Tänk dig den där första kaffekoppen på morgonen, när redan ljudet av kaffebryggaren och doften av kaffepulvret gör att du piggnar till. Förväntan på koffeinets uppiggande effekt har redan påverkat hur kroppen kommer att reagera på drycken. Eller hur du redan mår lite bättre när du har fått kartan med febernedsättande och smärtstillande tabletter i handen. Det där knäppet när du trycker ut en tablett.

Karin Jensen
– Våra sinnesintryck formas av vad vi förväntar oss. Det är ett sätt för oss att överleva. Vi kan inte bedöma varje sinnesintryck som nytt, utan måste använda oss av tidigare erfarenheter, säger Karin Jensen, forskare inom placebo och smärta vid Karolinska Institutet.
Det hon beskriver är grunden till placeboeffekten, att en förväntan på att en behandling ska fungera kan innebära att den också gör det. Vid till exempel läkemedelsprövningar får en del patienter verkningslös placebo, för att kunna avgöra om den aktiva substansen i läkemedlet faktiskt har effekt. Eller om det är en placeboeffekt som gör att behandlingen fungerar.
”Hjärnan har en förmåga att hämma smärtsignalerna, men det är inte en lika stark effekt som av en bedövningsspruta.”
Effekten kan också uppstå hos till exempel patienten som flera gånger har fått effektiv smärtlindring hos tandläkaren. Eftersom hjärnan känner igen miljön och förutsättningarna, kan kroppen börja frisätta egna smärtlindrande ämnen.
– Hjärnan har en förmåga att hämma smärtsignalerna, men det är inte en lika stark effekt som av en bedövningsspruta.
Det fungerar dessvärre omvänt också: Om vi tror att något ska vara farligt och göra ont inträffar den så kallade noceboeffekten, som förstärker det som är negativt.
– Vi snappar lättare upp det som kan vara farligt för oss. Så det kan ibland vara lättare att få den negativa effekten.
Omedvetna förväntningar
Karin Jensens forskargrupp har undersökt om det är medvetna eller omedvetna förväntningar som styr effekterna.
– Ofta vädjar man till patientens intellekt för att skapa placeboeffekt, men i många situationer fungerar det inte så. Effekten syns även hos små barn eller personer med nedsatt intellekt, som inte förstår smärtlindring.
Hon tillägger att de signaler som förknippas med smärtlindring sker så pass snabbt att det också pekar på att det snarast är omedvetna förväntningar som spelar in.
Förstärka smärtlindring
Hur kan man då använda kunskapen i sin praktik? Karin Jensen påpekar att det är oetiskt att ge en verkningslös behandling, men att man kan använda effekten för att förstärka till exempel smärtlindring. Det handlar om olika sätt att skapa förväntningar:
- Betingning, alltså att ge aktivt läkemedel många gånger med lyckad smärtlindring.
- Att se andra få fungerande smärtlindring.
- Att skapa förtroende i relationen mellan vårdgivare och patient.
– Mötet är ett otroligt mäktigt verktyg för att bygga på placeboeffekten. Att ge ett varmt och empatiskt intryck för att skapa förtroende.
Relationen är a och o
Även hur man ger information till patienten påverkar. Vad lägger du tonvikt på? Att 30 procent får biverkningar, eller att 70 procent inte får det?
På samma sätt som en bra relation kan förstärka placeboeffekten, kan en dålig relation med vårdgivaren motverka det positiva i en behandling.
Är det bara att sätta igång att bygga upp patientens förväntningar till max då? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Här finns en paradox. Om man som vårdgivare säljer in en behandling för mycket, så att det hamnar för långt från patientens upplevelser, riskerar man att hen tappar förtroendet, och man får i stället en negativ effekt.
– Relationen mellan patient och vårdgivare är a och o. Det är komplext, och därför svårt att hitta rätt ”sweet spot” för att boosta patientens förväntningar.
Volymkontroll för smärtsignaler
Ytterligare en svårighet för den som vill bli bra på att använda sig av placeboeffekten för smärtlindring är att det är personberoende. På gruppnivå lyckas vårdgivare som följer en instruktion om att vara varma och empatiska bättre med att inducera placeboeffekten, medan de som instrueras att vara kyliga lyckas sämre. Den naturliga variationen mellan olika personer är dock större, och vissa vårdgivare lyckas bättre än andra oavsett om de är varma eller kyliga mot sina patienter.
– Det finns en personlighetsfaktor som gör att vissa har det. Det här är fascinerande, men svårt att forska på.
Vad är det då som händer i kroppen när vi har byggt upp förväntningar på fungerande smärtlindring?
När smärtreceptorerna i kroppen retas går en signal till ryggmärgen och vidare upp till hjärnan där vi blir medvetna om smärtan. Karin Jensen beskriver det som att det finns en volymkontroll på vägen mellan smärtreceptorerna och hjärnan. Denna kan bromsa eller öka signalerna beroende på hur vi mår och vilka förväntningar vi har.
– Det är ett biopsykosocialt system – hur vi uppfattar smärtan avgör hur den känns, avslutar Karin Jensen.

Ett varmt och empatiskt bemötande förstärker placeboeffekten hos patienten.
Illustration: Mia Nilsson
Han tar hjälp av placebo för smärtlindring
Einar Hanson är specialist i bettfysiologi och träffar i sitt arbete patienter som har smärta eller funktionsstörning i käksystemet. Ofta har de subjektiva besvär där placeboeffekten kan vara till hjälp.

Einar Hansson
Einar Hanson tycker att man bör vara medveten om att det finns placeboeffekter i all behandling.
– Man kanske tänker att placebo handlar om sockerpiller, men det är mycket mer än så. Som tandläkare använder du effekten varje gång du skriver ut en värktablett eller putsar till en fyllning. Patienten blir inte bättre bara av det verksamma ämnet, utan även av att få tabletten utskriven.
Hans egna patienter med TMD har mycket subjektiva besvär som smärta och obehag, och han tycker därför att det passar bra att använda sig av placeboeffekten för dem.
– Vi ska inte lura patienterna med verkningslösa medel, men inte heller missa att utnyttja den placeboeffekt som finns.
”Bättre är därför att kommunicera ”Jag tror att detta kan hjälpa” eller ”Nu kommer din smärta att gå ned”.”
Han tar behandling med bettskenor som exempel. Patienterna blir bättre av behandlingen, men det är oklart varför.
– Även placebobettskenor ger en viss effekt.
Einar Hanssons tips för att använda sig av detta fenomen är att visa tydligt för patienten att man tror på behandlingen, och att kommunicera vilken effekt man förväntar sig.
– Det är en palett av saker som gör att det fungerar. Till exempel har mina patienter ofta väntat länge i kö, efter att deras vanliga tandläkare remitterat dem hit. Att de då får träffa en övertandläkare på ett sjukhus gör att vi får en placeboeffekt redan där
Han poängterar att man även behöver vara medveten om placebons ”onda kusin”, nocebo. Om man förmedlar till exempel ”Den här bettskenan kan klämma på tänderna och ge ökad huvudvärk” finns en risk att detta sker, eftersom det är vad patienten förväntar sig.
Bättre är därför att kommunicera ”Jag tror att detta kan hjälpa” eller ”Nu kommer din smärta att gå ned”.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.