/Vetenskap

I vårt arkiv över vetenskapliga publikationer finns just nu 981 artiklar

Hur ska rotbehandlingar utföras och dokumenteras?

Vetenskap Under 2019 utredde IVO 130 klagomål på tandvården. I deras rapport framgår att endodonti/rotbehandling är det tredje vanligaste området bland de 50 ärenden där kritik lämnats från IVO. Artikelförfattarna diskuterar här ett antal områden där IVO riktar upprepad kritik och presenterar en basal guide för hur en rotbehandling kan utföras och dokumenteras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
2020-12-14
Fredrik Frisk, Thomas Kvist

Förskolebarnet i akuttandvården – sedering och fysisk restriktion för barnets bästa

Vetenskap Fysisk restriktion i form av minimalt fasthållande kan behövas vid akuta tandvårdsbehandlingar av barn så att invasiva procedurer kan utföras. Vid dessa tillfällen läggs vikt på tandläkarens preoperativa information till vårdnadshavaren samt inhämtning av samtycke om sedering och fysisk restriktion. Därutöver rekommenderas att vårdnadshavaren tar ställning till sin roll i behandlingsrummet.
2020-11-22
Larisa Krekmanova, Agneta Robertson

Multidisciplinär munslemhinnerond

Vetenskap Vid Akademiska sjukhuset finns en remissmottagning för patienter som utreds för svårdiagnostiserade och svårbehandlade munslemhinneförändringar. Teamet på mottagningen består av specialister i orofacial medicin, käkkirurgi, öron-, näs- och halssjukdomar samt hud- och könssjukdomar. Patienterna kan här bli bedömda av hela gruppen vid ett tillfälle, och ett stort antal patienter har fått lindring och bot för sina tillstånd.
2020-12-09
Lena Blomstrand, Ebba Kjellström, Anders Köling, Ansam Al-Bayatti, Carin Vahlquist, Jan-Michaél Hirsch

Odontologisk folkhälsovetenskap – så är utbildningen utformad i Norden

Vetenskap En tvärsnittsundersökning av de nordiska odontologiska utbildningsinstitutionerna genomfördes under våren 2020. Syftet var att undersöka utbildning och läroplaner i odontologisk folkhälsovetenskap/samhällsodontologi vid institutionerna samt jämföra dessa med europeisk standard. Studien fann att utbildningen i allmänhet är på europeisk nivå, dock inte inom alla ämnesområden. Det finns stora variationer mellan länder och mellan institutioner.
2020-05-13
Jorma Virtanen, Maryam Salehi, Kristin S Klock

Tandvårdssystemen i Norden – stora skillnader för socioekonomiskt utsatta grupper

Vetenskap Sverige, Danmark, Norge och Finland erbjuder alla en avgiftsfri tandvård till barn och ungdomar, men tandvårdssystemen skiljer sig åt mellan länderna när det gäller vuxna, och för socioekonomiskt utsatta grupper finns det stora skillna­der i systemen. I samtliga länder har dessa tand­vårdssystem under årens lopp utvecklats till ett lapptäcke av olika subventioner. Systemen hål­ler nu på att revideras, eller har reviderats, med större eller mindre förändringar.
2020-06-04
Gunhild Vesterhus Strand, Eeva Widström, Lisa Bøge Christensen, Katharina Wretlind

Tandförluster och käkledssmärta – sociala och samhälleliga konsekvenser samt rehabilitering

Vetenskap Dålig oral hälsa, som tandförluster och smärtor relaterade till temporomandibulär dysfunktion (TMD), kan ha stor inverkan på en persons livskvalitet och sociala relationer. Socialt utsatta individer uppvisar ofta ett icke-fungerande bett och, i synnerhet kvinnor, kronisk orofacial smärta. Enkel protetisk rehabilitering kan då vara ett bra behandlingsalternativ och bidra till den sociala rehabiliteringen. Icke-invasiv behandling såsom patientutbildning, egenvård, kognitiv beteendeförändring, tänjning (stretchning) och ocklusala skenor rekommenderas vid TMD-relaterade smärtor.
2020-03-25
Esben Boeskov Øzhayat, EwaCarin Ekberg

