Likvärdiga men olika utbildningar i Europa

Det tror Cecilia Christersson, prorektor vid Malmö högskola och blivande ordförande för Association for Dental Education in Europe (ADEE). Idén bakom Bolognaprocessen är att öka rörlighet, anställningsbarhet och europeiska utbildningars konkurrenskraft. Det ska bli lättare för studenter att flytta under utbildningstiden och att kunna jobba utomlands efter examen.
Som ett led i Bolognaprocessen samarbetar lärosäten i Europa för att utbildningarna ska vara jämförbara.
Bland annat delas utbildningarna upp på en treårig grundnivå (kandidatexamen) och en avancerad nivå (masterexamen).
Sverige införde förändringar i samband med högskolereformen 2007.
För de svenska tandläkarutbildningarnas del har det inneburit tydligare krav på forskningsknuten utbildning och kvaliteten på examensarbetet.
Tandvårdshögskolan i Malmö var först av de odontologiska fakulteterna att anpassa sig. Tandläkarstuderande som har börjat i Malmö sedan 2007
har möjlighet att få kandidatexamen efter tre år och masterexamen efter fem år. Det ska underlätta för studenter som vill byta skola eller inriktning på sin utbildning efter tre år och för dem som vill forska, är det tänkt. Första kullen som kan ta ut både en masterexamen och
en tandläkarexamen går ut nästa år.

Tydligare innehåll

För att kunna jämföra tandläkarutbildningar måste det bli tydligt vad de innehåller. Det räcker inte med namnen på kurserna och antalet poäng.
Tandläkarhögskolor som jobbar fullt ut enligt Bolognadirektiven har tydliga examensmål samt målbeskrivningar på varje delkurs. Det ska framgå vad studenterna lär sig. Med tydliga målbeskrivningar går det att bedöma om studenterna verkligen uppnår examensmålen.
ADEE har anslutit sig till överenskommelsen och det innebär i princip att organisationens 200 medlemsuniversitet följer direktiven, men varje lärosäte ansvarar själv för målbeskrivningarnas formulering.
– Internationaliseringen bidrar till att utbildningskvaliteten blir bra i Europa. Studenter och yrkesverksamma tandläkare blir ambassadörer för god utbildning. Når man inte upp till målen kommer det på sikt att bli uppenbart när tandläkare försöker flytta till andra länder, tror Cecilia Christersson.
– Men i dag har vi inte full insikt om konsekvenserna av studenternas ökade rörlighet under utbildningen, medger hon.
Cecilia hoppas att ADEE ska kunna bidra med ett kvalitetssäkringsprogram så att tandläkarhögskolorna kan utvärdera om utbildningsmålen uppnås på individnivå.

Rätt till olikheter

Är vi på väg mot mer »likvärdiga« utbildningar i Europa? – Ja, i den bemärkelsen att lärosätena i Europa verkar för att tandläkarutbildningarna uppnår en överenskommen kvalitetsnivå. Men alla bör också ha rätt att värna om olikheter, säger Cecilia Christersson. Länderna i Europa har olika tandvårdstraditioner.
Tandvården organiseras på olika sätt, finansieringssystemen varierar och tillgång till specialiteter är inte självklar. Det påverkar
i sin tur utbildningarna.
– Det viktiga är att utbilda tandläkare som har en kvalitetsmedvetenhet och ett vetenskapligt förhållningssätt
i praktiken, tycker hon.
Finns det någon rangordningslista som jämför utbildningarna i Europa med varandra?
– Jag har en kritisk hållning till rangordning, bland annat för att det är svårt att veta vad man ska mäta. Det är bättre att kvalitetssäkra, alltså att se till att den vård vi ger gagnar våra patienter och deras orala hälsa, säger Cecilia Christersson. Cecilia vill inte tala om »undermåliga tandläkarhögskolor«.
– Det är bättre att vara ödmjuk och inte döma. Jag tror att alla länder arbetar för bra utbildningar. Riktlinjer och öppenhet till externa utvärderingar hjälper lärosätena att höja sin standard eller behålla god kvalitet. Det gäller att lära av varandras goda exempel.

Tandläkarutbildningarna i Europa jämnas till.

Kolleger granskade

Cecilia Christersson var med och tog fram riktlinjer för de europeiska tandläkarutbildningarnas kvalitetsnivå för ungefär tio år sedan. Fram till 2007 kunde tandläkarhögskolor få besök av DentEd, ett eu-fi nansierat nätverk som granskade tandläkarutbildningar i Europa. Syftet var att höja standarden på utbildningarna. De som gjorde utvärderingarna hade lång erfarenhet av utbildning och kom från olika länder med varierande undervisningstraditioner.
Projektet var frivilligt och organiserades av ADEE. – Det var ett utmärkt stöd för harmoniseringen av utbildningarna. Att få hjälp av kolleger för att förbättra och utveckla utbildningarna var verkligen effektivt, anser Cecilia Christersson. Det blev också ringar på vattnet. När ett lärosäte utvärderade sin utbildning, ville fl er lärosäten i landet följa efter.
ADEE kommer kanske att fortsätta med att stödja fakulteter som har svårt att anpassa sina utbildningar, genom granskning av kolleger som kommer på besök, berättar hon. Även länder utanför eu är intresserade och har använt sig av europeiska kolleger som externa utvärderare.
Det är långsamma processer när länder med olika traditioner och kulturer ska komma till gemensamma mål, och därför är det viktigt att mötesplatser finns för att hålla dialogerna igång, tycker Cecilia Christersson.

Vidareutbildning kartläggs

Hur tandläkarna vidareutbildas påverkar också rörligheten. Därför kartlägger just nu ADEE lärosätenas roll i vidareutbildningarna i Europa. Organisationen
tar även fram kvalitetsdirektiv som högskolorna kan ha som riktlinjer när de planerar vidareutbildningar. Projektet redovisas hösten 2012.