Annons
Annons
Stressforskaren: Så påverkas hälsan av högt patienttryck
Bristen på tandvårdspersonal får konsekvenser för patienterna, samhället och medarbetarna inom tandvården.
Foto: Colourbox
Bristen på tandvårdspersonal i delar av Sverige har lett till att kliniker avvecklats, vilket innebär ett ökat patienttryck för dem som finns kvar. På kort sikt kan det innebära ökade intäkter och kompetensutveckling, men hur påverkas tandläkarna av ökad stress och hög arbetsbelastning?
Bristen på tandvårdspersonal i delar av Sverige har lett till att kliniker avvecklats, vilket innebär ett ökat patienttryck för dem som finns kvar. På kort sikt kan det innebära ökade intäkter och kompetensutveckling, men hur påverkas tandläkarna av ökad stress och hög arbetsbelastning?
På Gotland har flera privattandläkare lagt ner sina verksamheter, vilket gör att tusentals gotlänningar saknar en fast tandläkarkontakt och ger kvarvarande kliniker ett ökat patienttryck.
Reija Elenius
– Tidböckerna var fulla redan innan klinikerna stängde, och efter deras avveckling påverkas framför allt kötider, väntetider och akutmottagningen dit många patienter utan tandläkare söker sig, berättar Reija Elenius, vice ordförande för Gotlands tjänstetandläkarförening.
På södra Gotland har hundratals nya patienter sökt sig till folktandvården i Hemse, vilket innebär att det krävs mer av tandvårdsteamen för att klara prioriterade grupper och därefter planera så att de kan fortsätta bedriva övrig vård.
– Det råder hög press på att besvara patienter och få ut information kring varför tider dröjer, samt ett ökat behov av personalvård för att undvika sjukskrivningar.
– Sett ur ett annat perspektiv skapar situationen en bred odontologisk vardag, där tandvårdspersonal kan utveckla hög kompetens inom områden som de är intresserade av, vilket kan vara en faktor som lockar vid nyrekrytering.
Tandvårdsklinikerna försöker att lösa det ökade patienttrycket genom att delegera och fördela resurserna, och att utöka samarbetet mellan folktandvården och privata kliniker.
– Trots det råder det brist på tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister på merparten av öns kliniker, vilket gör att personal på plats ofta får en högre arbetsbelastning som inte är hållbar i längden.
– Insatser har satts in för att stötta personalen, men risken för ökade sjukskrivningar och uppsägningar ökar givetvis proportionerligt om fler kliniker tvingas stänga, säger Reija Elenius.
Bristen på tandvårdspersonal får konsekvenser för patienterna, samhället och medarbetarna inom tandvården. Att hög arbetsbelastning automatiskt leder till ohälsa är dock ett felaktigt antagande förklarar Dan Hasson, stress- och miljöforskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic.
– Så länge du får tillräckligt med återhämtning, på och utanför arbetsplatsen, så är inte nödvändigtvis stress och högre arbetsbelastning skadligt, du kan till och med bli starkare av påfrestningarna om du klarar av att hantera dem.
– Men om du börjar nalla på alla former av återhämtning kommer du gradvis bryta ner kroppen mer än vad du hinner bygga upp den, och till slut bli sjuk. För vissa går det snabbare än för andra.
Om du bara får tillräckligt med återhämtning behöver inte hög arbetsbelastning vara skadligt, säger stress- och miljöforskaren Dan Hasson.
Foto: Ronnit Hasson
Dan Hasson berättar om att de i flera studier har sett att hög arbetsbelastning är positivt för hälsa och psykosocial arbetsmiljö, men påpekar att det såklart finns en gräns för hur hög arbetsbelastning som är bra och hur länge den kan pågå.
Var gränsen går är dock individuellt. Dan Hasson jämför en tandläkare som har tolv patienter per dag med en tandläkare som har mycket färre patienter, men av samma komplexitet, och påpekar att deras upplevelser av arbetsbelastningen kan skilja sig åt.
