Annons
Annons
Här kommer tandvården till skolan
Pamela Hasslöf, specialist i pedodonti, föreläser om munhygien och kostvanor för skolelever på Renforsskolan i Vindeln.
Foto: Johan Gunséus
Vindeln är platsen där Folktandvården Västerbotten gör en nystart för en viktig del av sitt förebyggande arbete. Nationella riktlinjer och insikten att god barntandhälsa inte är för evigt har lett fram till att tandvården söker sig ut mot skolorna.
Skolan är en utmärkt arena för att sprida ett hälsobudskap, menar Folktandvården Västerbottens tandvårdsstrateg Karin Sunnegårdh-Grönberg när vi träffas på Renforsskolan i Vindeln.
De snabba lektionerna avlöser varandra. Pamela Hasslöf, specialist i pedodonti, föreläser om munhygien och kostvanor för att förebygga karies. Studenter från tandläkar- och tandhygienistprogrammen i Umeå står sedan redo när eleverna i årskurs sex bildar kö för avslutande fluoridlackning.
Karin Sunnegårdh-Grönberg ser ett värde med att arbetet sker utanför kliniken.
– Det blir ett mer positivt sammanhang för barnen. I klassrummen är man med kompisar och kan få till en diskussion – inte att man är ensam i tandläkarstolen och kan känna sig utpekad för att man har hål i tänderna.
- ”Hälsa tillsammans” är arbetsnamnet på det förebyggande arbete i samverkan mellan folktandvårdens hälsoodontologiska team och Vindelns kommun som genomförs under 2022.
- Eleverna i årskurs fyra till nio får besök vid två tillfällen under året med ett hälsobudskap där information om munhygien och kostvanor kombineras med ett erbjudande om fluoridlackning.
Pamela Hasslöf och Karin Sunnegårdh-Grönberg
– Eleverna måste få kunskap och stöd för att utföra nödvändig egenvård av tänderna, och det kan vi klara genom att ha skolan som arena. Det ligger ju också i linje med de nya, nationella riktlinjerna för tandvård som trycker på betydelsen av att jobba med hälsoförebyggande insatser, säger Karin Sunnegårdh-Grönberg.
Den modell som under 2022 prövats på skolorna i Vindeln har också påverkats av utvecklingen, där god tandhälsa hos barn inte är lika självklar som under de tidigare decennierna av ständiga framsteg, från 60-talet och framåt.
Karin Sunnegårdh-Grönberg menar att Västerbotten har slappnat av väl mycket när det gäller det preventiva arbetet.
– Alla regioner har inte gjort det, och vi kan exempelvis dra nytta av hur folktandvården i Västra Götaland jobbat mot skolorna när vi nu försöker bygga upp en egen struktur för arbetet. De har varit generösa med att dela med sig av kunskap.
– För vår del handlar det om att ta nya tag med prevention och då med en förhoppning att skala upp det vi gör i Vindeln som ett erbjudande till alla skolor i länet, säger Karin Sunnegårdh-Grönberg, en av tre tandläkare inom det hälsoodontologiska team inom Folktandvården Västerbotten som ansvarar för verksamheten.
Föräldrarna släpper kontrollen
Totalt 350 elever i Vindeln, som ligger drygt fem mil från Umeå, nås av satsningen. Det är elever i årskurs fyra till nio som folktandvården är särskilt måna om att påverka under de uppväxtår då föräldrarna vanligtvis släpper kontrollen över sina barns tandborstning.
Tidigare i år presenterade tandvårdskoncernen Smile en rapport med fakta som man betecknade som uppseendeväckande gällande ungas kunskap om tandborstning och fluor. Exempelvis borstar var femte ung vuxen (upp till 29 år) sina tänder högst en gång om dagen.
Karin Sunnegårdh-Grönberg håller med om den bilden.
– Kunskap har fallit bort i yngre åldrar, och den är också ojämlik. Eftersom kariessjukdom så tydligt hänger ihop med socioekonomiska faktorer är det särskilt viktigt att kunna jobba i skolorna, för att alla barn ska få samma grund att stå på.
Dags för lackning
Utanför klassrumsfönstren sänker sig höstmörkret, en fredag eftermiddag före höstlovet. Några elever dröjer sig kvar efter en av lektionerna för att diskutera med Pamela Hasslöf.
Sjätteklassaren Wille Gustafsson är först i kön när det blir dags för lackning i nästa klass.
– Det känns om att man lärt sig viktiga saker. De var ju här i våras också, när vi gick i femman. Så det är bra att få upprepat om borstning – som ”två-regeln” med två centimeter tandkräm på tandborsten, två minuter och både morgon och kväll, säger han.
Munhygien och kostvanor
För att ge projektet tyngd har Pamela Hasslöf som tandläkare hållit i presentationerna i de fyra skolor i Vindeln som har elever i mellan- och högstadiet. Hon lyfter fram värdet av lokal förankring.
– Vi har alltid med oss en medarbetare från den lokala kliniken och hela arbetet bygger på att skolan ser ett värde med detta. Alla parter har verkligen varit positiva på ett sätt som gjort det extra roligt att jobba med.
Vilket budskap betonar du?
– Vi träffar ju samma klass två gånger under året och det är lite olika första och andra gången. Men jag försöker ha som röd tråd att det viktigaste gör man själv hemma – att risken för karies faller tillbaka på egen munhygien och kostvanor, säger Pamela Hasslöf, som har en delad anställning som biträdande universitetslektor vid Umeå universitet och som specialisttandläkare inom folktandvårdens hälsoodontologiska team.
Renforsskolans biträdande rektor Rebecka Edin välkomnar samarbetet med Folktandvården.
– Det är jätteviktigt förbyggande arbete där vi ser att samverkan kan göra skillnad.
Pågående examensarbete
Just den här dagen är det ovanligt tandläkartätt i klassrummet. Xhenisera Hallulli och Donya Khezri läser termin åtta på tandläkarprogrammet, och arbetssättet i Vindeln passar perfekt att studera som del av pågående examensarbete.
– Vi tittar på kariesförekomsten bland tolvåringar i Region Västerbotten där vi också kikar på sätt att jobba profylaktiskt. En samverkan med skolor är viktigt då vi kan nå eleverna på ett annat sätt. Det är spännande att följa arbetet på plats, säger Xhenisera Hallulli i en paus från fluoridlackningen.
Donya Khezri tillägger:
– Elevernas engagemang är större nu, andra gången. Mer diskussion och fler frågor när budskapet känns igen. Så repetition är nog en viktig del i arbetet.
