Skillnader i tandhälsa ökar

Nio av tio av dem som besvarat Folkhälsomyndighetens enkät uppger sig ha en bra tandhälsa och den sedan länge positiva trenden står sig. Dock är förbättringen relativt blygsam. Tydligast är den för den yngsta åldersgruppen, 16 till 29 år, där andelen med dålig tandhälsa minskat från 10 till 7 procent från 2004 till 2013.

”Kan inte vara nöjda”

Men samtidigt växer klyftan mellan olika socioekonomiska grupper. För dem med sämst tandhälsa – arbetslösa, de som har sjukpenning och utlandsfödda – är hälsotillståndet oförändrat eller försämrat jämfört med 2004, som var det första året enkäten genomfördes.
– Situationen är bättre än i de flesta andra länder, men vi kan inte vara nöjda med att 750 000 vuxna säger sig ha en dålig tandhälsa, säger Björn Klinge, som är professor i parodontologi vid Malmö högskola och Karolinska institutet.

Avstår trots behov

Folkhälsoenkäten visar tydligt att tandläkarbesök kan utgöra en tung utgift för människor som behöver vård. Av dem som inte besökt tandläkare trots att de haft behov av det säger sig 60 procent ha avstått av ekonomiska skäl. Motsvarande andel för dem som inte besökt sjukvården trots behov är blygsamma 3 procent, visar en enkätundersökning från Statistiska centralbyrån (SCB).
Det finns även regionala skillnader i tandhälsa och vårdbeteende. Storstadsbor (boende i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna) avstår oftare tandvård, trots att de har den bästa tillgången till vård. En bidragande orsak till det kan antas vara att här bor många utlandsfödda, en befolkningsgrupp som söker tandvård mindre ofta än andra. Totalt säger sig 15 procent av dem som besvarat Folkhälsoenkäten avstå tandvård trots ett behov. Det motsvarar så många som drygt 1,1 miljoner individer.