotbehandling räcker inte alltid till, berättar Mariel Unger Karlström.
”Patienter som behöver rotbehandling räcker inte alltid till.”
Det går också att undervisa i grupp i simulatorsalen. Teoretiska kunskaper blir då väldigt konkreta. Tio, tolv studenter kan inte titta in i munnen på en riktig patient samtidigt, men det fungerar utmärkt att gå igenom ett simulatorfall på storskärm. Handledaren visar hur en behandling görs och studenterna kan sedan utföra behandlingen på samma ”patient”.
Undervisningssituationen blir levande och studenterna kan diskutera fallet både inför, under och efter simulatorträningen.
Byter fall med andra skolor
Under våren kommer KI att skapa fall tillsammans med ingenjörerna i det holländska företaget som de har köpt simulatorerna hos.
– Våra patientfall kan användas vid andra skolor i världen och vi kan testa deras. Vi byter lärande med varandra, säger Mariel Unger Karlström.
På så sätt blir tandläkarutbildningen mer internationell.
Förutom i tandläkarnas grundutbildning används simulatorerna i den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES och Schweiz (KUT). Även lärarna har glädje av dem, exempelvis om de vill testa en svår behandling innan den utförs på patienten.
Realistisk övning
Innan simulatorerna togs in i undervisningen testade drygt 40 tandläkarstuderande dem. En enkät visade att de flesta skulle uppskatta att använda dem i undervisningen. Få tyckte att det var som att utföra en riktig behandling, men det var så pass realistiskt att det var bra som övning. De flesta trodde också att de skulle kunna göra bättre behandlingar om de övade på simulator innan de gjorde en patientbehandling.
Utvecklingen pågår fortfarande. Känselåterkopplingen (haptiken) fungerar bäst på high speed-borren och det finns bra fall för att öva kariesexkavering på både barn och vuxna. Sådant som är under utveckling är separation vid extraktioner, endontiövningar, mikro-CBCT (mikrotomografi) och implantatövningar.
Representanter från tandläkarutbildningarna som använder simulatorer träffas varje år i samband med årsmötet som hålls av Association for Dental Education in Europe (ADEE). Då diskuterar de det som har gått bra och det som kan förbättras i simulatorundervisningen.
Simulatorer blir allt bättre
Mariel Unger Karlström testade en simulator första gången för omkring tio år sedan på tandläkarhögskolan i Amsterdam i Nederländerna.
– Det här är en vision som jag har haft sedan dess. Simulatorerna har blivit mycket bättre de senaste tio åren – och kommer att bli ännu bättre.
Hon är stolt över att KI snabbt har lyckats få in simulatorträning i undervisningen.
– Vi har tekniskt duktig personal och många med innovativa idéer. Vi kan komma långt.
Varje simulator kostar 595 000 kronor. Då ingår fall, support och garanti, men ändå – nästan 600 000 kronor …
– Jag hoppas att de håller länge, medger Mariel Unger Karlström.
Janet Suslick
KI har fem simulatorer (fyra stycken Simtocare och en Simodont). Varje simulator har bland annat:
- Två handkontroller med haptisk feedback som motsvarar spegel och handstycke.
- En skärm som gör att användaren inte behöver 3d-glasögon (förutom Simodonten som kräver 3d-glasögon).
- En fotpedal.
- En i-padskärm där studenter kan välja olika fall och som visar information om hur en pågående behandling fortlöper.
Se filmen när Nabol Odisho, som är klinisk handledare, instruerar tandläkarstudenten Solange Girgis.
Här kan du se en kort introduktionsfilm.