I en ny forskningsstudie ska sambandet mellan vibrerande verktyg och vibrationsskador hos tandläkare undersökas. Det är sedan tidigare känt att tandläkare kan drabbas av skador som vita fingrar, domningar och stickningar i händerna.
Foto: Folktandvården Västra Götalandsregionen.
Vibrationsskador från maskiner och verktyg är inget okänt fenomen. Anställda inom industrin drabbas av sådana skador varje år.
Hur stor risk tandläkare löper att drabbas av vibrationsskador är ett tämligen outforskat område. Orsaken är att rutinmässiga undersökningar har valts bort vid frekvenser som ligger över 1250 hertz (Hz). De verktyg som vibrerar i tandvården har en frekvens på 4000-5000 Hz, som är en betydligt högre frekvens än den som förekommer inom industrin.
I en ny forskningsstudie ska Lars Gerhardsson, överläkare och professor i arbetsmiljömedicin vid Göteborgs universitet, undersöka de vibrationsskador som drabbar personal inom folktandvården i Västra Götalandsregionen (VRG).
Lars Gerhardsson, överläkare och professor i arbetsmiljömedicin, leder forskningsstudien. Foto: Privat
– Få undersökningar har genomförts för tandvården. Det är viktigt att vi får med den här exponeringen i forskningen, säger Lars Gerhardsson.
De skador som sedan tidigare är kända bland tandläkare är vita fingrar, som uppstår när blodkärl skadas. Det förekommer även stickningar och domningar. Men det är oklart hur starkt sambandet är mellan vibrerade verktyg och vibrationsskador inom tandvården.
– Skadorna kan leda till kraftlöshet i handen och fumlighet. I undersökningen frågar vi om känseln förändrats.
– Det är svårt att hitta manliga tandläkare. Det verkar som om många män lämnar folktandvården efter några år och övergår till privat verksamhet, medan kvinnorna stannar kvar.
Ambitionen är att deltagarna ska vara jämnt fördelade mellan män och kvinnor. Lars Gerhardsson och hans forskarkollega Ewa Gustafsson, som är fysioterapeut, har hunnit långt i rekryteringen av tandläkare och tandhygienister.
Bland tandhygienister är det betydligt svårare att hitta lika många kvinnor som män.
– Det är i princip bara kvinnor som arbetar som tandhygienister, säger Lars Gerhardsson.
Tandläkarna som ingår i studien ska ha arbetat i minst tio år. Enligt Lars Gerhardsson kan man börja se förändringar hos anställda inom industrin efter cirka tio år.
– Vi vill se om det ser ut på samma sätt inom tandvården, säger han.
Åsa Leonhardt, tandvårdschef för forskning, utveckling och utbildning vid folktandvården i VRG, säger att regionen tackade ja till att ingå i undersökningen på en gång.
– Det här är ett outforskat område och därför känns forskningen så oerhört viktig, säger hon.
