Annons

Annons

Metod, klinik & praktik 2024-03-26

Distansutbildning ska ge bättre hjälp till dementa

Att möta en patient med demenssjukdom kan vara en utmaning även för en erfaren tandläkare. (Bilden är arrangerad.)

Foto: Colourbox

Trots att allt fler personer insjuknar i demens saknar flera tandläkare tillräckliga kunskaper om sjukdomen – något som Karolinska institutet vill ändra på. Sedan ett par år anordnar universitetet en digital kurs för vårdpersonal som vill öka sin kunskap och förståelse kring arbetet med demenssjuka.

I Sverige finns enligt Social­styrelsen cirka 150 000 personer som lever med demenssjukdom, och med ökad medellivslängd och en åldrande befolkning räknar myndigheten med att antalet patienter med kognitiva sjukdomar kommer att öka ytterligare under kommande decennier.

– Samtidigt som patientgruppen blir allt större, saknar vården och omsorgen resurser och kunskaper om patienternas tillstånd, samt förståelse för vikten av samarbete med andra professioner kring patientgruppen, berättar Inger Wårdh, docent i gerodonti, äldretandvård, och specialist i orofacial medicin, och övertandläkare vid Karolinska institutet.

Med sin bakgrund som sjukhustandläkare, forskare, universitetslektor, och som Karolinska institutets första specialisttandläkare inom orofacial medicin, är Inger Wårdh en av Sveriges främsta specialister på geriatriska patienter och patienter med komplexa tillstånd i munnen relaterade till systemsjukdomar och funktionsvariationer.

Inger Wårdh. Foto: Lennart Wårdh

– Trots den forskning och kunskap som finns i dag om kognitiva sjukdomar saknar även nyexaminerade tandläkare tillräckliga kunskaper om patienter med demens.

– Studenterna erhåller teoretisk kunskap under kursen orofacial medicin, men de skulle även behöva praktisk erfarenhet med tanke på att de kort efter kursen examineras och kommer att möta patienter med kognitiva sjukdomar.

Inger Wårdh samarbetade med Silviahemmet och Svenskt demens­cent­rum för att skapa den multiprofessionella distanskursen ”Demenssjukdom från cell till samhälle” inom ramen för Akademiskt centrum för äldre­tandvård.

– Syftet med kursen är att öka kunskapen om kognitiva begränsningar och personer med demens, och öka förståelsen för hur olika professioner arbetar. Efter kursen förstår deltagarna bättre hur ett samarbete med andra professioner kan se ut.

– Egentligen är kursen en del av ett masterprogram, men vi har brutit ut denna del för att fler ska kunna ta del av inne­hållet.

Kursen är den första i sitt slag där tandläkare, tandhygienister, dietister, logopeder, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och audionomer – professioner som arbetar inom området demenssjukdom – läser kursen tillsammans.

– Kursen är på 15 högskolepoäng, kräver tid och kostar en del, vilket har gjort att det från tandvården främst är tandläkare och tandhygienister med en övergripande position i sin organisation som har deltagit, förklarar Inger Wårdh.

– Kunskapen som de erhåller kan de sedan sprida inom sin organisation.

Kursprogrammet innehåller grundläggande kunskaper om demenssjukdom och personer som lever med demens. Tillsammans med sin kollega ­Nivetha Natarajan, medicine doktor och adjunkt vid institutionen för odontologi på Karolinska institutet, ansvarar Inger Wårdh för en del av kursen där fokus riktas mot oral hälsa och tandvårdens roll i arbetet med demenssjuka. Ämnet lyfts dels genom så kallad mapping med efterföljande diskussion och dels genom digitala föreläsningar.

Akademiskt centrum för äldretandvård
  • Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) är ett samarbete mellan institutionen för odontologi vid Karolinska institutet, Folktandvården Stockholms län AB och Stockholms Sjukhem.
  • ACT ska genom basvetenskaplig och klinisk forskning samt vård öka kunskapen om oral hälsa och förbättra tandhälsan för äldre i Stockholms län. Centrumet ska även förmedla kunskaper och information om äldres orala hälsa.

Nivetha Natarajan. Foto: Lennart Wårdh

– Vi fokuserar på hur tandhälsa ser ut bland patienter med kognitiva begränsningar. Med hjälp av data från Svenska Demensregistret har vi sett en markant skillnad innan och efter diagnosen, där patientens tandvårdskontakt ofta upphör, berättar Nivetha Natarajan.

– Även hos dem som har fin munhälsa före sjukdomen ses en markant skillnad i tandstatus på bara ett år på grund av brister i daglig munvård, muntorrhet, och ändrat kostintag i kombination med mediciner för andra sjukdomar.

Samtidigt som kursdeltagarna uppmärksammas på problemet är fokus på att hitta lösningar på hur patienten kan få tillbaka sin tandvårdskontakt.

– Här har andra professioner, som fortfarande träffar patienten, en viktig funktion. De kan förmedla status om munhälsa till tandvården och påminna och förmedla information till patienten och dess anhöriga.

Att möta en patient med demenssjukdom kan vara en utmaning även för en erfaren tandläkare då patienten är en vuxen person med begränsade möjligheter att klara av sitt liv. Ibland är individen förvirrad, ibland skäms personen över sin situation, och ibland är den ledsen.

– Många är väldigt rädda eftersom hela deras tillvaro ter sig väldigt obegriplig. Som tandläkare kan du komma långt i din kontakt genom att få personen att känna trygghet. Ta det lugnt. Går det inte bra den här gången får ni göra ett nytt försök, säger Inger Wårdh,

– Ska patienten klä på sig, lämna sitt boende, åka färdtjänst eller annan transport och sen sitta i ett väntrum har patienten kanske ingen ork kvar när hen väl sätter sig i tandläkar­stolen. Vi har genomfört ett forskningsprojekt som visar hur man vid hembesök kan göra mycket för tandhälsan och mota Olle i grind.

Kursen har anordnats en gång om året sedan 2020. Under 2023/24 genomförs kursen mellan november och mars, den här gången med två deltagare från tandvården.

– Förhoppningsvis kommer fler att kunna vara med nästa gång. Varje år insjuknar runt 25 000 personer i demens, och som profession måste vi bli bättre på att möta patienter med kognitiva begränsningar.

Upptäck mer