Kariesförekomsten hos barn som är tre till åtta år fortsätter att minska. Bland nioåringar är negativa trenden nu också bruten.
Foto: Colorbox
SKaPa är ett kvalitetsregister för tandvårdens utveckling. Samtliga folktandvårdsorganisationer och Praktikertjänst är anslutna till registret. Vid årsskiftet innehöll det information från cirka åtta miljoner patienter. I år ingår även statistik för tandimplantat.
Den senaste SKaPa-rapporten, gällande 2022, visar att tandhälsan i flera avseenden är bättre i dag jämfört med tidigare rapporter från kvalitetsregistret. Bland små barn, de som är tre till nio år gamla, har till exempel den negativa trenden för karies i mjölktandsbettet definitivt brutits. För tioåringar ligger kariesförekomsten i mjölktandsbettet kvar på samma nivå som under 2021. Bland 11-åringar fortsätter kariesförekomsten däremot att öka. Bland 19-åringar märks en avsevärd förbättring sedan förra mätningen 2010-2012. Här har andelen kariesfria patienter stigit med cirka tio procentenheter.
Även bland de äldsta märks tydliga förbättringar. Rapporten visar att fler personer som är 80 år i genomsnitt har fler tänder kvar jämfört med den tidigare mätningen. Antalet kvarvarande tänder har ökat från 18,2 tänder till 22,2. Molarerna är den grupp tänder som ökar mest i antal. SKaPa betonar att detta understryker behovet av förebyggande vård och reparativa åtgärder.
Samtidigt förlorar många äldre tänder under den sköra perioden, eftersom de blir beroende av stöd och hjälp från andra. Förändringen sker framför allt när patienterna övergår från styckepristandvård och abonnemangstandvård till N-tandvård. Förklaringen är att tidsrymden mellan basundersökningarna blir avsevärt längre jämfört med de övriga debiteringskategorierna.
I åldersgruppen 30–69 år syns däremot en betydande minskning av karies och fyllningar. Efter 45 år sker majoriteten av fyllningar av andra orsaker än primärkaries. Andelen sjunker successivt fram till 75 år, men i åldersgrupperna 80-89 år och 90 år och äldre sker däremot en tydlig ökning i andelen karierade och fyllda tandytor.
En hög andel patienter har inte en realistisk bild av den egna tandhälsan, konstateras i rapporten. Cirka hälften av dem som riskerar att drabbas av karies svarar att de har en god munhälsa, motsvarande siffra för personer som riskerar att drabbas av tandlossning ligger på 60 procent. Årets rapport visar dessutom att utbredningen och svårighetsgraden av parodontit ökar i alla åldersgrupper.
Tandvårdsorganisationerna prioriterar inte friska patienter i samma grad som för sex år sedan.
- Hälften av tandvårdens åtgärder består av undersökningar. Andelen är lika stor som 2012, men kostnaden har sjunkit med tre procentenheter från 37 procent till 34 procent.
- Fler förebyggande åtgärder och färre fyllningar genomförs idag jämfört med 2012. Det gäller samtliga åldersgrupper. Betydligt större vikt läggs vid förebyggande- och och sjukdomsbehandling för patienter upp till 23 år jämfört med föregående mätning 2016. Andelen ligger idag på cirka 70 procent. Tidigare låg den på cirka 50 procent. Nu är dessutom den negativa trenden med större förekomst av karies i mjölktandsbettet hos barn i åldern tre till nio år bruten.
- Andelen personer som genomgår basundersökningar har ökat med 20 procentenheter bland patienter som är 75-90 år sedan 2012. Andelen har gått från 20 procent till 40 procent.
- Bland personer som är 80 år och äldre har patienterna fler kvarvarande tänder i munnen. 2012 låg siffran på 18,2 tänder, idag ligger den på 22,2.
Källa: 2022 års rapport för svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa).
Visar rapporten några försämringar i svenskarnas tandhälsa? Ja, när det gäller parodontit har tillståndet hos befolkningen i sin helhet försämrats, och det gäller särskilt personer som är 20-49 år. Mätningen avser det genomsnittliga antalet tänder som har ett fickdjupsmått på fyra till fem millimeter.
Utöver det visar årets rapport att andelen undersökta patienter där tecken på parodontit konstaterats ökar jämfört med 2012. Det gäller samtliga folktandvårdsorganisationer, men graden av parodontit varierar stort mellan landets regioner.
Av rapporten framgår även tandvårdsorganisationerna inte prioriterar friska patienter i samma grad som för sex år sedan. I de flesta regionerna kallas patienter som bedöms ha låg risk för både karies och parodontit mer sällan till basundersökningar. Folktandvården i Värmland och folktandvården i Östergötland har i dag de längsta revisionsintervallen. Det är endast i Skåne som tiden mellan undersökningarna blivit kortare. För alla andra regioner har tiden mellan undersökningarna blivit längre.
Patienter med tandimplantat har tredubblats. I dag har mer än var tionde patient över 70 år fått sådan behandling. Ökningen tar fart på allvar när patienterna är i 40-årsåldern.
Undersökningar är fortfarande den vanligaste åtgärden när svenskarna besöker sin tandläkare. Samtidigt ökar förebyggande och sjukdomsbehandlande ingrepp, medan de reparativa åtgärderna minskar lite grand. SKaPa:s rapport visar också att en betydligt högre andel patienter genomgår basundersökningar i dag jämfört med rapporten än för tio år sedan. Den största skillnaden märks för de äldsta patienterna, det vill säga de som är 80 år och äldre, men redan i 45-årsåldern väljer i dag betydligt högre andel patienter att genomgå en basundersökning.
