Från Irak till Torshälla

För en tid sedan kontaktade Haydar Alawini Tandläkarförbundet för att få stöd i arbetet med att underlätta för utländska tandläkare att få svensk legitimation. Han och förbundsordförande Hans Göransson ska snart träffas på ett första möte.
– Jag är glad över att förbundet vill inleda en dialog så att vi kan sätta tryck på frågorna. Jag hoppas att vi kan bilda en grupp, ett nätverk, som stöd till de tandläkare som ansöker om svensk legitimation, säger han.
Det finns många mycket kompetenta tandläkare som väntar på legitimation, betonar han.
– Det är ett slöseri med resurser att de inte kan komma i arbete snabbare än i dag.

Utlandsutbildade tandläkare finns inte heller representerade i tillräckligt hög omfattning i riksföreningarna och förbundet, enligt Haydar Alawini. Detsamma gäller Tandläkartidningen.
– Vi är trots allt många, vilket borde avspegla sig inom förbundet, inom facket och i tidningen.
På frågan om det inte också är dessa tandläkares eget ansvar att göra sin röst hörd på olika sätt, håller han delvis med:
– Men samtidigt är det inte lätt för den som kommer till ett nytt land att orientera sig om hur allt fungerar, var man ska få information och vem man ska ta kontakt med i olika frågor.
Av egen erfarenhet vet han hur svårt det är att komma till ett nytt land, ett nytt språk och en ny kultur. Det tog både tid och kraft att få börja arbeta som tandläkare igen.
Själv gick han den femåriga tandläkarutbildningen i Bagdad, Irak. 2005 blev han klar med studierna, men hann bara arbeta några månader innan kriget blev så våldsamt att han inte ansåg sig kunna stanna kvar.
Att fly till Sverige var ett alternativ.
– Jag hade hört att man i Sverige arbetade mycket med mänskliga rättigheter och blev nyfiken på landet och vilka möjligheter som fanns för mig. Jag visste också att tandvården i Sverige håller hög standard och att man arbetar mycket med förebyggande vård, berättar han, och tillägger:
– Däremot visste jag inte hur svårt det skulle bli att få svensk legitimation, och hur mycket arbete som krävdes för att nå dit.
Men med stor målmedvetenhet började han läsa svenska för att senare förbereda sig för de fyra tentorna på KI.
– Det var väldigt mycket litteratur att gå igenom. Och mycket fick jag översätta till svenska, vilket var tidsödande. Man måste ha en stark drivkraft och ett mycket stort engagemang för att orka med.
Så småningom gjorde han de fyra kunskapsprov som krävdes. Många tvingas göra om prov med lång väntetid, men han hade förberett sig väl och klarade proven på första försöket.
Efter praktik vid folktandvården i Växjö fick han sin svenska legitimation 2009.
– Jag hade en väldigt bra praktikplats, bra chefer och bra handledare, och det är jag tacksam för, säger han.
Efter att han fått legitimationen anställdes han vid folktandvårdskliniken i Växjö, där han blev kvar i ett år. Därefter blev han klinikchef vid folktandvården i Alstermo och Rottne under tre och ett halvt år, och han trivdes mycket bra.
Men han ville pröva något nytt och komma närmare Stockholm. Lösningen blev att han och hustrun Genan, som också är tandläkare, tog över en Praktikertjänstmottagning i Torshälla efter en tandläkare som gick i pension. De drev den under två och ett halvt år innan de köpte loss mottagningen, som de sedan dess driver i eget aktiebolag.
Där arbetar också två tandhygienister och en tandsköterska, och ytterligare en tandsköterska ska anställas på deltid. Mottagningen, som har namnet Tandvårdshuset, går bra och har omkring 2 500 patienter.
För att utveckla sin kompetens och erbjuda patienterna mer avancerad vård studerar Haydar Alawini en masterutbildning i ”oral implantology” vid Goethe-universitetet i Frankfurt på distans. Det är en tvåårig utbildning, och han väntas bli klar 2017.
– Eftersom det är så svårt att få en ST-tjänst i Sverige valde jag att betala för en utlandsutbildning. Jag gör redan en del implantatbehandlingar, men vill höja min kompetens och satsa mer på detta i min egen klinik framöver.
För några månader sedan tändes hoppet hos många utländska tandläkare som köar för att genomgå prov och praktik för att få svensk legitimation; utbildningsdepartementet gick ut och förklarade att det skulle skapas ett snabbspår med en preparandkurs, för att fler skulle klara proven på kortare tid.
Ett utmärkt förslag, tycker Haydar Alawini. Han tror inte att ett sådant snabbspår skulle äventyra patientsäkerheten – en farhåga som hörts från vissa håll.
– Den utbildning tandläkarna som kommer hit har med sig håller ofta mycket hög klass. Risken med att gå och vänta är däremot att hantverksskickligheten försämras. Det vet jag av egen erfarenhet, säger han.
Just nu ser dock framtiden ganska mörk ut för snabbspåret. Hittills är det bara odontologiska fakulteten i Malmö som förklarat att de ställer sig positiva till att ordna preparandkurser, övriga lärosäten anser sig inte ha tillräckliga resurser.
– Situationen för många som kommer från länder utanför EU och som vill komplettera sin utbildning för att få svensk legitimation är svår. Många känner sig ensamma och osäkra på framtiden och vet inte hur de ska ta sig igenom processen, säger Haydar Alawini, som själv engagerat sig för att hjälpa sina utländska kolleger. Han har bildat en grupp i Eskilstuna som träffas någon gång i månaden och dessemellan håller kontakt via e-post eller telefon.
När jag träffar honom på en ledarskapsutbildning i Stockholm visar han upp sin telefon med konversationer med olika gruppmedlemmar.
– De har frågor om allt, exempelvis om hur valideringen av utbildningen går till, om specialistutbildningen i hemlandet kan räknas dem till godo här, hur man kan ordna praktikplats, om tidigare erfarenhet från hemlandet kan räknas in vid lönesättningen, berättar han.
Många blir besvikna på svaren och upplever att de hamnar på ruta noll igen.
– I dag får man inte alls tillgodoräkna sig specialistutbildning från hemlandet. Många års arbetslivserfarenhet gör det inte heller lättare att få en ST-plats, säger Haydar Alawini.
När lönen sätts är det långt ifrån säkert att tidigare erfarenhet från hemlandet räknas med i bedömningen.
– I dag får tandläkare oavsett antalet år i yrket från hemlandet oftast samma lön som en nyutbildad i Sverige. Det finns också ibland en misstänksamhet hos arbetsgivarna om tandläkarnas kompetens, trots att de genomgått kompletteringarna, säger Haydar Alawini.