Riskfaktorer för käkbesvär efter whiplashtrauma

Vetenskaplig artikel 7 jun 2018
Dela artikeln
Var tionde individ i Sverige lider av smärta och besvär från käksystemet. Många patienter med svårbehandlade käkbesvär har även ett tidigare whiplashtrauma. Det övergripande syftet med projektet ProNeck (Prospectiv study after neck trauma) är att ta reda på vilka som drabbas av smärta och käkfunktionsstörning efter ett nacktrauma och att hitta riskfaktorer för vilka individer som utvecklar kroniska besvär.
Forskarskolan 2018_Lampa Läs artikeln som pdf här
Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Nationella kliniska forskarskolan i odontologi"

Oral hälsa bland äldre

Vetenskap Inom tandvården har behandling av orala sjukdomar länge stått i fokus. På senare tid har intresset ökat för faktorer som ger och vidmakthåller hälsa och välbefinnande. Det finns dock begränsad forskning kring sådana salutogena orsaksfaktorer hos äldre. Projektet söker svar på hur denna grupp klarar av att upprätthålla sin orala hälsa och vilka faktorer som gör det möjligt.
7 jun 2018

Tandröntgen kan avslöja risk för frakturer

Vetenskap Benskörhetsfrakturer drabbar många i Sverige. Det innebär stort lidande för patienter och höga kostnader för samhället. Skulle tandvården kunna bli mer involverad i arbetet att identifiera högriskindivider för benskörhetsfrakturer? I det aktuella projektet ska vi studera tre metoder för bedömning av benstruktur på intraorala röntgen och hur dessa kan prediktera benskörhetsfrakturer.
7 jun 2018

Bitning och tuggning vid käkmuskelsmärta

Vetenskap Cirka 5–12 procent av den vuxna befolkningen i världen lider av kronisk smärta i det orofaciala området. Käkmuskelsmärtan associeras med begränsade käkrörelser och svårigheter vid bitning och tuggning. Detta projekt kommer att undersöka om, och i så fall hur, den sensorisk-motoriska regleringen – som kontrollerar bitning och tuggning – påverkas av akut och kronisk käkmuskelsmärta.
7 jun 2018

Ungdomar som undviker tandvården

Vetenskap Trots kostnadsfri barn- och ungdomstandvård i Sverige är det inte ovanligt att ungdomar uteblir från sina tandvårdsbesök. Syftet med projektet är att kartlägga och få en djupare förståelse för varför ungdomar ibland undviker tandvården.
15 mar 2018

Ledarskap inom folktandvården

Vetenskap Fokus i detta forskningsprojekt är ledarskapets betydelse för folktandvårdens starka position inom svensk tandvård. En av studierna undersöker hur den högsta tandvårdsledningen inom folktandvården har hanterat visioner, strategier samt lång- och kortsiktiga mål under en tid av förändring.
15 mar 2018

Bakteriella biomarkörer vid aggressiv parodontit

Vetenskap I dagsläget är det till stora delar okänt varför vissa drabbas av de mer aggressiva formerna av parodontit. Målsättningen med detta projekt är att utreda prevalensen av aggressiv parodontit i Västerbotten och att hitta biomarkörer i bakterier för prediktion av risk för bäraren att drabbas av aggressiva former av parodontit.
15 mar 2018

Singelimplantat på unga vuxna

Vetenskap Syftet med denna studie är att undersöka singelimplantat i överkäksfronten hos unga vuxna efter 17 år samt mäta deras förmåga att kontrollera bitkrafter.
15 mar 2018

CBCT på barn med retinerade hörntänder

Vetenskap Hörntänder är de tänder som oftast är retinerade, bortsett från visdomständer. En tidig diagnostik är av yttersta vikt. Om inte hörntänderna kan palperas vid 10–11 års ålder bör röntgenbilder tas för att säkerställa tändernas läge. Syftet med projektet är att kartlägga huruvida terapiplaneringen ändras när CBCT-bilder finns tillgängliga, och bedöma strålningsdosens nytta i förhållande till risken.
10 apr 2018

Objektiv och subjektiv tuggförmåga hos äldre

Vetenskap Hos många äldre patienter finns behov utav väl övervägd protetisk terapi, med avsikt att åter-ställa eller bevara god oral funktion. Syftet med detta forskningsprojekt är att klarlägga vilka faktorer som är betydelsefulla för en äldre individs objektiva och subjektiva tuggförmåga.
10 apr 2018

Van der Woude syndrom

Vetenskap Van der Woude syndrom (VWS) är det vanligaste syndromet där läpp-, käk- och gomspalt (LKG) ingår och karaktäriseras framför allt av ”lip pits” i underläppen. Syftet med studien är att studera skillnaden mellan individer med VWS respektive non-syndrom (NS) LKG gällande kraniofacial utveckling, sårläkning samt gen- och protein-uttryck i oral slemhinna. Detta för att patienter födda med VWS inklusive spalt ska kunna få optimal och evidensbaserad vård.
10 apr 2018

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch