Annons

Annons

Reportaget 2024-02-27

I Guyana får gaddarna guldglans

I Guyanas huvudstad Georgetown arbetar Parsram Persaud med kronor och avtagbara proteser i guld.

Foto samtliga bilder: Joakim Rådström

Många länder i norra Sydamerika är fattiga, men har samtidigt stora guldtillgångar. Det är också från just den här regionen som rapartisternas mode med grills med ädelmetaller och juveler har kommit. Och tandpatienter i exempelvis Guyana kan med fördel ta med sig eget guld till tandläkaren för ett vinnande leende.

Det är inte många svenskar som hittar till Guyana i norra Sydamerika. Hela landet tar emot färre besökare på ett år än vad Eiffeltornet tar emot på bara två veckor. Och med endast 800 000 invånare på en yta nästan lika stor som halva Sverige är det på många håll synnerligen ödsligt. Något som bär tydlig syn för sägen när man flyger enmotorigt flygplan över Guyanas regnskogstäckta inre. Mil efter ändlös mil av djungel – vem skulle hitta en om man störtade här?

Huvudstaden Georgetown har på samma gång en sorts loj småstadsatmosfär och en karibisk puls. Här en högtalare med pumpande reggaemusik direkt på trottoaren, där ett gatukök med frestande dofter av kycklingcurry eller hamburgare. Lägg till det människornas värme – det är lätt att inleda en konversation på gatan, även om den utpräglat kreolska dialekten utmanar förståelsen något.

När taxiföraren Oswald Saint skadat tänderna i en olycka valde han att sätta in en guldprotes. ”Men vissa gör det för att det är en guyansk tradition”, säger han.

Oswald Saint, kallad ”Bakewell”, kör oss runt staden i taxi. Han har en protes med glänsande guldtänder som ersätter två incisiver och en canin i överkäken.

– Jag var med om en olycka och föll mot en järnstång, så jag behövde sätta in protes. Då passade guldtänder in i stilen. Men vissa gör det för att det är en guyansk tradition. Om man åker utomlands och folk ser guldtänderna förstår de att man är från Guyana, säger han.

För så är det. Även om Guyana är ett fattigt land, även i ett sydamerikanskt perspektiv, är guld vanligt här. Vissa gator i Georgetown är helt kantade av guldförsäljare. I guldgrävarstaden Port Kaituma nära Venezuela syns överallt skyltar med reklam för inköpare av ädelmetaller. Andra posters varnar guldgrävare för miljö- och hälso­riskerna med farliga kemikalier vid utvinningen av guldet.

– Om man har sitt eget guld med sig kan det kosta runt 150 amerikanska dollar. Om tandläkarna behöver ordna guldet kostar det mer, förklarar Oswald Saint vidare.

Dagens modetrend bland hiphoppare, rapartister och Hollywoodkändisar med avtagbara och rikt ornamenterade så kallade grills kommer faktiskt från den här delen av världen. Eddie Plein, en entreprenör i New York, tog med sig traditionen att sätta in guldtänder från hemlandet Surinam till USA, där han började skapa smycken med kombinerade tandproteser i bland annat guld och med juvelinfattningar.

Surinam ligger direkt öster om Guyana, och har likt sitt grannland också stora guldförekomster i marken. Vi besöker huvudstaden Paramaribo, ett charmigt ställe med mycket bevarad bebyggelse från den tidigare holländska kolonialperioden. Även här har många människor guldtänder, om än inte i lika stor utsträckning som i Guyana.

Michel Dors är en av dem som lät sätta in en avtagbar tandprotes i guld efter att en av hans incisiver gick av.

– Jag gjorde det för att byta look. Det är snyggt, och man känner sig snygg själv. Men det är dyrt, 5 000 surinamesiska dollar (knappt 1 500 svenska kronor), säger han.

Många menar dock att det inte är lika vanligt i dag som förr med tandarbeten i guld i Guyana eller Surinam. Särskilt bland legitimerade tandläkare har hantverket ett lite skamfilat rykte.

Tandläkaren Jean-Paul Gooswit och hans kollegor tar ofta emot patienter som har fått problem med sina guldtänder.

– Hela guldtänder gjorde vi bara för länge, länge sedan, säger till exempel Jean-Paul Gooswit, tandläkare i Paramaribo.

Gooswit och hans kollegor tar ofta emot människor med guldtänder som de lät sätta in för flera år sedan, efter att de har fått problem med att matrester och bakterier har börjat orsaka infektioner och parodontit i munnen.

– Då behöver de behandling, men eftersom tänderna har filats ned från sidorna för att man ska kunna sätta på guldkronan blir tanden väldigt ful, en liten skärva bara. Därför har många som arbetar med guldinläggningar dåligt rykte bland oss andra tandläkare, säger han.

Det finns ännu inte någon formell tandläkarutbildning i Surinam, utan de flesta som i dag praktiserar som legitimerade odontologer i landet har tidigare studerat i Nederländerna (holländska är fortfarande officiellt språk i Surinam). Andra gör sin utbildning i Förenade Arabemiraten, USA, Brasilien eller på Kuba.

De höga kostnaderna för att utbilda sig leder till flaskhalsar på arbetsmarknaden – Surinam beräknas ha endast runt 50 tandläkare på en befolkning på lite över 600 000 människor. Människor går därför i stället till inofficiella hantverkare som kan viss oral protetik, men som inte har några djupare kliniska kunskaper.

– Och kreoler tycker om att sätta in guldtänder. Men det är inte alltid så snyggt gjort, säger Jean-Paul Gooswit.

Tillbaka till Guyana – i utkanten av huvudstaden Georgetown finns fortfarande många tandverkstäder som har specialiserat sig på arbeten i guld. Ett exempel är ”Sunflower”, efter ägaren Parmanand Ramdials smeknamn.

I utkanten av Guyanas huvudstad George­town finns många tandverkstäder som har specialiserat sig på arbeten i guld.

– Men även om jag är ägare är jag inte ”bossen” – här är det inga som bossar varandra, säger Sunflower över verkstadsbordet där han sitter med pannlupp och slipar till tandornament i ädelmetaller.

I dag har Ron Innis kommit in på grund av att en flisa i hans guldtand har gått av. Han är samtidigt mycket nöjd med sina guldtänder, eftersom det var hela 20 år sedan han lät sätta in dem. Det är först nu som han har behövt laga en av dem.

Parsram Persaud, som också jobbar på Sunflowers verkstad, har tagit emot Innis och kommer att hjälpa honom med skadan.

– Jag kommer att göra det för 1 500 guyananska dollars (cirka 80 svenska kronor). Då har han själv med sig en pennyweight med guld (1,56 gram), säger Parsram Persaud.

Ron Innis arbetar likt många i denna del av världen inom gruvnäringen, varför det var naturligt för honom att ordna guldet själv.

Parsram Persaud är ett exempel på de tandhantverkare som tidigare gjorde olika sorters tandläkararbete trots avsaknad av formell legitimation. I dag är han dock tydlig med att han bara arbetar med själva protetiken, som guldkronor och avtagbara proteser.

– Jag har slutat med det andra nu. För man tog bort emaljen, vilket exponerade tanden så att det blev missfärgningar, och när man åt något surt eller kallt ilade det, förklarar Parsram Persaud skyndsamt.

Parsram Persaud på tand­verk­staden Sunflower gjorde tidigare olika sorters tandläkararbete, trots avsaknad av formell legitimation. I dag arbetar han bara med guld­kronor och avtagbara proteser.

Han påtalar också att de inte vill sätta in guldtänder om man har friska tänder, utan bara om man har ett hål som man vill laga eller en tidigare lagning som måste fixas.

Persaud började som lärling på en enklare tandmottagning 1982, och gick sedan över till mer kosmetiskt arbete 1986. Hans karriär påminner därför mer om gammalt klassiskt verkstadsarbete än modern tandvård.

Behöver man inte formell legitimation för att få arbeta med tandvård i Guyana?

– Nej, kan man väl praktiken och kan läsa och skriva teorin, så räcker det. Kraven är ändå ganska höga – man måste klara ett test innan man får jobba, säger Parsram Persaud.

Traditionellt sett har många här i regionen just använt guld för lagningar och kosmetiska tandarbeten. Guldpriserna varierar dock, och i dag menar Parsram Persaud att en fullständig guldkrona, inklusive jobb och material, skulle kosta motsvarande 6 300 svenska kronor.

– Guld kommer och går. Nuförtiden hittar man inte lika mycket av det; det är ett annat läge på marknaden nu. 1986 eller 1987 kostade en hel guldkrona till exempel 1 500 guyananska dollar (runt 80 kronor), hävdar Parsram Persaud.

I Parmanand ”Sunflower” Ramdials tandverkstad sätter man inte in guld på friska tänder, utan bara i samband med lagning.

Grills historia

  • Grills är avtagbara tandsmycken som görs i guld, silver, stål eller andra metaller och ibland täcks med olika juveler.
  • Redan flera hundra år f.Kr. lär välbärgade etruskiska kvinnor i antikens Italien ha låtit ta bort framtänder och satt in en sorts tandbroar i guld, elfenben eller andra åtråvärda material, troligen av modeskäl.
  • I modern tid lär det ha varit den Surinamfödde entreprenören Eddie Plein som skapade grillsmodet i New York på 80-talet. Vid ett besök i Surinam 1983 behövde han laga en tand, och tandläkaren i landet föreslog en guldtand. Plein ville dock inte sätta in en permanent krona, utan föredrog något som skulle vara löstagbart. Med denna idé i bagaget återvände han till New York, där han satte upp en kombinerad verkstad och butik för tandsmycken i guld.
  • Eddie Pleins arbetade med att ta personliga avtryck och sätta ihop flera avtagbara guldkronor till hela smycken, som kunde tas av med ett enkelt lyft. Ryktet om dessa grills spred sig snart – särskilt bland hiphop- och rapartister som Just-Ice, Flava Flav, Kool G. Rap och Jay Z.

 

Källor: Marshall J. Becker och Jean MacIntosh Turfa “The Golden Smile: The Etruscans and the History of Dentistry”, Lyle Lindgren “Mouth Full of Golds”, Huck Magazine, Toothology Dental, Aqua Dental

Ett annat vanligt material är annars kombinerade porslins- och metallkronor, som enligt prislistan hos en guyanansk tandläkare går på strax över 3 000 kronor.

En krona helt i keram skulle på samma mottagning kosta cirka 4 600 svenska kronor, vilket onekligen är en stor summa för de flesta människor i det fattiga Guyana. Överlag är brist på keramiska material inom tandvård ett betydande problem i många utvecklingsländer.

De rikt ornamenterade grills som blivit så populära bland rapartister och andra har inte riktigt kommit till Guyana eller Surinam, trots att det kan sägas ha varit just härifrån som modet fick sin inspiration. Därtill är kostnaderna troligen alltför höga – särskilt då moderna grills vanligen bara har ett dekorativt syfte, och inte sätts in som proteser över utdragna eller skadade tänder.

Parsram Persaud har ändå en juvelbesatt protes i byrå­lådan som han säger kommer från New York – kanske är den från Eddie Pleins ryktbara verkstad?

Skulle han kunna göra en liknande modell om han fick en beställning?

– Ja, men det skulle bli väldigt dyrt, påpekar han rättframt.

Upptäck mer