Allt fler studier visar att det finns samband mellan oral hälsa och hjärt-kärlsjukdom, men det är fortfarande inte helt klarlagt att den ena sjukdomen orsakar den andra. Däremot finns det starka indikationer på att det skulle kunna vara fallet, enligt Lars Rydén, som leder studien Parodontal sjukdom och dess samband med kranskärlsjukdom (Parokrank).
Studien försöker slå fast om parodontit är en självständig riskfaktor för utvecklingen av kranskärlsjukdom och hjärtinfarkt eller inte.
– Parokrank är den största och mest genomtänkta studien som hittills har gjorts på området, säger han.
– Parodontit innebär en kraftfull inflammatorisk härd. DNA från bakterier som är karakteristiska för parodontit finns även i kärlväggarna. Dessutom vet vi att parodontit aktiverar inflammation även ute i kroppen.
Därför tror Lars Rydén att parodontit kan vara en direkt bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdom, precis som högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker.
– Om vi kan påvisa att parodontit bidrar till hjärtinfarkt innebär det att behandling av parodontit kan minska risken. Eftersom sjukdomarna är så vanliga skulle det ha stor betydelse.
Kartlägger sambandet
Parodontit är nästan fyra gånger vanligare hos patienter som har haft hjärtinfarkt än hos matchade kontrollpersoner. Det visar en jämförelse av de första 100 patienterna i Parokrank.
– Det är större skillnad mellan infarktpatienterna och kontrollerna än vi trodde, berättar Lars Rydén.
Sammanlagt ingår drygt 800 hjärtinfarktpatienter och lika många kontrollpersoner som har samma ålder och kön och som kommer från samma region i studien. Varje person genomgår en omfattande hälsoundersökning som tar sammanlagt uppåt tre timmar samt odontologiska undersökningar som tar cirka en timme.
– De sista undersökningarna blev klara i slutet av maj. Jag hoppas att vi kan presentera de första resultaten på den europeiska kardiologföreningens årliga möte i Barcelona i månadsskiftet augusti/september, berättar Lars Rydén.
De första vetenskapliga publikationerna från studien beräknas komma i slutet av 2014.
Tandläkarnas huvudbry
– Om vi har rätt att parodontit medför en risk för insjuknande i hjärtinfarkt blir det en viktig uppgift för tandvården att spåra och behandla parodontal sjukdom.
Inom ramen för projektet undersöker ansvariga tandläkare om salivprov skulle kunna vara ett framtida alternativ till blodprover för att spåra risk för hjärt-kärlsjudom.
– Tänk om spott på ett papper kan ge information om ökad risk för hjärtinfarkt, säger han.
19 miljoner hittills
Parokrankprojektet har kostat nära 19 miljoner kronor hittills, men det räcker inte. Nästa steg är att följa patienterna och kontrollerna i flera år.
– Vi vill veta om risken att få en infarkt är större hos personer med parodontit, och också om dödligheten är större, säger Lars Rydén.
Under tiden analyserar forskare insamlat material med avsikt att hitta gemensamma sjukdomsmekanismer mellan infarkt och parodontit.
– För att göra det behöver vi omkring 3 miljoner kronor om året några år framåt.
– Det har varit stora bekymmer med att finansiera studien. Förhoppningsvis tänker de som hittills har betalat för projektet långsiktigt.
Största delen av pengarna har hittills gått till undersökningar och provtagningar, som kostar runt 9 000 kronor per patient. Ungefär halva summan har gått till hjärtkliniker vid de 17 sjukhus som har medverkat, och hälften till sjukhustandvården för tandundersökningarna.
Dessutom har en stor databas byggts upp. En annan kostnad är förvaring av prover i en biobank.
– Vi bygger upp en rik källa att ösa ur. Vi har ett så stort material att det går att göra genetiska analyser och epidemiologiska studier. Materialet ger underlag till forskning i många år framöver, säger Lars Rydén.
Två doktorsavhandlingar pågår och en till är på gång. Projekt som börjar i höst eller till våren handlar bland annat om: diabetes och parodontit, utmattningstillstånd, stress och depression och sambandet med parodontit, återinsjuknande i hjärtinfarkt samt markörer för inflammation i förhållande till parodontit.
Unika förutsättningar
Sverige har unika förutsättningar att genomföra denna typ av forskning.
– Vi har bra koll på människor eftersom alla har personnummer och vi har fantastiska register över sjukdoms- och dödsorsaker. Vi behöver bara undersöka patienterna en gång, sedan kan vi följa dem genom register, säger Lars Rydén.
– En annan uppgift blir att undervisa om samband och se till att forskningens slutsatser påverkar behandlingsriktlinjer, men det blir först när resultaten är färdiga.
Det är väl inte så glamoröst att ägna sig åt odontologi när man är hjärtspecialist?
– Det är absolut tillräckligt glamoröst. Jag som är kardiolog tycker att det är viktigt att försöka förebygga sjukdomar som drabbar många.