– Tandläkaren som har färre besök kan uppleva att hen har för mycket att göra, medan den som har tolv patienter kan tycka att hen har för lite att göra. Är du nöjd med din arbetsbelastning mår du bra även om den är hög, men är du missnöjd kan arbetsbelastningen i vissa fall vara förknippad med risk för eller etablerad ohälsa.
– Det är också skillnad på att själv öka sin arbetsbelastning jämfört med att ofrivilligt plötsligt få en kraftigt ökad arbetsbelastning.
Oavsett upplevd arbetsbelastning blir alla människor stressade vid något tillfälle.
– Så länge det är kortvarigt och du känner att du kan hantera stressen är det inga problem. Det är först när du får höga stresspåslag under en längre tid utan tillräckligt med återhämtning som stressen gradvis bryter ner dig och du riskerar att bli sjuk.
– Även understimulerade individer kan ha svårt att hantera stress. Jag brukar använda en muskel som metafor. Tränar du för mycket och vilar för lite sliter du till slut ner muskeln, och tränar du för lite blir muskeln också svag.
- Vilka faktorer är särskilt viktiga för att vår arbetsplats ska vara hälsosam?
- Vad ryms i begreppet återhämtning? Sömn och kost är viktigt, men hur ser det ut på arbetsplatsen? Går det införa mer varierad återhämtning som promenadmöten, fika i annan miljö, eller fysisk aktivitet?
- Är personalomsättningen hög, hur kan organisationen förbättra arbetsmiljön och attrahera personal?
Insatser som har gjorts i Region Gotland för att stötta tandläkare och övrig personal
- Försök att nå ut till allmänheten, till exempel via tidning och radio, för att förklara situationen och varför väntetider och kötider har blivit längre.
- Eftersom det oftast är tandsköterskor som tar emot patienternas samtal har kommunikationen mellan tandläkare och reception förbättrats. Klinikerna försöker se till att tandsköterskorna har någon att rådfråga, och att de även kan lämna över ärendet till en tandläkare som får hjälpa till att besvara eller prioritera.
- Privata tandläkare har hjälpt till med både arbetskraft och handledning.
- Fokus är att inte överbelasta personalen. Klinikerna försöker inte korta ner behandlingstider eller ”pressa” in jobb i tidböcker, utan ser till att informera patienter om att det just nu är långa kötider och en hårdare prioritering på akutmottagningen. Klinikerna försöker ta vara på den personal de har, så när det är möjligt jobbar tandläkare på två rum med två tandsköterskor, och försöker alltid fylla ut återbud.
- Regelbundna APT används till att gå igenom informationspunkter, inkomna punkter där tandläkarna lyfter arbetsrutiner som inte fungerar.
Källa: Reija Elenius, Gotlands tjänstetandläkarförening
Upplevs arbetssituationen så intensiv och stressig att den är svår att hantera kan förändring behövas både på och utanför arbetsplatsen.
– Ansvaret ligger inte på bara arbetstagaren eller arbetsgivaren, utan det krävs samverkan. Arbetsgivaren behöver skapa förutsättningar för god och hälsosam arbetsmiljö, och arbetstagaren behöver medverka aktivt i arbetsmiljöarbetet och se till att personens beteende och arbetssätt inte påverkar verksamheten negativt.
Om en tandläkare klarar av att anpassa sig till en högre arbetsbelastning utan att hälsan påverkas, bör den nya nivån bara vara tillfällig eller kan den göras till nytt ”normalläge” utan att det är skadligt för hälsan?
– Är det möjligt att vara elitidrottare för evigt? Livet förändras. Folk får barn, sjuka föräldrar, sjuka barn, och det uppstår konflikter och skilsmässor. Om några veckor kan den tandläkare som i dag anser sig ha för lite att göra tycka att även mindre belastning är överbelastande.
– Att då kräva att den tandläkaren fortsätter hålla en hög nivå är omänskligt. Det är därför det är viktigt att mäta arbetsbelastning på rätt sätt, anpassa belastningen efter individens förutsättningar, och skapa förutsättningar för tillräcklig återhämtning på och utanför arbetsplatsen, säger Dan Hasson.