Oral hälsa i samhällets utkant

Vetenskap Trots en markant förbättrad munhälsa i Norden dokumenteras försämrad munhälsa hos utsatta och socialt marginaliserade grupper såsom hemlösa, drogberoende, intagna på fängelser samt individer med allvarliga och kroniska psykiatriska störningar. Man kan också notera en minskad användning av den konventionella tandvården hos dessa personer. Detta kräver särskilt riktade program för främjande av munhälsa hos dessa patientgrupper och understryker dessutom behovet av ytterligare forskning inom området tandhälsovård och oral epidemiologi.
2020-04-06
Børge Hede, Patricia De Palma, Karin Persson, Satu Lahti

Ökad etnisk mångfald i Norden – tandhälsoeffekter

Vetenskap Befolkningen i de nordiska länderna är numera etniskt blandad. Utifrån sin etniska och kulturella bakgrund kan patienten ha specifika önskemål avseende färg och form på tänderna liksom andra attityder till munhälsa och kost jämfört med vad vi inom tandvården är vana vid. Tandvården av i dag får alltså inte per automatik förutsätta vilken vård eller vilka önskemål som är mest lämpliga, utan måste även förhålla sig till kulturella aspekter vid terapiplaneringen.
2020-05-29
Kåre Buhlin, Dorte Haubek, Aron Naimi-Akbar

Oral hälsa hos barn i socialt utsatta områden – en utmaning

Vetenskap Barn i social utsatthet har sämre munhälsa jämfört med andra barn. I kliniken är det viktigt att identifiera dessa barn utifrån kännedom om sociala för­hållanden och genom kunskap om vilka barn som lever i hemlöshet eller som placerats i dygnsvård av samhället (familjehem med mera). Tyvärr sak­nas vetenskapliga utvärderingar av metoder för att utjämna hälsoskillnaderna. Populationsbase­rade promotiva (hälsofrämjande) och preventiva strategier i tillägg till individualiserade åtgärder är i dag viktiga insatser som behöver utvärderas i forskning.
2020-05-18
Gunilla Klingberg, Karin Ridell, Marit Slåttelid Skeie

Nyttjande av tandvård i Norden

Vetenskap I allmänhet är besöksfrekvensen hos tandvården hög bland befolkningen i Norden, och man uppvisar god förståelse för behovet av regelbunden tandvård. Men vissa, särskilt äldre och socialt missgynnade befolkningsgrupper, drar inte nytta av tandvårdssystemen under den nuvarande organisationen.
2020-06-11
Kasper Rosing, Liisa Suominen, Inga B Árnadóttir, Lars Gahnberg, Anne Nordrehaug Åstrøm

Ojämlikhet i oral hälsa – nordiska erfarenheter

Vetenskap Kariesförekomsten hos barn och ungdomar i de nordiska länderna har minskat under de senaste två decennierna, och antalet tänder hos äldre individer har ökat. Social ojämlikhet i oral hälsa existerar dock fortfarande i alla åldersgrupper. Faktorer som låg inkomst, låg utbildningsnivå och immigrantstatus är förknippade med sämre oral hälsa.
2020-06-03
Lisa Bøge Christensen, Inga B Árnadóttir, Magnus Hakeberg, Kristin S Klock, Anna Liisa Suominen

Ojämlikhet i oral hälsa

Vetenskap Här inleds årets nordiska tema om ojämlikhet i oral hälsa. Tio artiklar ingår i serien, fördelade på årets fyra första nummer.
2021-01-21
Nils­Erik Fiehn, Björn Axtelius, Børge Hede, Kristin Klock, Svend Richter, Jorma Virtanen

Befolkningens utbildningsnivå och tillgänglighet till socialförsäkringsfinansierad tandvård i Norge

