Säger ja till att bli handledare

Säger ja till att bli handledare

25 jul 2011
Dela artikeln
– Introduktionsprogrammet gav mig trygghet och självförtroende. Men det var handledarens stöd som betydde mest, säger Elahe Nabi, tandläkare på folktandvården vid Danvikstull.

När Tandläkartidningen intervjuade Elahe Nabi 2008 hade hon precis påbörjat folktandvårdens tvååriga introduktionsprogram i Stockholm. Hon var positiv till programmet och kände sig trygg med arbetskamraterna och den handledare som var hennes stöd i det dagliga arbetet på folktandvården vid Danvikstull, där hon tidigare varit tandsköterska.
– Det var aldrig någon stress eller press under introduktionstiden. Min handledare stod bakom mig då jag arbetade och gav mig tips och råd när det behövdes. Blev det för körigt tog hon över, men hon körde aldrig över mig i min yrkesroll utan kollade alltid av när jag behövde hjälp, berättar hon.

Under hela det första året fick Elahe Nabi handledning en till två timmar i veckan. Övrig tid behandlade hon sina egna patienter. Det ställdes inga ekonomiska krav eller prestationskrav, men det tog inte lång tid innan hon började ställa krav på sig själv.

– Till en början var det skönt att ha någon som var tillgänglig när jag behövde hjälp med något, men efter det första året tog jag bort mina handledda tider. Då kände jag att jag kunde stå på egna ben. förlängd introduktion Tidigare var introduktionsprogrammet endast ett år, men förlängdes då adepterna själva haft önskemål om att utveckla tydligare mål och verktyg.

Elahe Nabi tycker dock att det kunde ha räckt med ett års introduktion.

– Två år var alldelesför lång tid. Ett intensivt år hade varit bättre. Under introduktionen ingick

även några kurser tillsammans med de andra nya tandläkarna, men ibland kunde det dröja en månad mellan adepternas möten så man hann glömma bort en del. Jag hade nog också gärna sett en uppföljning när introduktionsprogrammet var slut, nu kom det bara en kort utvärdering på mejlen, säger Elahe Nabi.

I dag jobbar Elahe Nabi kvar på kliniken vid Danvikstull, trots att resvägen är lång och en klinik närmare hemmet skulle ge extra fritid. Anledningen stavas arbetskamrater.
– Jag har växt upp här. Människorna som jobbar här har lärt mig allt. Nu är det snart sju år sedan jag började och jag trivs bättre för varje dag som går. Jag kommer inte att stanna här

för all framtid, men i dagsläget har jag inga planer på att byta arbetsplats.

Även om Elahe Nabi lämnade introduktionsprogrammet bakom sig skulle hon gärna ställa upp och bli handledare för en adept.

– Om någon frågade skulle jag säga ja direkt. Det är ju även ett tillfälle att fundera på hur man själv jobbar.

Text: Lina Jonsson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch