Håll koll på toxikologin

Tidig morgon, ­första patienten är på ingång. Instru­menten är på plats och journal­systemet igång. Skyddsglasögon, munskydd, handskar, ­visir, handsug … Hur ser din person­liga skyddsutrustning ut för de ämnen du ska arbeta med?

– Man bör arbeta så att man kan ha ett långt och bra arbetsliv utan problem. Om man hanterar materialen rätt så är man ganska trygg, säger Bo Wold Nilsen, som undervisar tandläkarstudenter i toxikologi vid UiT, ­Norges arktiska universitet i Tromsø.
Toxiska reaktioner bland tandvårdspersonal och patienter är väldigt sällsynta. Det är vanligare med avvikande reaktioner, till exempel allergi.
Personalen, som befinner sig på kliniken under hela arbetsdagar, har den största risken för exponering för ämnen som kan ha toxiska eller allergena effekter.

Flera tusen liter luft

– Tandläkaren exponeras för en del toxiska ämnen som inte når patienten. Till exempel de oreagerade materialen. Dels finns risker med att få dem på huden. Dels kan partiklar gå ner i lungorna om man inte använder partikelfilter när man polerar komposit, säger Bo Wold Nilsen.
Även patienterna andas in partiklar.
– Men de arbetar inte i denna miljö. Under en arbetsdag andas man in flera tusen liter luft. Om man multi­plicerar detta med antalet dagar, veckor och år man arbetar blir risken för exponering mycket större, säger Bo Wold ­Nilsen.

Damm och kemikalier

Även om man inte ser några effekter av exponeringen direkt kan det finnas långsiktiga effekter. Han hänvisar till en studie som visar att tandvårdspersonal har 23 gånger högre risk att drabbas av den allvarliga lungsjukdomen idiopatisk lungfibros. Orsaken till detta är inte klarlagd, men man tror att det kan finnas samband med damm och kemikalier i arbetsmiljön.
Det vanligaste problemet bland tandvårdspersonal är dock allergiska kontakteksem på fingrarna på grund av oreagerade metakrylater. Eksemen kan visa sig som rodnader, blåsor och sprickor i huden.
Oreagerade material penetrerar handskarna på bara ett par minuter, och därför behöver man byta handskar direkt om de har kommit i kontakt med dessa.

Lösögonfransar och lösnaglar

Arbetsmiljöverket tar upp ett antal risker som finns i tandvårdspersonalens arbetsmiljö, till exempel amalgam, anestesigas, allergener och läkemedel med toxisk effekt.

”Metakrylater finns i många typer av lim, till exempel för lösögonfransar och lösnaglar. ”

– Men det finns risker utanför kliniken som ändå kan påverka dig i ditt ar­bete. Metakrylater finns i många typer av lim, till exempel för lösögonfransar och lösnaglar. Det kan ge ökad känslighet för de ämnena. Det finns exempel på där man fått allergiska reaktioner och behövt byta yrke, säger Bo Wold Nilsen.
Mindre än en procent av tandvårdspersonalen har en konstaterad allergi mot metakry­lerade material. Konserveringsmedel, kobolt-krom, nickel och gummi i handskar är and­ra ämnen som kan ge upphov till kontakteksem.

Anafylaktisk chock

Mest allvarlig är latexallergin, som kan ge en anafylaktisk chock. Men medvetenheten om detta är stor, och användningen av latex­handskar har minskat.
Bo Wold Nilsen tycker att man alltid ska titta på sammansättningen av de material man använder
– Så det bästa är att jobba så att det blir så lite exponering som möjligt, säger Bo Wold Nilsen.

Akut toxisk reaktion

Enligt Ulf Örtengren, som forskar kring dentala material och undervisar i toxikologi, rapporteras mellan en och tre promille avvikande reaktioner hos patienter.
– Men förmodligen finns ett mörkertal, eftersom allt inte rapporteras. En akut toxisk reaktion hos patienten kan komma snabbt, och kanske patienten inte märker den. Det kan vara en slemhinneförändring som man kanske inte förstår är onormal efter behandlingen, säger han.
Han nämner dock att väteperoxid och and­ra desinfektionsmaterial kan ge toxiska reaktioner om de används fel. Väteperoxid som kommer i kontakt med tandköttet ger till exempel vävnadsskador.

Radioaktiv strålning

Bo Wold Nilsen tycker att man bör ha koll på toxikologi på kliniken också för att kunna bemöta patienter på ett bra sätt, och lugna dem om de är oroliga för något.
– Det kan handla om radio­aktiv strålning från keramiska material, till exempel zirkonia­kronor. Det finns, men i extremt små mängder. Man behöver också kunna bemöta frågor om amalgam.
Många patienter vill ta bort allt sitt amalgam för att undvika exponering för detta. Men det är när man tar bort amalgamfyllningarna som det blir exponering, säger Bo Wold Nilsen.

Minimera exponering

Han berättar att den som tar bort ett stort antal amalgamfyllningar vid ett tillfälle har förhöjda nivåer av kvicksilver i blodet året efter.
För tandvårdspersonal är exponeringsnivåerna för kvicksilver från amalgam numera så låga att det inte ska innebära någon risk för skadliga effekter på kroppen. Man bör dock se till att minimera exponeringen.

Fluor och fluorid

Patienterna kan också vara oroliga för att de läst eller hört att fluor är giftigt.
– Vi måste skilja på fluor och fluorid. Det första är en giftig gas, medan fluorid är en jon, som inte är giftig, säger Bo Wold ­Nilsen.

”Vi måste prata med och informera patienterna, och ge saklig och objektiv information. Lugna den som känner oro.”

Ulf Örtengren talar också om patienternas oro för materialen som sätts in i munnen. Det kan handla om amalgam, titan och metaller överlag.
– Ta alltid patientens oro på allvar. Vi har gjort misstag tidigare med amalgam. Vi måste prata med och informera patienterna, och ge saklig och objektiv information. Lugna den som känner oro.
Han poängterar också att man inte ska slarva med den egna säkerheten på grund av tidspress eller ekonomisk press. Det behövs bra rutiner för arbetsmiljön.
– Tänk ett steg till: Vad är det vi använder? Finns det säkrare material? Hur ska det hanteras? Se till att få en innehålls­deklaration så att du har spårbarhet om man får en reaktion. Tänk även på avfallshanteringen så att inte ohärdat material läcker ut.