Vetenskap En grundbult i de nordiska ländernas välfärdspolitik är att garantera befolkningen en jämlik hälso- och sjukvård. Det är emellertid inte självklart att alla patienter med stort behandlingsbehov uppsöker tandläkare, ens om de ekonomiska barriärerna reduceras.
2020-04-23
Jostein Grytten

Ojämlikhet i oral hälsa – teoretiska angreppsvinklar

Vetenskap Stabiliteten över tid i ojämlikhet i oral hälsa fortsätter att vara uppenbar. Huvudmekanismerna för att ojämlikhet i oral hälsa ska uppkomma hänger ihop med samhällsstrukturen, psykosociala faktorer och politiska drivkrafter.
2020-05-07
Poul Erik Petersen, Magnus Hakeberg

Risken för smitta genom aerosol i tandvårdskliniken

Vetenskap Aerosolutveckling i samband med behandling i munhålan kan innebära risk för smittöverföring mellan patienter och tandvårdspersonal. Denna artikel beskriver vilka situationer och procedurer som orsakar mikrobiella aerosoler i tandvårdskliniken. Smittrisken för infektiös aerosol beskrivs med exempel från några bakteriella och virusöverförbara sjukdomar i tandvårdskliniken.
2020-08-10
Anne M Gussgard, Håkon Valen, Ørjan Olsvik, Asbjørn Jokstad

Generellt fissurförseglingsprogram kan ge fler friska ocklusalytor

Vetenskap Hälsoekonomisk vinst vid generell fissurförsegling av molarens ocklusalyta har ifrågasatts i takt med en minskad kariesförekomst. En jämförande registerstudie avseende status på molarer hos 19-åringar inom tre geografiska områden med olika fissurförseglingsprogram har utförts. I området med generellt fissurförseglingsprogram förelåg lägre förekomst av manifest karies och fyllningar på molarers ocklusalyta.
2020-08-30
Kristian Havsed, Helén Isaksson, Göran Koch

Schwannom – en ovanlig benign tumör i munhålan

Vetenskap I artikeln beskrivs ett fall med ett schwannom, en sällsynt benign tumör, med ovanlig lokalisation på en 19-årig patient, remitterad till käkkirurgiska enheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. En genomgång av klinikens tidigare fall av schwannom presenteras också.
2020-08-30
Yousuf Qundos, Sven Lindskog, Andreas Thor

Denture Guided Epithelial Regeneration

Vetenskap Fast keratiniserad mukosa är viktig för god prognos vid rehabilitering med dentala implantat. I samband med resektion av en mandibel på grund av en tumör och efterföljande rekonstruktion med fri fibula-lambå resulterar detta i att benet täcks av ett tjockt lager av hud och subkutant fett som inte fungerar vid implantat. Artikeln presenterar vad som går under benämningen Denture Guided Epithelial Regeneration, en prognosförbättrande kirurgisk teknik som illustreras med ett fall där fixerad keratiniserad slemhinna skapas runt implantat.
2020-08-05
Vinay V Kumar, Jan-Michaél Hirsch, Andreas Thor

Varför uppfattar tandläkare beprövad erfarenhet som de gör?

Vetenskap Tandläkare och tandhygienister graderar beprövad och personlig erfarenhet som bas för sunt beslutsfattande högre än de som jobbar inom hälso- och sjukvården. Varför det är så är inte enkelt att besvara, men det är rimligt att anta att tandläkarnas syn på beprövad och personlig erfarenhet påverkas av rådande kunskapsläge, den organisation inom vilken de verkar samt gällande lagar och förordningar.
2020-07-28
Nils-Eric Sahlin, Lena Wahlberg, Barry Dewitt, Johannes Persson, Annika Wallin

Så påverkas munhälsan av överviktskirurgi

Vetenskap Denna studie visar att patienter som genomgår överviktskirurgi har ett signifikant reducerat ostimulerat salivflöde sex veckor efter operation. De riskerar härmed att utveckla en försämrad munhälsa.
2020-04-23
Freja Freedman, Lena Karlsson, Richard Marsk
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch