För snart ett år sedan besökte Tandläkartidningen missionshuset, som då höll på att byggas om till en modern klinik. Gudshuset hade tjänat ut sitt syfte; endast sju medlemmar fanns kvar i församlingen.
När Jan-Ove Rova fick veta att missionshuset var till salu slog han till; han insåg att byggnaden hade potential, även om den var gammal och väderbiten.
»Jag tänkte: Vilken fin klinik det skulle kunna bli här. Stora utrymmen och möjligheter att dölja all nödvändig ventilation i taket och ändå få en bra takhöjd i de olika rummen«, berättade han i reportaget.
När Tandläkartidningen besökte missionshuset återstod inte mycket av den gamla gudstjänstlokalen. En ny fasad skulle sättas upp, i kyrksalen hade dopfunten och korset tagits bort, de gamla fönstren hade ersatts av sådana som isolerar bättre, men som samtidigt släpper in gott om ljus i de olika rummen.
Mycket var klart, men mycket återstod. »Som alltid vid byggnationer och renoveringar undrar man om allt ska bli klart i tid«, sade Jan-Ove Rova, som själv deltog i renoveringsarbetet.
Allt fler patienter
Han arbetade då som assistenttandläkare vid en privatklinik i Boden, men berättade i reportaget att hans förhoppning var att så småningom kunna arbeta heltid på den nya kliniken i det gamla missionshuset i Älvsbyn. Han tyckte att det skulle bli skönt att slippa pendla så långt och i stället bara sätta sig på cykeln och rulla de 600–700 meterna från hemmet i prästgården till kliniken.
Hur har det då gått?
Jodå, renoveringen av det gamla missionshuset blev i stort sett färdig i tid, det vill säga i mitten av april förra året, berättar han när Tandläkartidningen kontaktar honom.
Och hittills har det gått bra; allt fler patienter har hittat till Tandhuset Kronan under det år som gått, och Jan-Ove Rova är övertygad om att den utvecklingen kommer att hålla i sig.
– Det finns en stor brist på tandläkare här i glesbygden, och det dröjer inte så många år innan många tandläkare kommer att gå i pension. Det skulle inte förvåna mig om jag om några år måste säga nej till patienter som vill komma hit, säger han.
Finaste väntrummet
Jan-Ove Rova arbetar fortfarande kvar som assistenttandläkare vid privatkliniken i Boden två dagar i veckan, men kommer att arbeta heltid vid kliniken i missionshuset från och med mars i år. Till sin hjälp har han två tandsköterskor som arbetar deltid.
I mars ska de också ha öppet hus för att locka nya patienter, bland annat visa cad cam-tekniken och ge information om implantatbehandling.
I reportaget från förra året berättade han att han länge haft en dröm om att driva egen klinik. Det blev visserligen i Praktikertjänsts regi, men han är ändå till freds med att ha stor frihet att utforma verksamheten utifrån egna idéer.
– Det är naturligtvis ett stort ansvar, men samtidigt både roligt och stimulerande, förklarar han.
När Tandläkartidningen besökte renoveringen av missionshuset höll man på att ställa i ordning väntrummet. Bland annat byggde man ett litet trähus i ena hörnet, en tänkt lekplats för barnen. »Väntrum brukar vara så tråkiga för barnen«, sade han då. Och både väntrummet och huset har blivit en succé.
– Jag tror att det är ett av de vackraste väntrummen i landet, och det är så härligt att se barnen leka i huset. De är både glada och avspända när det är dags att gå in för undersökning eller behandling.
