Utvecklingen har gått otroligt snabbt, säger Björn Klinge, professor i parodontologi.
– När jag började med implantat för 30 år sedan var det väldigt vanligt med tandlösa patienter.
Han ser två olika framtidsperspektiv – att vi klarar att behålla våra tänder friska och att få blir tandlösa, eller att vi har skönmålat tandvårdsutvecklingen och att det kommer ett bakslag.
– Många uppfostras i tron att de ärvt sina tänder. De förstår inte vad deras föräldrar gjort och tycker att de kan köpa ett par jeans istället för att gå till tandläkaren. Sådant kommer att påverka deras tandstatus som 75-åringar, säger Björn Klinge.
– Förfallet märks inte direkt.
Andra orosmoln han ser är att skillnaderna i tandhälsa ökar och att dagens tandvårdsförsäkring inte hjälper den som saknar de första 3 000 kronorna. Men Björn Klinge är ganska säker på att tandvården i framtidens Sverige kommer att ingå i sjukvården, kanske redan inom en 25-årsperiod.
– Man kan märka en viss politisk vilja, säger han.
”Finns ingen evidensbaserad metod”
En annan framtida utmaning inom hans egen specialitet är att lösa vad det är som drar igång tandlossning på implantat.
– Vad ska vi göra rent kliniskt? Det finns ingen evidensbaserad metod. Om 50 år kanske det har kommit fram någon, men man överlistar inte naturen så lätt, säger Björn Klinge.
Ola Norderyd, parodontolog och docent i Jönköping, menar att dagens 25-åringar kommer att ha de flesta av sina egna tänder kvar när de är 75 år. 1973 hade en 75-åring 13 tänder i snitt och 16 procent var helt tandlösa. I dag har en 75-åring 22 egna tänder i snitt och endast 0,3 procent är helt tandlösa.
– Utvecklingen är fantastisk, säger Ola Norderyd, som tror att karies och parodontit inte är något större problem när dagens 25-åringar har blivit 75 år.
– En 25-åring i dag har i snitt sju ytor med karies/fyllningar och kommer inte att utveckla så mycket mer karies under årens lopp. När de är 75 har de kanske tio fyllningar.
Men den riktiga utmaningen blir enligt Ola Norderyd när medellivslängden ökar och många blir över 100 år.
– Vad händer när riktigt många blir gamla och sköra och drabbas av sjukdomar och får mediciner som innebär muntorrhet och blir beroende av släktingar och vårdpersonal?
Färre tandläkare behövs
Ola Norderyd ser framför sig hur de tandvårdsresurser som nu läggs på medelålders flyttas till äldretandvården. Att färre tandläkare behövs och att det knappt kommer att finnas lämpliga patienter för tandläkarstudenterna att träna på.
– Sedan har vi alltid en liten grupp patienter som kommer att behöva kvalificerad tandvård. Till exempel de med avancerade parodsjukdomar och de som behöver tandersättningar på grund av olycksfall, allvarlig sjukdom eller medfödda tillstånd.
En del befarar att de nya svenskarna och deras tandstatus ska påverka tandhälsoutvecklingen negativt. Men det tror inte Ola Norderyd.
– Erfarenheten från 90-talet då det kom många invandrare från forna Jugoslavien visar att de kan komma in i den svenska tandvården.
Peyman Kelk, som forskar kring stamceller på Institutionen för integrativ medicinsk biologi på Umeå universitet, menar att man i dagens Sverige egentligen inte behöver naturliga tänder. Fast om 50 år är det kanske rutin att odla fram tandanlag till de 75-åringar som vill ha naturlig tandersättning.
– Allt kanske kommer att handla om estetik och vad som är modernt, mer än vad vi är vana vid i dag.
