Handledning bästa sättet att få nya tandläkare

Under ett stort antal år hade folktandvården i Norrbotten svårt att rekrytera tandläkare till inlandsklinikerna. Det var naturligtvis lätt att tro att lönen var det som kunde få fler att ta anställning på de mindre orterna, men det visade sig vara fel. Inte ens ortstillägget på 6 000 kronor var det mest avgörande vid beslutet om att söka anställning; den avgörande faktorn var att det fanns ett väl fungerande handledningsprogram. Först därefter kom lön och arbetsmiljö.
I Kiruna finns tre folktandvårdskliniker. Den stora ligger i samma byggnad som sjukhuset och har 13 tandläkare. De senaste dryga två åren har sju nya tandläkare anställts och gåttunder handledning. En av dem är Joana ConcepcionVicente, en av många portugisiska tandläkare som rekryterats till länet.
Redan under sista delen av sin utbildning i Lissabon arbetade hon vid Kirunakliniken en sommar. Hon trivdes, och när det blev dags att söka den första tjänsten valde hon att återvända. Det har hon inte ångrat. Det var och är svårt att få anställning inom tandvården i Portugal eftersom den till största delen drivs privat, och att starta eget är ett stort steg.
– Visst är lönen viktig, men framför allt att vi som är unga och nya får en god handledning, berättar hon på mycket god svenska. I höst har hon arbetat på kliniken i två år, och kanske fortsätter hon. Kiruna är visserligen inte Lissabon med dess intensiva stadsliv, men i gengäld har hon under de här två åren fått större möjligheter än hon skulle ha haft i hemlandet att utvecklas snabbt i yrket. Hon har också fått en allt större bredd i sitt yrkeskunnande.
– Eftersom det är 30 mil till närmaste specialistklinik får jag arbeta med en rad olika terapier, och inte minst har jag fått mycket stöd av min handledare. I början behövde jag mycket stöd, men allt eftersom jag lärt mig mer har jag klarat mer själv.

Större rörlighet

Monica Lagerström är verksamhetschef och en av dem som arbetat med handledningsprogrammet. Hon är också själv handledare i den mån tiden räcker till. Hon är hittills mycket nöjd med utvecklingen och har inget emot att de nya tandläkarna kommer från andra länder.
– De har en god utbildning med sig och de flesta lär sig snabbt. Utvecklingen går mot allt större rörlighet över gränserna, och det är bara att acceptera. Endera ger vi de nyanställda en god introduktion och en god handledning så att de växer i yrket och trivs, eller så står vi utan personal.
Vid folktandvården i Norrbotten finns riktlinjer för handledning. Av dessa framgår det bland annat att de som saknar svensk utbildning ska läsa 40–60 dagar svenska på deltid, den andra tiden ska ägnas åt introduktion, auskultation och assistans på kliniken. Tidigt planeras utbildningar som exempelvis i ortodonti, sedering och röntgen in i programmet.
När det egna kliniska arbetet inleds bör handledaren eller någon annan erfaren tandläkare assistera den nyanställde. Remisser skrivs i samråd med handledaren, och akutpatienter sätts upp när handledaren bedömer att det är lämpligt. I takt med att nya arbetsmoment inleds kan den nyanställde få möjlighet till auskultation hos handledaren, och enhetschefen ska kontinuerligt föra en dialog med handledaren om hur samarbetet med den nyanställde tandläkaren fungerar.
Introduktionsutbildningen är på tre dagar, därefter avsätts varje vecka tid med handledaren, och man har regelbundna utbildningsträffar med andra som handleds. Den nyanställde får en egen utbildningsplan och regelbunden efterutbildning. Handledningsprogrammet pågår i två år.

Inga intäktskrav

Att komma in i yrket och få upp hastigheten tar naturligtvis tid. Det är viktigt att ta sig tid för att lära sig bra rutiner, påpekar Monica Lagerström.
– Under det första året ställer vi inga intäktskrav. För de nya tandläkarna handlar det om att komma in i jobbet och att våga prova på nytt och göra egna erfarenheter för att kunna växa som tandläkare.
En av handledarna vid kliniken är Kjell Hansson. Han har lång erfarenhet i yrket. När han blev färdig tandläkare fanns at-året kvar. Det var enligt honom en bra introduktion i yrket, men även efter det året var det viktigt att få kontinuerlig handledning.
– Visserligen kan det ibland kännas lite jobbigt att hinna med handledningen eftersom jag också har egna patienter med tillhörande administrativt arbete som måste skötas. Men det är samtidigt roligt och stimulerande att vara handledare. Dessutom är det utvecklande för mig själv; jag får möta fler patienter och får också lära mig nya saker som de nyanställda tandläkarna tagit med sig från skolan.

Inte  curla

Han påpekar att det är viktigt att varje handledare verkligen får tid avsatt för handledning. Det får inte vara något som kommer utöver den egna patienttiden.
I våras genomförde folktandvården i Norrbotten en översyn av handledningsprogrammet i form av bland annat en enkät till handledarna. I denna framgår det att de som svarat tycker att det är roligt och utvecklande att handleda, men att det också, precis som Kjell Hansson påpekar, kan vara jobbigt när för mycket tid tas från de egna patienterna. Ett sätt att klara detta är att förlänga handledarens patienttider.
»Curla« inte för länge med traineen, är något som nämns i enkäten.
– Det är en synpunkt jag håller med om, säger Monica Lagerström, och förklarar att för mycket »curlande« kan leda till att den nye tandläkaren inte växer i yrket.
En av dem som svarat på enkäten skriver att det verkar som om tandläkarhögskolorna satsar för lite på utbildning om tandläkarens roll som handledare i en arbetsgrupp och att detta kan leda till att det blir svårare att lösa olika problem på arbetsplatsen.
Carina Paula är en annan tandläkare som  snart arbetat i två år vid kliniken i Kiruna.
– Utbildningen i Portugal är sex år, och vi hade egna patienter redan tidigt. Det har varit till stor hjälp. Det som är speciellt bra här är att jag får arbeta med stor bredd när det gäller behandlingar och känner mig trygg i och med att jag kan rådfråga min handledare. Om det behövs kan jag också konsultera specialister, berättar hon och tillägger att det finns en vårdkulturell skillnad mellan svensk och portugisisk tandvård:
– Här har patienten mer inflytande över vården. Det är bra. Tillsammans diskuterar vi fram en lämplig behandling.
Även om erfarenheterna av handledningsprogrammet är mycket goda finns det förbättringar att göra:
– Vi planerar förändringar, bland annat att införa ämnet teamtandvård och tandläkarens roll som handledare, förklarar Monica Lagerström.
Kontraktstiden för dem som går programmet är två år, men hur ska de lockas att stanna kvar så att Norrbotten inte endast blir mellanstation på väg till andra län eller länder?
– Unga människor är rörliga i dag. De tandläkare som flyttar har trivts bra på kliniken, men inte med vädret i Kiruna. Vi anställer ofta några från samma land till samma klinik för att de ska ha möjlighet till socialt nätverk utanför arbetet. Det är viktigt, säger hon.