Annons
Annons
Ola Norderyd vill göra skillnad för hela patienten
Ola Norderyd är övertandläkare och professor i odontologi vid Högskolan i Jönköping.
Samtliga foton: Pernilla Andersson
Sambandet mellan munhälsa och hälsa i stort har alltid fascinerat Ola Norderyd, professor i odontologi vid Högskolan i Jönköping. Utöver att ansvara för den stora Jönköpingsstudien söker han svaret på hur parodontit påverkar risken för att utveckla andra allvarliga sjukdomar.
Om du är man och 65 år eller äldre har du en ökad risk att dö i förtid av brusten bukaorta. Därför erbjuds alla i målgruppen sedan 2015 screening för bukaortaaneurysm. Lider du dessutom av parodontit tycks risken för att utveckla sjukdomen öka. Tidigare forskning har nämligen visat att det finns en överrepresentation av parodontit hos män över 65 år med vidgad bukaorta.
– Hypotesen är att om du har en kronisk inflammation i kroppen påverkar det även systemiskt, vilket eventuellt skulle kunna göra att du utvecklar aneurysm, säger Ola Norderyd, specialist i parodontologi och professor i odontologi vid Högskolan i Jönköping.
Att det blev just forskning var emellertid något av en tillfällighet, berättar Ola Norderyd.
– Ett par månader in på en assistenttandläkarutbildning inom käkkirurgi och parodontologi fick jag möjlighet att åka till universitetet i Buffalo i USA och deras forskningscenter för parodontologi.
Där arbetade Ola Norderyd som klinisk utredare och inledde sin forskarutbildning, som han senare avslutade i Sverige.
Ola Norderyd i arbete tillsammans med tandsköterskan Lena Jonsson.
År 1998 disputerade han med en avhandling baserad på de tre första årtiondena i Jönköpingsstudien – 1973, 1983 och 1993 – en studie som han nu är ansvarig för.
Vad är det med parodontologi som fascinerar?
– Eftersom det är en inflammatorisk sjukdom behandlar man hela patienten och har chans att göra en stor insats för den enskilda individen. Förutom att det är spännande rent kliniskt är det också ett starkt forskningsfält – från labb till epidemiologi och populationsstudier.
I ett nystartat projekt ska Ola Norderyd och hans forskarkollegor därför studera sambandet mellan bukaortaaneurysm och parodontit närmare.
Totalt ska 50 män med vidgad bukaorta jämföras med 100 kontroller utan aortaförstoring. Studiedeltagarna får genomgå omfattande undersökningar av munhälsan, livsstil, hälsa, kärldimensioner och kärlstyvhet.
Dessutom analyseras inflammatoriska markörer, proteiner och gener. Målet är att identifiera riskmarkörer för snabb aneurysmtillväxt och på så sätt förbättra screening och kontrollprogram.
– I tandvården har vi varit lite dåliga på att riskbedöma, och därför behandlat alla med parodontit ganska lika. Här skulle kanske vissa patienter, till exempel de med bukaortaaneurysm eller risk att utveckla svår parodontit, kunna behandlas på ett effektivare sätt som gör att man får snabbare resultat, säger Ola Norderyd.
Kopplingen mellan parodontit och framför allt hjärt-kärlsjukdom är välbelagd, men sambandet tycks finnas inom flera sjukdomar. I ett annat forskningsprojekt, som genomförs tillsammans med reumatologer på Linköpings universitet, tittar Ola Norderyd och hans kollegor på sambandet mellan parodontit och risken för att utveckla reumatoid artrit, RA. Även där har man sett en överrepresentation av parodontit hos patienter med sjukdomen.
– Här tror jag resultaten ganska direkt kommer att kunna omsättas till handfasta riktlinjer om att kontrollera munhälsan på patienter med reumatioid artrit. På samma sätt som vid bukaourtaaneurysm bidrar parodontit till en systemisk inflammation som även kan påverka RA.
Ola Norderyds avhandling 1998 baserades på de första tre årtiondena i Jönköpingsstudien. Nu är han själv ansvarig för studiens fortsättning.
Titel: Professor/övertandläkare på avdelningen för odontologi och oral hälsa, Högskolan i Jönköping.
Forskning: Undersöker i olika forskningsprojekt kopplingen mellan parodontit och bland annat bukaortaaneurysm och reumatoid artrit. Huvudansvarig för Jönköpingsstudien som 2023 genomförs för sjätte gången.
Men just i år är Ola Norderyds huvudfokus ett annat. Som ansvarig för den så kallade Jönköpingsstudien är stora delar av 2023 vikt åt den. Vart tionde år sedan 1973 har man inom ramen för studien undersökt tandhälsan hos ungefär 1 400 individer i åldern 3–80 år. Det gör det till en av världens längsta, om inte den längsta, kohortstudier om tandhälsa.
– Det är en ganska omfattande klinisk undersökning med röntgenunderlag. Deltagarna får också svara på en mängd frågor om bland annat munhälsa, livsstil och hälsa i stort.
I år är det alltså dags igen. Inkluderingen och undersökningen av patienter pågår fortfarande och resultaten väntas först om ett par år – utom för en grupp där man redan påbörjat analysen.
– I gruppen 70 år har vi tittat på bland annat tandantal och parodontala sjukdomar. Där kan vi konstatera att antalet kvarvarande tänder har ökat med 1,5 tänder till i medeltal 24 kvarvarande tänder jämfört med undersökningen för tio år sedan. Det är rätt fantastiskt i denna ålderspopulation och frågan är om det kan bli så mycket bättre, säger Ola Norderyd.
Vad beror förbättringen på?
– Tandvården har varit väldigt duktig på förebyggande arbete och arbetat med vårdprogram. Under 70- och 80-talet gjordes till exempel stora tandvårdssatsningar, plus att befolkningen har blivit mer medveten om sin munhälsa.
– Även folkhälsan i stort har förbättrats. Man röker till exempel betydligt mindre i dag än för 20 år sedan, vilket också visar sig i förbättrad munhälsa.
- 1973 genomförde odontologiska institutionen i Jönköping den första tandhälsoundersökningen på personer i åldrarna 3 till 80 år. Sedan dess har studien, som omfattar drygt 1 400 personer, upprepats vart tionde år.
- Jönköpingsstudien finansieras av Futurum, som är en del av Forum Sydost – en av sex regionala noder för samordning inom Kliniska Studier Sverige, som stöds av Vetenskapsrådet. Studien finansieras också av Forskningsrådet i sydöstra Sverige, Forss.
Källa: Jönköping university
En utmaning, som enligt Ola Norderyd blivit svårare i de senaste omgångarna av Jönköpingsstudien, är att rekrytera deltagare. Även om den som slumpats till att ingå i studien får en omfattande och kostnadsfri tandundersökning, är det allt fler som väljer att inte delta.
– 1973 och 1983 var det väldigt många som var med. Då gjorde folk som man blev tillsagd! Det har förändrats. Men även om vi skulle få ett större bortfall än tidigare tror jag vi kommer ha ett representativt urval även i år.
Resultaten från Jönköpingsstudien är viktiga, säger Ola Norderyd. Förutom att de ger en unik bild av hur tandhälsan har förändrats under 50 år påverkar de utformningen av den svenska tandvården konkret.
– Resultaten följs upp kontinuerligt och visar tendenser och samband som är viktiga när man till exempel planerar för resurser och utbildning, eller var och hur man ska sätta in förebyggande insatser.
– Men kanske det mest intressanta med Jönköpingsstudien är att man kan se vad som händer med tandhälsan över så pass lång tid – där har vi inget annat att tillgå.
