Annons
Annons
TLV föreslår modell för riskbedömning
Illustration: Colourbox/Photoshop (generativ AI)
TLV har tagit fram en preliminär modell för nationell riskbedömning inom tandvården, och Socialstyrelsen konstaterar att det finns goda förutsättningar för att införa en sådan.
Syfte och utformning av modellen
- Syftet med modellen behöver vara tydligt och vägleda modellens utformning och komplexitet.
- Modellen bör utformas i samverkan med en bredd av aktörer och kompetenser. Tandvårdens yrkesgrupper bör vara delaktiga i hela processen, från utvecklandet till införandet av modellen.
- Modellen bör möjliggöra riskbedömning hos hela befolkningen. Man behöver ta särskild hänsyn till barns särskilda situation och individer i behov av särskilt stöd, när modellen utvecklas.
Funktioner
- Behandlaren bör kunna justera riskbedömningen manuellt.
- I syfte att minimera risken för felaktiga utbetalningar bör ekonomisk ersättning inte kopplas till ett riskbedömningsresultat. En sådan ersättningslösning skulle också riskera att skapa etisk stress för behandlare.
- En nationell riskbedömningsmodell kan vara ett verktyg för att nå en mer effektiv resurshantering i tandvården, men måste då kompletteras med ersättningssystem som inte ger motstridiga incitament.
- Patienten bör vara delaktig i riskbedömningsprocessen, och resultatet av riskbedömningen bör vara lättillgängligt för patienten.
- Modellen bör kunna integreras i journalsystemen, för att minska den administrativa bördan för tandvårdspersonalen. En modell som per automatik kan inhämta uppgifter från andra delar av journalsystemet ger förutsättningar för minskad administration och mer stöd för kliniskt beslutsfattande och terapiplanering.
Utvärdering, utveckling och förvaltning
- I samband med att modellen utvecklas bör en plan för utvärdering, uppföljning och utveckling av modellen tas fram.
- Ett sätt att utvärdera och följa upp modellen på nationell nivå skulle kunna vara att utveckla tandhälsoregistret. En sådan förändring kräver dock såväl närmare överväganden som författningsändringar och behöver utredas i särskild ordning.
- En nationell riskbedömningsmodell bör även utvärderas utifrån hälsoutfallet, alltså hur munhälsan påverkas.
- Modellen bör förvaltas i nära samarbete med användarna för att göra det möjligt att ta del av erfarenheter och göra analyser.
- Utbildningsinsatser kommer att bli nödvändiga, för att säkerställa att modellen införs och används i tandvården.
Fyra risknivåer, baserade på historiska data, är utgångspunkten i TLV:s förslag för en ny nationell modell för riskbedömning. Förslaget är en del i Socialstyrelsens utredning av förutsättningarna för att införa en nationell modell för riskbedömning inom tandvården.
TLV:s analys visar att patientens historiska tandvårdskonsumtion ger möjlighet att förutse framtida tandhälsa och risk för sjukdom. Därmed skull man kunna använda data från Försäkringskassan för att göra en riskbedömning av alla patienter på individnivå, och prioritera tandvård efter patientens behov. Analysen visar också att friska patienter besöker tandvården oftare än vad dagens riktlinjer anger, och att patienter med högre risk för dålig tandhälsa besöker tandvården för sällan.
Socialstyrelsen konstaterar i sin redovisning av uppdraget att förutsättningarna för att införa en nationell modell för riskbedömning inom tandvården är goda. Man pekar bland annat på att många tandläkare och tandhygienister redan arbetar med någon form av stöd för individuella riskbedömningar. Framför allt för att bestämma revisionsintervall, bedöma prognos och kommunicera med patienten.
Från tandläkarprofessionen har man påpekat att en ny nationell modell för riskbedömning behöver vara enkel, men tillräckligt detaljerad för att kännas meningsfull. Samt att den bör gå att integrera i journalsystemen för att undvika ökad administration.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har bedömt att det saknas vetenskapligt belägg för effekten av sammanvägda riskbedömningsmodeller inom tandvården. Rapporten från Socialstyrelsen visar dock att det finns riktlinjer om revisionsintervall och riskbedömning för tandvården i övriga nordiska länder, som skulle kunna vara vägledande för att ta fram en modell för Sverige.
För att införa en ny riskbedömningsmodell i Sverige behövs ytterligare juridisk analys och utredning, till exempel kring regler om dokumentation, personuppgiftsbehandling och sekretess, konstaterar Socialstyrelsen.
Man anser att modellen bör utvecklas för hela befolkningen, men att den skulle kunna införas stegvis, till exempel för olika åldersgrupper. I Socialstyrelsens rapport poängteras att slutmålet är att modellen används och leder till önskade resultat: bättre munhälsa och ökad jämlikhet i tandvården.
Socialstyrelsen fick uppdraget att utreda förutsättningarna för att införa en nationell modell för riskbedömning inom tandvården i april 2023. I uppdraget ingick att:
- bedöma det vetenskapliga underlaget för en sådan modell,
- analysera och lämna förslag på hur denna kan utformas,
- presentera en plan för fortsatt arbete med att implementera modellen.
I den utredning som nu presenteras konstaterar myndigheten att eftersom det vetenskapliga underlaget är begränsat, kan man inte presentera ett färdigt förslag för hur modellen kan utformas. Den preliminära modell som TLV har tagit fram är tänkt som en grund för att utveckla en mer omfattande modell på nationell nivå.
Socialstyrelsen presenterar också en plan för fortsatt arbete, och aspekter att ta hänsyn till vid utformande och implementering av en nationell modell för riskbedömning.