– Problemet är att man inte kan stressa fram naturliga tänder. Som det nu är accepterar inte en patient att behöva vänta i tre, fyra år på att en tandrot ska utvecklas för att sedan förses med en krona och dessutom få stora kostnader. Men min gissning är att tekniken kommer att förfinas och kostnaderna sänkas så att en naturlig tandersättning i framtiden verkligen kan konkurrera med tandimplantat. Samtidigt kan tandimplantaten utvecklas mer och kanske får vi en fusion av biokompatibla och biologiska material, ett slags halvnaturlig ersättning.
Tredje omgång tänder
En tredje omgång tänder är heller ingen omöjlighet.
– Genetiskt har vi ju två uppsättningar tänder. Signaler i käkbenet och slemhinnan säger att vi ska ha det så. Men rent teoretiskt skulle man kunna kartlägga och göra rätt sorts signalcocktail för att skapa framväxt av en tredje omgång.
Han tror också att trauman och medfödda defekter som i dag behandlas med implantat i framtiden kommer att åtgärdas med hjälp av stamceller.
– Inom en 25-årsperiod printar vi ut mer komplexa organ i 3D-bioprinter. Vi kopplar ihop den tekniken med dagens datortomografi. Till exempel vid en olycka kan vi kartlägga hur stor skadan är, skräddarsy en ersättning i ett cadprogram, ta fram stamceller från patienten och odla fram på labb, stoppa in cellerna i en bioprinter och printa ut det som ska ersättas. Ersättningen kan sedan mogna på labb eller i patientens mun, säger Peyman Kelk.
Pernilla Larsson Gran forskar kring livskvalitetsbegreppet inom munhälsan.
– I dag är tänderna en tydlig samhällsklassmarkör, säger hon. Om man förlorar eller skadar en tand eller har fula tänder så påverkas hela livet. Man begränsas i det man gör. Det blir ett handikapp.
Ingå i sjukvården
Om 50 år tror hon att munnen kommer att betraktas som vilken annan kroppsdel som helst och att tandvård kommer att ingå i sjukvård. Man behöver inte dölja munnen på grund av fula eller saknade tänder för att man inte har råd.
En frisk mun med alla tänder är det optimala för en 75-åring i dag. Pernilla menar att kraven i framtiden blir ännu större och man kommer inte på samma sätt att acceptera kronor och broar med bristande estetik.
– Målet drivs framåt mot ”munhälsoperfektionism”.
För 50 år sedan var det metall som gällde, nu är det keramik och om 50 år blir det kroppens egna vävnader.
– Du framställer dina egna tänder från egna stamceller. Om man förlorar en originaldel nu så ersätts den av en konstgjord reservdel. Om 50 år behöver en 75-åring inte nöja sig med en reservdel utan kan få en ny originaldel.
Och vad säger 25-åringarna själva?
Andreas Carlsson
– Jag tycker att det är väldigt viktigt att vårda tänderna. Det har jag med mig hemifrån. Ännu har jag inga fyllningar och jag tror att jag kommer att behålla alla mina tänder hela livet. I mitt jobb som fotograf märker jag direkt om någon har dåliga tänder. De ler stelt, är besvärade och vill inte öppna munnen. Jag känner en som har löständer och det verkar väldigt meckigt. Implantat och sådant vet jag inte så mycket om.
Lisa Henemalm
– Jag tittar alltid på folks tänder och är väldigt noga med mina egna. Min skräck är att tappa tänderna. Att något skulle hända. Samhället är utseendefixerat, alla bleker – det har inte jag gjort – och tandreglerar.
Tänderna har en stor betydelse för hur människor uppfattas och det kommer nog att bli ännu mer så om 50 år. Min morfar är tandtekniker så jag har hört en del om proteser och implantat.
Viktor Stenbäck
– Jag har vuxit upp med fluortabletter och äter sällan godis. Jag har inga lagningar men en gång gick en flis ur en hörntand. Jag tror inte att jag kommer att sluta borsta tänderna och börja äta massor av godis bara för att jag blir gammal.
– När jag är 75 kommer jag säkert att se ut ungefär som nu i munnen. Inga plasttänder eller så – kanske någon fyllning.
– Löständer får jag kanske när jag fyllt 100, men det är inte säkert.
