Annons
Annons
Professorns råd: ”Det viktigaste är att lyssna”
Tandläkaren kan med fördel ta initiativ till att pausa behandlingen för att stämma av med patienten.
Illustration: Mia Nilsson
Tandläkare kan göra mycket för att hjälpa patienter att komma över sin rädsla. Att ta sig tid att prata och att patienter kan ta plats med sina behov gör stor skillnad. Det menar Ulla Wide, professor i odontologisk psykologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Ett empatiskt bemötande och att ge en smärtfri behandling är två av de viktigaste sakerna en tandläkare kan göra för att hjälpa sina patienter med rädslan. Det behöver, enligt professor Ulla Wide, ske både i ord och handling. Att lyssna noga, ta sig tid och genomföra det man kommit överens om med patienten.
En del som lider av svår tandvårdsrädsla kan berätta om den, medan andra gömmer den inom sig. Vissa är medvetna om sin rädsla, andra inte. För tandläkare kan det vara en utmaning att ta reda på hur det ligger till.
Ulla Wide, professor i odontologisk psykologi. Foto: Stefan Edetoft
– Det viktigaste är att tandläkare visar patienten att de är beredda att lyssna och att få i gång en dialog, ett samspel, med patienten, säger Ulla Wide, som utöver sin professur arbetar som psykolog vid specialistkliniken för orofacial medicin i Göteborg.
Vissa patienter har så svår ångest att de inte besöker tandläkaren. Andra biter ihop, trots svår ångest, och tar sig dit. Rädslan, som ibland gränsar till panik, kan minska kraftigt om patienten får frågan och möjlighet att prata om hur de upplever situationen. Ulla Wide säger att tandläkare behöver vara beredda på att patienter är ovana att prata om rädslan. Det kan vara första gången de får frågan.
– Det är viktigt att lyssna förutsättningslöst, att fråga hur patienten upplevt tandvård tidigare och att berätta om behandlingen. Patienterna behöver känna att de har kontroll och delaktighet i behandlingen.
Patienter behöver få ta plats med sina behov. Det kan handla om en så enkel sak som att komma överens om att ta en paus i behandlingen när patienten höjer handen. Vetenskapliga studier visar tydligt att det här lindrar upplevelsen av smärta under behandlingen. Tandläkaren kan med fördel ta initiativ till att pausa behandlingen för att stämma av med patienten.
– Att initiativet kommer från tandläkaren är viktigt, då patienter lätt känner att de inte vill vara till besvär eller störa.
Ulla Wide har arbetat inom tandvården som psykolog i drygt 20 år. Som professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, arbetar hon med universitetets utbildning av tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister. Psykologisk behandling av vuxna med svår tandvårdsrädsla bygger på kognitiv beteendeterapi, KBT. Hon behöver tillgång till tandvårdsmiljön för kunna ge en effektiv behandling.
– Som psykolog står jag mig slätt utan en nära kontakt med tandvården. Men det har jag här på kliniken i mötet med tandläkare och övrig personal.
Nyligen har hon tillsammans med tandläkaren och professor Magnus Hakeberg givit ut boken ”Tandvårdsrädsla” vid Gothia Förlag.
– Förlaget ville ge ut den då det inte finns någon motsvarande bok om detta vanliga problem.
Vad kan då patienternas rädsla komma ifrån? Det kan bero på många olika saker. Ulla Wide berättar att många har dåliga erfarenheter från tandvården, och vissa även från sjukvården i allmänhet.
”Inom tandvården är det mer fokus på produktion än på hur vården upplevs.”
– I vår forskning ser vi att många patienter har upplevt en smärtsam behandling och ett hårdhänt bemötande. Patienter har känt att de inte haft kontroll över situationen. Detta riskerar att förstärka rädslan.
De svar tandläkare får vid samtalen kommer via patienternas ord och kroppsspråk. Svettningar, spända rörelser och anletsdrag signalerar rädsla och obehag.
– Tandläkaren behöver lita på sin erfarenhet och besluta om det är bästa att skjuta på behandlingen eller att helt ställa in den tills patienten är redo, säger Ulla Wide.
Det kan vara praktiskt omöjligt att behandla en patient som är för rädd, men det kan även vara så att patienten stålsätter sig och biter ihop rejält för att klara av situationen. Att då genomföra behandlingen kan spä på rädslan och förvärra det trauma som patienten redan bär på.
– Att samtala och att hitta en ny tid kan i sig ha en lugnande inverkan. Men om det inte går att nå fram till patienten finns möjligheten att remittera vidare till psykolog, säger Ulla Wide.
Det händer att tandläkare överlåter den första kontakten med patienten till tandsköterskor. Men det är viktigt för patienten att känna kontakt med tandläkaren.
– Jag tycker att tandläkarna ska vara rädda om kontakten och samspelet. Sköterskorna är viktiga, men detta är en central del i tandläkarnas profession.
Ulla Wide är noga med att dessa råd inte ska ses som en kokbok med färdiga recept.
– Varje möte och varje patient är unika. Det som sägs och görs måste ske tillsammans med just den patienten det handlar om, och utifrån dennes behov.
Tandläkarna är ofta tidspressade, men forskningen visar att arbete i en lugn takt och i ett bra samspel med patienterna även ger tandläkarna en bättre arbetsmiljö. Enligt Ulla Wide gör samspelet att behandlingen flyter på mer friktionsfritt och att det går att vinna tillbaka den tid man investerat i samtal.
– Inom tandvården ser jag tydligt att det är mer fokus på produktion än på hur vården upplevs, men det är kontraproduktivt. En bättre upplevelse av behandlingen gör att patienterna kommer tillbaka. Tyvärr syns inte dessa vinster i de ekonomiska styrsystemen.
