För en del tandläkare skulle höjd beredskap innebära att de blir krigsplacerade i Försvarsmakten. Birgitta Düsterdieck, tandläkare på Försvarsmedicincentrum i Göteborg, är förmodligen en av dem.
Försvarsmakten har en egen hälso- och sjukvårdsorganisation. De som jobbar där heltid eller deltid blir sannolikt krigsplacerade där, men vilka och hur många de är omfattas av sekretess, enligt Mathias Johansson vid Plikt- och prövningsverket.
Mer än tusen personer med yrkeslegitimationer inom hälso- och sjukvården arbetar inom Försvarsmakten. De flesta är deltidsanställda och jobbar främst civilt. De är framför allt sjuksköterskor och läkare, men även ett antal tandläkare finns med i skaran.
Sammanlagt arbetar tre tandläkare kontinuerligt inom Försvarsmakten. Utöver det kallas en del tandläkare in då och då. De arbetar tidvis på något av försvarets sjukhuskompanier i samband med övningar.
”Vi är anställda för att utveckla försvarstandvården och bidrar med odontologisk kompetens.”
Utvecklar försvarstandvården
Birgitta Düsterdieck arbetar främst administrativt tillsammans med tandläkarkollegan Markus Norén på Försvarsmedicincentrum.
– Vi är anställda för att utveckla försvarstandvården och bidrar med odontologisk kompetens. Det är intressant och roligt, men väldigt annorlunda jämfört med det kliniska arbetet, säger hon.
Bland annat fattar de beslut om vilken tandvård som bekostas av Försvarsmakten, som har tre tandvårdsprogram. Det första gäller tandvård för dem som går en militär grundutbildning eller kadettutbildning.
– De har rätt till akut tandvård och vi ser till att de får ersättning för det.
Särskilda risker
Det andra programmet omfattar tandvård för personal som gör internationell tjänstgöring. Försvarsmakten ersätter undersökning och viss tandvård.
– De ska vara friska i munnen inför tjänstgöring utomlands och det innebär att tandläkarbesök ingår i den generella hälsoundersökningen. Tandvård som är nödvändig ingår, men det är inte så att de får munnen upplagad om de inte har varit till tandvården på länge.
Det tredje programmet som Birgitta Düsterdieck administrerar är för personal som flyger eller dyker i tjänst, eftersom det finns särskilda risker med det. Tandläkarundersökningar är obligatoriska. Även då gör Försvarsmaktens tandläkare en granskning och godkänner nödvändig tandvård.
Regionerna krigsplacerar personal
Totalförsvaret i Sverige omfattar förutom Försvarsmakten också det civila försvaret. Eftersom tandvården är en viktig samhällsfunktion kan den allmänna tjänsteplikten innebära särskilda krav på tandläkare.
Regionerna i Sverige håller nu på med att planera hur de ska organiseras i händelse av krig för att bemanningen ska fungera.
Enligt Plikt- och prövningsverket har elva regioner hittills hunnit krigsplacera personal. Det gäller Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland/Härjedalen, Kalmar län, Kronoberg, Skåne, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland och Östergötland.
Krigsplacerad vid folktandvården
Birgitta Düsterdieck fyller 65 år och minns hur det var förr.
– När jag var privattandläkare var jag krigsplacerad vid folktandvården i samma landsting, men jag vet inte hur det fungerar nu, berättar hon.
Annons
Annons
Om kriget kommer
Analysen visade att det var signifikant skillnad mellan alla dieter, där förbättringen var större med halvvegetarisk diet jämfört med kött, och med fettbaserad jämfört med kolhydratbaserad diet.
Foto: Colourbox
Beslutar regeringen om höjd beredskap träder totalförsvarsplikten i kraft för alla mellan 16 och 70 år. Den kan innebära exempelvis att tandläkare måste jobba kvar i en viss region eller hos en viss arbetsgivare.
