Centrum för sällsynta patienter fyller 25

Efter några år som allmäntandläkare på olika folktandvårdskliniker började Åsa Mårtensson som sjukhustandläkare utanför Göteborg.

– Jag kände direkt att det var ett spännande område, berättar hon.
På 1990-talet arbetade hon i Kållered på sjukhustandvården på Sagåsen-Stretered, ett vårdhem för personer med funktionsnedsättningar.
Dåvarande klinikchefen Jan Andersson-Norinder sökte och fick stimulansbidrag från Social­styrelsen för att skapa ett kunskapscentrum för ”små och mindre kända handikappgrupper”. Hans förhoppning var att alla människor med funktionsnedsättningar skulle ha rätt till god munhälsa, bra omhändertagande och högspecialiserad tandvård.
Verksamheten började 1995 och drevs som projekt i några år innan den blev permanent 1999.

”Många av patienterna har fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar och behöver särskilt omhändertagande.”

Mun-H-Center, som kunskapscentret kom att heta, är en del av specialisttandvården inom Folktandvården ­Västra Götaland. Det ligger i dag på Odontologen i Göteborg och har även verksamhet på Ågrenska, en kommunal stiftelse och kompetenscentrum för sällsynta diagnoser, i Hovås.
Åsa Mårtensson arbetar kvar på Mun-H-Center ett par dagar i veckan parallellt med jobb på specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin, som finns i samma hus.
– Många av patienterna har fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar och behöver särskilt omhändertagande. Det passar mig bra och jag trivs med patientgruppen. Det var från början ett område som inte var så högprioriterat inom tandvården. Med åren har det fått högre status, säger hon.

Patientens individuella behov

Hon lägger mycket tid på ­varje besök. De ska förberedas noga och efteråt behövs det återkoppling med patienten samt exempelvis patientens anhöriga, personliga assistenter och ordinarie tandläkare.
– Varje patients individuella behov är i fokus. Det är ofta inte tandvårdsbehandlingen i sig som är den stora delen. Vi jobbar mycket med kartläggning och har ett observationsschema som vi alltid följer.
Information samlas också från anhöriga och personliga assi­stenter via ett frågeformulär. Uppgifterna matas sedan in i en databas.

Logoped i teamet

Åsas jobb är varierat. Patienter från hela landet kan komma för konsultation, men löpande behandlingar gör hon bara på patienter som bor i Göteborg med omnejd.
Andra arbetsuppgifter är exempelvis att ge råd till behandlande tandläkare i andra delar av Sverige, att föreläsa på tandläkarutbildningen i Göteborg och i andra sammanhang, att utveckla metoder, informera om hjälpmedel och att bidra till ­olika skrifter.
Arbetskamraterna spelar också en stor roll för trivseln och Åsa betonar vikten av ett bra team. En skillnad jämfört med övriga tandvården är att logo­ped alltid ingår i teamet på Mun-H-Center.

”Från början visste vi inte så mycket. Vi såg bara att det var något som var annor­lunda jämfört med det normala.”

Kunskapen om sällsynta hälso­tillstånd har ökat väldigt mycket under Åsa Mårtenssons år på kunskapscentret.
– Från början visste vi inte så mycket. Vi såg bara att det var något som var annor­lunda jämfört med det normala. I dag kan vi så mycket mer. Det finns ofta en genetisk orsak till funktionsnedsättningen, och med åren har vi fått mycket mer kunskap om det.

Duchennes muskel­dystrofi

Hon är speciellt intresserad av neuromuskulära sjukdomar. Ett exempel är Duchennes muskel­dystrofi, en ärftlig sjukdom som drabbar nästan bara pojkar. I ett pågående projekt gör hon, tillsammans med logoped och tandhygienist, noggranna kartläggningar vart fjärde år på sina patienter för att se hur sjukdomen påverkar munhälsans utveckling över tid.
Sjukdomen upptäcks i regel i treårsåldern när barnets gång börjar påverkas. Förr var det vanligt att de dog i tonåren. I dag är det en bättre medicinsk omvårdnad och fler med diagnosen lever till medelåldern.
– Det ställer ju andra krav på tandvården, säger Åsa Mårtensson.

Hjälpmedel för munvård

Bland de många symtomen finns ofta minskad gapförmåga och påverkad munmotorik som gör att regelbunden förebyggande tandvård är viktig.
– Mer kunskap ger bättre vård. Vi ser fler möjligheter och hjälpmedel som underlättar munvården och även att äta och dricka.
Janet Suslick