Skattepengar till Tandvårdsskadeförbundet

Knappt 189 miljoner kronor delar Socialstyrelsen ut under år 2019 till Sveriges funktionshinderorganisationer. Dit räknas bland andra Tandvårdsskadeförbundet. Pengarna fördelas efter antal medlemmar och går till bland annat Astma- och allergiförbundet, Hörselskadades riksförbund och Reumatikerförbundet.
Tandvårdsskadeförbundet har i år ansökt om och fått 1,5 miljoner för att arbeta för att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. De anger i sin senaste ansökan till Socialstyrelsen att 2 670 av deras 5 634 medlemmar har en funktionsnedsättning.

– Det är många som blir sjuka av dentala material, rotfyllningar och annat. Bland våra medlemmar finns de som är funktionshindrade på olika sätt, till exempel saknar tänder och är jättekänsliga för olika material. Vi har också en del som är elöverkänsliga; vi tror att det hänger ihop med metaller i tänderna som blir en form av antenner, säger Ann-Marie Lidmark, förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet, till Tandläkartidningen.
Hon medger att evidensläget för de tillstånd som hon beskriver är oklart. Till exempel har forskningen inte kunnat visa att elöverkänslighet är en sjukdom, och det är därför inte en me­di­cinsk diagnos. Av de dentala materialen har Tandvårdsskadeförbundet sitt huvudfokus på amalgam. Här finns det visserligen viss nyare forskning som visar att patienter upplever att de mår bättre efter att ha tagit bort amalgamfyllningar, men det går inte att belägga vad det beror på.

Statligt bidrag största intäkt

Att Tandvårdsskadeförbundet får statsbidrag är inget nytt; de har fått denna typ av statligt verksamhetsbidrag under de senaste 20 åren. Detta är deras största intäkt, följt av medlemsintäkter på drygt 570 000 kronor (år 2018).  De största utgifterna under förra året var personalkostnader och utgivning av medlemstidningen, Tf-bladet.
På kansliet i Stockholm arbetar man med att ge råd till det tiotal personer som ringer in varje dag. De har, enligt Ann-Marie Lidmark, väldigt varierande problem: från amalgamsanering och kvicksilverförgiftning, oro för bakterieläckande rotfyllningar, implantat eller broar som inte känns bra i munnen, till att man tycker att man har fått betala för mycket eller vill begära skadestånd.
– Vi är både en patient- och en funktionsrättsorganisation som försöker hjälpa folk som har råkat illa ut i tandvården, säger Ann-Marie Lidmark.

Rotfyllningar och metallmaterial

Förbundet arbetar mycket med information, till exempel på sin webbplats, i medlemstidningen och i pressmeddelanden. Här handlar det framför allt om problem som förbundet anser beror på amalgam/kvicksilver, rotfyllningar eller andra metallmaterial som till exempel guld, titan, platina och krom. Förgiftning är ett återkommande begrepp i förbundets informationsmaterial.
Ann-Marie Lidmark tycker att många tandläkare behöver bättre kunskap kring att vissa personer är genetiskt känsliga för metaller, galvaniska strömmar och riskerna för kvicksilverförgiftning när man tar bort en amalgamfyllning.
Var hämtar ni själva information?
– Vi håller koll på forskningsfronten och försöker hålla oss uppdaterade hela tiden. Kring amalgam finns det mycket forskning, och det kommer alltmer kunskap om att rotfyllningar inte är bra, så det rekommenderar vi inte längre. Det har till exempel också kommit en forskningsrapport som visar att om man har fler än tre olika metaller i munnen blir det större problem med galvaniska strömmar i munnen och för andra biverkningar. Men det krävs mer forskning för att få evidens, säger hon.
Mycket av den amalgamforskning förbundet hänvisar till har sitt ursprung i det kritiserade Metallbiologiskt centrum som var verksamt i mitten av 00-talet och dess föregångare Amalgamenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som lades ner år 2000.

Metallavgiftning

I år har Tandvårdsskadeförbundet satsat pengar på att ordna en forskningskonferens till en kostnad av 600 000 kronor (enligt budgetförslag för år 2019 där 300 000 kronor skjuts till från förbundets forskningssfond) och 157 318 kronor (från förra verksamhetsåret). Konferensen, Metdetox, hölls i somras i Berlin och handlade om metallavgiftning. På agendan fanns bland annat metaller i miljön, metallers toxicitet och avgiftningsmetoder för metaller. Ett område där Anne-Marie Lidmark påpekar att det saknas evidens.
Hur hjälper en metallavgiftningskonferens medlemmarna i Tandvårdsskadeförbundet?
– Vi kan se att personer blir bättre efter sanering, men ofta behövs också avgiftning. Det är mycket gener som styr att man har olika svårt att avgifta kroppen och trots att  många terapeuter erbjuder olika avgiftningskurer finns inte tillräckligt med kunskap om vad som är bra för den enskilda individen. Om man kan ta reda på mer om detta skulle vi kunna ge ännu bättre råd kring avgiftning.
På förbundets webbplats hittar man i dag till exempel kontroversiella råd om att stärka immunförsvaret och kroppens avgiftning med vitamin- och mineralterapi i samband med en amalgamsanering. Man rekommenderar också att ta bort rotfyllda tänder, och avråder från alla dentala material av metall.