Tandläkarna befinner sig ungefär i mitten av listan över sjukskrivningstalen för 77 akademikeryrken. 13,8 tandläkare per 1 000 är sjukskrivna med psykiatriska diagnoser. För kvinnor är siffran 30,1 och för män 11,7. Detta är lägre siffror än för andra yrkesgrupper inom vården.
För akademiker som grupp är 21 personer sjukskrivna per 1 000 yrkesverksamma. Även här är det mer än dubbelt så vanligt att kvinnor är sjukskrivna. Mest utsatta är präster, pastorer, socialsekreterare och psykologer. Dessa har sjukskrivningstal på kring 40 personer per 1 000.
Kåre Buhlin
I en nypublicerad randomiserad kontrollerad studie har man jämfört hur fyra dieter påverkar parodontit. Dieterna bestod av fett- eller kolhydratbaserad mat, kombinerade med protein – antingen mest från växtriket (halvvegetarisk diet) eller mest från kött. Mejeriprodukter ingick i alla dieter. Kåre Buhlin, docent och specialisttandläkare i parodontologi på Karolinska institutet kommenterar studien:
– Studien ligger i tiden med tanke på att vegetarisk diet är på frammarsch. Det är intressant att de har försökt studera det, då parodontit är en sjukdom som historiskt sett inte har förknippats med kostintag.
Fördjupade tandköttsfickor
Studien rapporterade att klinisk fäste nivå (clinical attachment level, CAL) på mindre än 5 mm påverkades positivt i gruppen med fettbaserad halvvegetarisk diet och att mängden gingivalexudat (gingival crevicular fluid, GCF) minskade signifikant. Alla fyra dieterna jämfördes avseende förändring i antalet fördjupade tandkötts fickor och CAL efter fyra veckors diet. Analysen visade att det var signifikant skillnad mellan alla dieter; förbättringen var större med halvvegetarisk diet jämfört med kött, och med fettbaserad jämfört med kolhydratbaserad diet.
Kåre Buhlin är dock tveksam till att dra alltför säkra slutsatser från studien när det gäller parodontit.
– Fyra veckor är kort tid att se någon förändring avseende parodontit, tolv veckor eller mer skulle jag vilja se. Den effekt man kan se efter fyra veckor är på gingivit.
Minska inflammation
Det är dessutom få deltagare, 67 personer, i studien. Blödning vid sondering, ett mått på inflammation, verkade också vara lågt för aktiv parodontal sjukdom. Kåre Buhlin tycker också att det borde framgå hur många tandläkare som gjorde undersökningarna, eftersom undersökningssätt kan variera mellan tandläkare.
– Var det en eller flera som undersökte samma person före och efter dieten?
Kåre Buhlin ser det inte som orimligt att dieten på den korta tiden kan ge effekt på tandköttsrodnad, med tanke på att studier visat att växtbaserad kost och mindre socker kan ha en positiv påverkan och kan minska tecken på inflammation generellt.
– Dessutom ger plack på tänderna ökad inflammation i gingivan, förutom att det gynnar karies.
”Hård mat med fibrer kan rengöra tänderna, medan mjuk kladdig mat stannar kvar.”
I studien undersökte man även om mikrofloran förändrades i munhålan, men det var ingen skillnad mellan dieterna. Det antyder att effekten på gingivit är systemisk, inte lokal
i munhålan.
Matens konsistens spelar också roll, påpekar Kåre Buhlin, men det är oklart hur lika den var mellan de olika dieterna i studien.
– Hård mat med fibrer kan rengöra tänderna, medan mjuk kladdig mat stannar kvar.
- 1 Förutom äran, får årets bästa studenter 10 000 kronor vardera
- 2 Priset har delats ut till en tandläkarstudent från varje utbildningsort i Sverige årligen sedan 1989.
- 3 Prisets formella namn är "The Bernard Weissman/Dentatus Student Achievement Award" men det kallas "årets tandläkarstudent" eller "Dentuspriset".
