Nytt fokus på folkhälsa i Dalarna

Kampen mot småbarns­karies trappas upp i Dalar­na med en ny folk­hälso­funktion. Ansvaret flyttas från kli­nik­nivå till sju nya team och med inriktningen att ge utsatta områden i länet ett tydligare stöd.
De sju teamen ska ansvara för skolinformation och arbeta tillsammans med BVC samt med äldre­tand­vård genom munhälsobedömningar och utbildning av vårdpersonal.
Region Dalarna har i utbyggnaden av den nya folkhälsofunktionen tittat på motsvarande organisation i grannregionerna Örebro och Gävleborg.

Jämlik tandvård

Den Dalarnaanalys som används som grund för införandet av en folkhälsofunktion, med inledningsvis 19 medarbetare, utgår från geografiska och socio­ekonomiska förhållanden för att man ska kunna ge en jämlik tandvård till hela befolkningen.
Geografiskt handlar det förutom avstånden om problem med att rekrytera personal till glesbygd. Socioekonomiskt har skillnaderna växt, med ett spann för barnfattigdomen från knappt 4 procent i Säter till nästan 25 procent i Jakobsgårdarna i Borlänge.

– Samverkan när det gäller folkhälsa är viktigt. Då vi nu har fått specifika tjänster som enbart ska fokusera på detta viktiga arbete, med medarbetare som verkligen brinner för det, tror jag att det kan bli hur bra som helst, kommenterar Birgitta Nordström, tandläkare och vårdutvecklare inom Region Dalarna, som varit delaktig i uppbyggnaden av den nya folkhälsofunktionen.
Hon tror att den nya organisationen ger stora fördelar i arbetet för jämlik munhälsa.
– Oavsett var man bor så ska man få samma möjlighet att ta till sig kunskaper för att kunna leva ett hälsosammare liv. Dalar­na är ett till ytan stort län, där det till vissa områden är svårt att rekrytera personal. Det gör att det finns en risk att det externa, mycket viktiga hälso­främjande arbetet inte hinns med i den omfattning man har tänkt, eftersom vårdtrycket är stort och resurserna behövs till patientarbete ”hemma på kliniken”, säger Birgitta Nordström.

Utbildningsmaterial

Tandvårdsnämnden i Dalarna fattade beslut om den nya funktionen för ett år sedan och i januari rullade arbetet igång.
Insatserna riktade mot skolor har varit eftersatta med endast enstaka kliniker som genomfört skolinformation, enligt en kartläggning av folktandvården.
Men digital skolinformation under pandemin ser ut att kunna göra skillnad, med ett positivt gensvar från skolorna. Ett utbildningsmaterial har tagits fram för att informera för­skole­klass samt årskurserna 2, 5 och 8.

– Tanken är också att jobba mer mot tobak, vilket varit en brist i Dalarna tidigare. Tyvärr har vi upplevt ganska svagt engagemang från skolorna i Dalar­na för exempelvis Tobaksfri duo. Vi behöver hitta former tillsammans med skolorna, säger Eva Östling, verksamhetschef för den nya folkhälsofunktionen.
Fluoridsköljningsinsatser är inte aktuella i nuläget, tillägger hon.
– Den hälsoekonomiska effekten har bedömts som ganska låg. Fluoridsköljning är ingenting som vi planerar för, men det är inte heller uteslutet att det senare kan bli aktuellt, och då kanske med riktade insatser mot utsatta områden, säger Eva Östling.

Kariesstatik

En form av klusteranalys pågår fortfarande kring socioekonomiska förutsättningar och karies­statik i olika delar av Dalarna, som ska leda till extra insatser i vissa områden. Region Örebro har varit förebild för den modellen.
– Klinikernas samarbete med BVC och arbetet riktat mot barn under tre år har sett väldigt olika ut. En del kliniker har informerat småbarnsföräldrar eller kallat in vid 18 månader till kliniker, medan vissa klinker inte har haft resurser för att göra någonting alls, konstaterar Eva Östling.

Mer enhetligt arbetssätt

Birgitta Nordström ser fördelar med ett mer enhetligt arbetssätt som bygger på ett övergripande, hälsofrämjande arbete:
– När det gäller exempelvis karies ser vi vid uppföljning av munhälsan att den har ökat i vissa åldrar, och spridningen är olika i länet. Sjukdomen botas inte genom att vi borrar i tänderna – utan vi behöver förstärka vårt budskap angående den viktiga egenvården: att det är en sjukdom där orsakerna måste åtgärdas, det vill säga att före­byggande åtgärder sker med regelbunden tandborstning, fluoridtillförsel, minskat kol­hydrat­intag och så vidare.
– Dessa kunskaper behöver spridas i alla åldrar. En mycket viktig grupp är de allra yngsta. Här gäller att vårdnadshavare vet hur de ska ge sina barn en så bra start som möjligt i livet för en god munhälsa, säger Birgitta Nordström.

Munhälsobedömningar

Folkhälsoteamens andra stora ansvarsområde med mun­hälso­bedömningar och utbildning har fungerat betydligt bättre i Dalarna med goda resultat i nationella jämförelser.
Men pandemin har skapat en form av utbildningsskuld.
– Under pandemin har vi jobbat med digital utbildning av vårdpersonal som har fungerat okej, men vi ser inte i längden att det kan ersätta fysisk utbildning. Det är även många som tackat nej och en stor anledning har varit att vårdpersonalen inte träffas i grupp och att man inte har en egen arbetsdator. Så det har varit en del logistiska problem.