Tandvårdssystemen i Norden – stora skillnader för socioekonomiskt utsatta grupper

Vetenskap 1 apr 2021
Dela artikeln
Sverige, Danmark, Norge och Finland erbjuder alla en avgiftsfri tandvård till barn och ungdomar, men tandvårdssystemen skiljer sig åt mellan länderna när det gäller vuxna, och för socioekonomiskt utsatta grupper finns det stora skillna­der i systemen. I samtliga länder har dessa tand­vårdssystem under årens lopp utvecklats till ett lapptäcke av olika subventioner. Systemen hål­ler nu på att revideras, eller har reviderats, med större eller mindre förändringar.
Strand et al Läs artikeln som pdf här
Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Ojämlikhet i oral hälsa"

Ojämlikhet i oral hälsa

Vetenskap Här inleds årets nordiska tema om ojämlikhet i oral hälsa. Tio artiklar ingår i serien, fördelade på årets fyra första nummer.
20 jan 2021

Ojämlikhet i oral hälsa – teoretiska angreppsvinklar

Vetenskap Stabiliteten över tid i ojämlikhet i oral hälsa fortsätter att vara uppenbar. Huvudmekanismerna för att ojämlikhet i oral hälsa ska uppkomma hänger ihop med samhällsstrukturen, psykosociala faktorer och politiska drivkrafter.
20 jan 2021

Befolkningens utbildningsnivå och tillgänglighet till socialförsäkringsfinansierad tandvård i Norge

Vetenskap En grundbult i de nordiska ländernas välfärdspolitik är att garantera befolkningen en jämlik hälso- och sjukvård. Det är emellertid inte självklart att alla patienter med stort behandlingsbehov uppsöker tandläkare, ens om de ekonomiska barriärerna reduceras.
20 jan 2021

Nyttjande av tandvård i Norden

Vetenskap I allmänhet är besöksfrekvensen hos tandvården hög bland befolkningen i Norden, och man uppvisar god förståelse för behovet av regelbunden tandvård. Men vissa, särskilt äldre och socialt missgynnade befolkningsgrupper, drar inte nytta av tandvårdssystemen under den nuvarande organisationen.
11 feb 2021

Ojämlikhet i oral hälsa – nordiska erfarenheter

Vetenskap Kariesförekomsten hos barn och ungdomar i de nordiska länderna har minskat under de senaste två decennierna, och antalet tänder hos äldre individer har ökat. Social ojämlikhet i oral hälsa existerar dock fortfarande i alla åldersgrupper. Faktorer som låg inkomst, låg utbildningsnivå och immigrantstatus är förknippade med sämre oral hälsa.
11 feb 2021

Oral hälsa i samhällets utkant

Vetenskap Trots en markant förbättrad munhälsa i Norden dokumenteras försämrad munhälsa hos utsatta och socialt marginaliserade grupper såsom hemlösa, drogberoende, intagna på fängelser samt individer med allvarliga och kroniska psykiatriska störningar. Man kan också notera en minskad användning av den konventionella tandvården hos dessa personer. Detta kräver särskilt riktade program för främjande av munhälsa hos dessa patientgrupper och understryker dessutom behovet av ytterligare forskning inom området tandhälsovård och oral epidemiologi.
11 mar 2021

Ökad etnisk mångfald i Norden – tandhälsoeffekter

Vetenskap Befolkningen i de nordiska länderna är numera etniskt blandad. Utifrån sin etniska och kulturella bakgrund kan patienten ha specifika önskemål avseende färg och form på tänderna liksom andra attityder till munhälsa och kost jämfört med vad vi inom tandvården är vana vid. Tandvården av i dag får alltså inte per automatik förutsätta vilken vård eller vilka önskemål som är mest lämpliga, utan måste även förhålla sig till kulturella aspekter vid terapiplaneringen.
11 mar 2021

Oral hälsa hos barn i socialt utsatta områden – en utmaning

Vetenskap Barn i social utsatthet har sämre munhälsa jämfört med andra barn. I kliniken är det viktigt att identifiera dessa barn utifrån kännedom om sociala för­hållanden och genom kunskap om vilka barn som lever i hemlöshet eller som placerats i dygnsvård av samhället (familjehem med mera). Tyvärr sak­nas vetenskapliga utvärderingar av metoder för att utjämna hälsoskillnaderna. Populationsbase­rade promotiva (hälsofrämjande) och preventiva strategier i tillägg till individualiserade åtgärder är i dag viktiga insatser som behöver utvärderas i forskning.
11 mar 2021

Tandförluster och käkledssmärta – sociala och samhälleliga konsekvenser samt rehabilitering

Vetenskap Dålig oral hälsa, som tandförluster och smärtor relaterade till temporomandibulär dysfunktion (TMD), kan ha stor inverkan på en persons livskvalitet och sociala relationer. Socialt utsatta individer uppvisar ofta ett icke-fungerande bett och, i synnerhet kvinnor, kronisk orofacial smärta. Enkel protetisk rehabilitering kan då vara ett bra behandlingsalternativ och bidra till den sociala rehabiliteringen. Icke-invasiv behandling såsom patientutbildning, egenvård, kognitiv beteendeförändring, tänjning (stretchning) och ocklusala skenor rekommenderas vid TMD-relaterade smärtor.
1 apr 2021

Odontologisk folkhälsovetenskap – så är utbildningen utformad i Norden

Vetenskap En tvärsnittsundersökning av de nordiska odontologiska utbildningsinstitutionerna genomfördes under våren 2020. Syftet var att undersöka utbildning och läroplaner i odontologisk folkhälsovetenskap/samhällsodontologi vid institutionerna samt jämföra dessa med europeisk standard. Studien fann att utbildningen i allmänhet är på europeisk nivå, dock inte inom alla ämnesområden. Det finns stora variationer mellan länder och mellan institutioner.
1 apr 2021

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch