Foto: Colourbox
De senaste tjugo åren har antalet aktiva tandläkare i Sverige ökat med 38 procent, samtidigt som befolkningen har ökat med 21 procent. År 2021 fanns det 8 066 tandläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården, enligt det nationella planeringsstödet för 2024.
Men varken tandläkartillgången eller tandvårdsbehoven är jämnt fördelade över landet. Det innebär utmaningar i att uppfylla tandvårdslagens andra paragraf om god tandhälsa och en tandvård på lika villkor i hela Sverige, konstaterar Socialstyrelsens i det nationella planeringsstödet för tandvården.
– Vår analys visar att det kan vara svårt att möta framtida vårdbehov med dagens arbetssätt, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
I planeringsstödet har myndigheten bland annat gjort en resurs- och kapacitetskarta för tandvårdens personalförsörjning, där man delat in landets 21 län i fem olika grupper, beroende på prognoser för befolkningstillväxt.
Femtiotre procent av Sveriges invånare bor i de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, medan 13 procent bor i län med en befolkningsminskning. Två av dessa är Västernorrlands och Norrbottens län, där antalet tandläkare har minskat sedan 2012, enligt planeringsstödet.
Sett till antal tandläkare per 1 000 invånare ligger Stockholm och Västerbotten i topp, medan tandläkartätheten är lägst i Östergötland, Dalarna, Gävleborg och Västernorrland. När det gäller sysselsatt tandvårdspersonal som helhet (tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister) är tillgången per 1 000 invånare högst i Västmanland och Värmland och lägst i Stockholm och Gävleborg.
Socialstyrelsen poängterar dock att statistiken endast ger en översiktlig bild och att fler faktorer, som exempelvis erfarenhet, demografi i befolkningen och socioekonomi har betydelse för tillgången till legitimerad tandvårdspersonal.
Det är regionerna som har ansvar för att säkerställa att tandvård ges enligt tandvårdslagen. I dag utförs 84 procent av barntandvården av folktandvården medan privattandvården står för 72 procent av tandvården för vuxna patienter, utan särskilda behov.
Socialstyrelsen konstaterar att medan den privata tandvården haft goda marknadsmässiga villkor med ”god tillgång till patienter, statlig subventionen inom det statliga tandvårdsstödet, fri prissättning och fri etablering”, är bristen på aktiva behandlare ”ett betydande problem” inom många folktandvårdsorganisationer.
”Detta i kombination med svårigheter att rekrytera och behålla personal leder till en allt tydligare uppdelning av tandvårdsmarknaden”, skriver Socialstyrelsen.
För att säkra en god tandvård framåt har Socialstyrelsen identifierat flera strategiskt viktiga områden som behöver utvecklas enligt myndigheten.
Det handlar bland annat om vikten av att ta fram regionala prognoser för tandvården, att stärka kopplingen mellan vårdbehov och innehållet i utbildningarna och att förbättra förutsättningarna för introduktion av nyutexaminerade i arbetslivet.
Man pekar också på betydelsen av att tandläkare, både inom privat och offentlig sektor, har möjlighet att arbeta med ett brett behandlingspanorama, liksom att man ser över de viktigaste faktorerna som bidrar till en god arbetsmiljö.
– Att öka intresset bland unga att arbeta inom vården och tandvården är en central framtidsfråga för välfärden, säger Mattias Fredricson.
