Oral slemhinnediagnostik

Vetenskap Efter inspiration från en undersökning som TV2 i Norge utförde bland tandläkare i Oslo är det med stor glädje vi här kan presentera årets nordiska samarbetsprojekt: “Diagnostik och terapiplanering”.

Vetenskap Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering. Diagnostik i tandläkarpraxis bygger i allt väsentligt på subjektiva bedömningar och variationer mellan olika tandläkare är därför ofrånkomliga. Kunskap om hur diagnostiska metoder fungerar kan bidra till en större förståelse till varför variationer äger rum och minska skillnaderna mellan diagnostiska ytterligheter. Oberoende av vad diagnostiken gäller kan ROC-kurvan vara värdefull som en tankemodell för diagnostiska ställningstaganden.

Vetenskap Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering. Diagnostik inom tandvården gäller sjukdomstillstånd och funktionsnedsättning inklusive estetik. Därutöver har behandlingskultur, patientkrav, psykosociala frågor och ekonomi, tillsammans med krav från vårdstyrande myndigheter, en stark påverkan på den behandling som väljs. En sammanvägning av allt detta i det individuella fallet är komplicerad, och en ständig diskussion är nödvändig. Här ges ett övergripande perspektiv på behandlingsbehov och behandlingsinriktning med koppling till kliniska fall.

Vetenskap Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering. Inom odontologin har man observerat placeboeffekter i samband med behandling av käkledsbesvär och myofasciellt smärtsyndrom, medan noceboeffekter kan vara en bidragande faktor hos personer som anser sig vara kvicksilverförgiftade av amalgam eller har tandvårdsrädsla på grund av tidigare traumatiska upplevelser hos tandläkaren. Det är allmänt accepterat att patientkommunikation, rutiner och omgivning kan ha betydelse för placebo- och noceboreaktioner.

Vetenskap Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering. Tandläkaryrket innefattar många psykologiska aspekter, bland annat att registrera och observera patienters rädsla, smärta och orala välbefinnande. Härtill kommer tandläkarens ansvar för arbetsmiljön och för att förebygga och hantera stress i tandvårdsteamet. För detta syfte har en rad frågeformulär tagits fram som är avsedda att användas vid den diagnostiska intervjun, som utgör en kombination av kvalitativa och kvantitativa observationer och i dag betraktas som den registrering av psykologiska data som har högst validitet.

Vetenskap Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering. Det finns många fördelar med att kunna använda saliv i stället för blod vid diagnostik, upptäckt av sjukdomar och övervakning av sjukdomsprogression och behandlingseffekt. Det är enkelt, billigt, säkert och icke-invasivt att samla in saliv, och med den snabba utvecklingen inom OMIK-teknikerna, som kan öka validiteten hos salivbiomarkörerna, kommer saliv utan tvekan att i framtiden användas som diagnostiskt redskap i betydligt större omfattning i kliniken.