Annons

Annons

Tolka tecknen i tid

Erosionsskadade bett är en allt vanligare utmaning i tandvården. Läskdrickande är en stor bov i dramat men även hälsosamma kost- och dryckesvanor kan öka risken för omfattande erosionsskador.

Maria Skalsky Jarkander är specialist i pedodonti och forskare inom området erosioner:

Maria Jarkander


– Det är sorgligt när patienter i sena tonåren kommer med omfattande erosions­skador som man hade kunnat upptäcka tidigare.
Hon menar att man som allmäntandläkare behöver vara medveten om problemet och hålla utkik efter tidiga tecken.
Patientnyttan är det som främst driver henne att forska om erosionsskador. Hon är relativt ensam inom området; erosionsskador är inget stort forskningsämne i Sverige, endast ett par studier har gjorts, hennes egen studie är den tredje i Sverige. Den publicerades förra året och är en stor studie som kartlade förekomsten av och risken för erosionsskador hos ungdomar i åldrarna 15 och 17 år.

Läsk, juice och sportdryck

Materialet består av drygt 1 000 ungdomar i Stockholms län som undersöktes kliniskt och fick besvara en enkät om bland annat kostvanor och självupplevda symtom. Och resultatet var alarmerande. Runt 30 procent av ungdomarna hade erosionsskador, särskilt vanligt var det bland killarna.
– Framför allt är det kopplat till intag av läsk, juice och sportdrycker som törstsläckare i samband med träning. Många med erosionsskador uppgav i enkäterna också självupplevd reflux och ilningar i tänderna, berättar hon.

Smoothies, juicer och shots

Syror – vilka finns var?
Askorbinsyra – frukt och grönsaker
Citronsyra – citrusfrukter
Fosforsyra – läskedrycker
Kolsyra – kolsyrade drycker
Oxalsyra – rabarber, spenat
Vinsyra – vindruvor, vinäger
Äppelsyra – äpplen, plommon


Maria Skalsky Jarkander berättar att det förutom gruppen läskkonsumenter med ohälsosam livsstil finns en riskgrupp som har en mycket hälsosam livsstil.
– Jag brukar kalla dem hälsofreaks. De konsumerar smoothies, juicer och shots med exempelvis ingefära och citron, äter mycket frukt, kanske vegetariskt eller vegansk mat med stort inslag av syrade produkter.
Livsstilen i stort har förändrats med intåget av take away-vanor och större mängder av mat och dryck. Läsken konkurrerar ut mjölken som måltidsdryck, menar Maria Skalksy Jarkander.

Pipskaft och nagelbitning

– Ju yngre barnen är desto mer renodlad erosion ser man, hos äldre barn och ungdomar och vuxna ser man ofta en kombination av olika typer av tandslitage, även inre orsaksfaktorer.

Olika typer av tandslitage
Erosion – Kemiskt orsakad: till exempel ätstörningar, sura kostvanor.
Attrition – Slitage på grund av kontakt mellan tänder.
Abbration – Slitage på grund av yttre faktorer som pipskaft.
Bruxism – Tandgnissling, ger tydliga facetter.


Ätstörningar med frekventa kräk­ningar kan vara en sådan, reflux en annan men även ovanor som att tugga på en penna, pipskaft eller nagelbitning kan ge slitageskador.
Läkemedel som till exempel astmamedicin kan bidra genom att den luftvägsvidgande effekten även omfattar övre magmunnen med läckage av saltsyra från magsäcken och reflux som följd.
Många läkemedel ger även muntorrhet som kan förvärra tandslitaget.

Luftburen syra

Arbetsmiljöfaktorer påverkar också förekomsten av erosionsskador. Bagarkaries har säkert många tandläkare hört talas om, men hur är det med simmar- eller vinprovarerosioner? Snickare som arbetar med silikonmassa (som avger ättiksyra) riskerar att drabbas, galvanisering och batteritillverkning kan innebära exponering för luftburen syra, för att nämna några exempel.

Förenklad skala för riskvärdering
GRÖN: Inga erosioner. Något utjämnad yt­struktur, intakt eller avrundad kuspspets.
GUL: Erosioner i emalj. Utjämnad ytstruktur, avrundad tandform, cuppings max 1 mm.
RÖD: Erosioner i dentin. Tydligt förändrad tandform, ofta cervikal skuldra, cuppings mer än 1 mm.
Källa: Hasselkvist, Söderström, Fernberg. Riksstämman 2018


– Anamnesen är jätteviktig och det är också bra att ta standardiserade foton och studiemodeller om man ser begynnande erosionsskador, annars är det svårt att följa utvecklingen.
Orsaksutredning är viktigt. En salivutredning som ger svar om mängd och buffertkapacitet kan vara motiverad.

“Det är ju egentligen skandal. “

Misstänker man att grundproblemet är reflux (gastro intestinal reflux disease, GERD) kan patienten remitteras för internmedicinsk utredning.
Något bra sätt att mäta tandsubstansförlust finns inte men skanning kanske kan vara ett framtida sätt att registrera detta, tror Maria Skalsky Jarkander. Röntgenbilder visar tandförlust när processen gått långt. Det finns heller inte konsensus kring något nationellt indexsystem som är tillräckligt enkelt att använda för registrering av skador.
– Det är ju egentligen skandal, utbrister hon.

Kryper ner i åldrarna

Maria Skalsky Jarkander skulle gärna se mer forskning kring hur man skulle kunna bromsa eller stoppa erosions­skadeutvecklingen i ett bett. Man brukar rekommendera fluoridsköljning och borstning med tandkräm med hög fluoridhalt, som även kan recept­förskrivas, för att minska ilningar och stärka emaljens motstånd mot syrapåverkan.
– Men ger insatsen med fluorid effekt? Det vet vi faktiskt inte, säger hon.
I sitt arbete som pedodontist ser hon tydligt hur erosionsskadorna ökat och dessutom krupit ner i åldrarna.
– Begynnande erosioner är inga specialist­fall, alla allmäntandläkare behöver kunna utreda och behandla tidiga skador. Det är så vanligt och det blir grava problem i slut­änden om inget görs, med kostsam rehabilitering som följd.

Tidiga tecken

Så vilka tecken ska man då hålla utkik ­efter? Ett sätt att systematiskt kontrol­lera om det finns tecken till erosionsskador är att screena så kallade markertänder, det vill säga överkäksincisivernas palatinalytor och ­6:ornas ocklusalytor. Tidiga tecken är gropar, cuppings, i 6:ornas ocklusalytor och tunn emalj på incisivernas palatinalytor samt uttunnade, transparenta skär. Ett tips är att använda en extra stor spegel när man kontrollerar palatinalytorna, det ger en bra överblick.
Andra tecken på erosion kan vara en matt eller väldigt blankpolerad, ”smält” tandyta där unga tänder endast har otydliga eller inga utvecklingsstrukturer kvar.

Fyll cuppings på yngre

Nästa steg blir åtgärden. Maria Skalsky Jarkander menar att patientens ålder styr.
– Jag tycker man ska fylla i cuppings på unga individer direkt när man upptäcker dem, till exempel med flytande komposit.
Är det en äldre eller gammal person är det inte lika angeläget, skadan har troligen utvecklats under lång tid och är kanske inte heller längre aktiv.

Betthöjdsförlust

Har patienten en pågående ätstörning är restaurering med plastmaterial och användning av tandkräm med hög fluoridhalt att rekommendera. Reflux-problematik försvårar läget men en bettskena kan skydda.
– Betthöjdsförlust är vanligt vid svåra skador och det är alltid en utmaning. Flacka ytor är svåra att ­fylla, men plast brukar fungera bra och har fördelen att det är mini­mal­invasivt och ger möjligheter att pröva vilken betthöjdsförändring som är lämplig.
Protetik i form av kronterapi är förstås också ett ­alternativ, lägger hon till, men också mer kostsam för patienten.

“Sen vill jag ta reda på om det finns någon behandling som skulle kunna bromsa utvecklingen av erosioner.”

Själv vill hon gärna fortsätta forska, men det är svårt att få forskningspengar och även tid. En bra start är den systematiska översikt om prevention och behandling av erosionsskador som Maria Skalsky Jarkander med­verkar i.
– Sen vill jag ta reda på om det finns någon behandling som skulle kunna bromsa utvecklingen av erosioner, säger hon.
Lästips:

Upptäck mer