Under 2022 gjorde Folktandvården i Skåne 573 orosanmälningar till socialtjänsten. År 2023 ökade antalet till 1 008 anmälningar, vilket SVT var först att rapportera om.
Malin Jeppsson, cheftandläkare på Folktandvården Skåne, berättar för Tandläkartidningen att det ökade antalet anmälningar främst handlar om att de skärpt rutinerna för att orosanmäla när besöken uteblir.
– Redan efter ett uteblivet besök kan vi göra en orosanmälan i de fall vi inte får kontakt med vårdnadshavaren. Tidigare var vi lite mer generösa och bokade in nya tider, sedan avvaktade vi lite längre före vi gick in i skarpt läge.
År 2022 genomförde Folktandvården Skåne en extrasatsning på att stärka rutinerna kring orosanmälningar eftersom tandvården såg behovet av det.
Numera är rutinerna att tandvårdspersonal försöker komma i kontakt med vårdnadshavare, först via telefon och sedan SMS, om barnet inte dyker upp på besöket.
Därefter försöker de med brev och avvaktar en månad – om inte det heller resulterar i kontakt med vårdnadshavaren gör tandvårdspersonalen en orosanmälan.
Folktandvården orosanmäler inte om familjen avbokar eller ombokar barnets besök enstaka gånger. Däremot menar Malin Jeppsson att det kan vara en varningssignal om barnens besök systematiskt uteblir och tandvården inte får kontakt med vårdnadshavaren.
– Besöken kan utebli av många olika anledningar men i många fall rör det sig om familjer som är i behov av stöd från socialtjänsten och att familjen har det kämpigt.
På varje klinik i regionen arbetar en kontaktperson som fått särskild information och utbildning i de nya rutinerna samt deltagit i en grundutbildning i barnkonventionen och barnrättsfrågor.
Kontaktpersonen har i sin tur förmedlat informationen vidare till klinikens övriga personal och kan ge stöd till medarbetarna. Stödet kan ske i samband med att orosanmälan görs och om medarbetaren undersökt ett barn där det finns oro för att barnet far illa.
Vilka tecken är ni särskilt uppmärksamma på vid oro för att barn far illa?
– Det kan vara flera saker runtomkring barnet. Exempelvis, har barnet för vädret adekvat klädsel, är tänderna borstade och har eventuella kostråd från oss följts?
Malin Jeppsson berättar att tandvårdspersonalen även är uppmärksam på om det finns några tecken på att barnet utsatts för våld eller sexuella övergrepp.
Hon upplever inte att tandvårdspersonalen har utsatts för ilska från vårdnadshavare efter ökat antal orosanmälningar, oavsett den bakomliggande orsaken till anmälan.
– Vi är skyldiga att göra orosanmälningar och det är viktigt att komma ihåg varför vi gör dem. Vi anmäler när vi ser att ett barn eller en familj är i behov av hjälp och stöd av socialtjänsten. Inte för att sätta dit dem.