Endodontisk akutbehandling

En vanlig orsak till att patienter söker för akuta besvär från munhålan är patologi utgående från pulpa eller periradikulär vävnad. Att ha god kännedom om diagnostik och differentialdiagnostik är av avgörande betydelse vid omhändertagandet. I många fall är tandsmärta ett svar på bakteriellt inducerad pulpainflammation eller på en efterföljande infekterad rotkanal associerad med akut periapikal inflammation. Givet bristen på tid kan målet med akutbehandling vara begränsat till att uppnå smärtlindring eller infektionskontroll samt en plan för ett uppföljningsbesök.

Vetenskap

Behandlingar av vital pulpa i tänder med djupa karieslesioner

Vital pulpabehandling utförs för att bevara pulpans försvarsfunktioner och därmed undvika pulp­ektomi och rotfyllning. Det finns svårigheter när det gäller att bedöma pulpans status i tänder med djupa karieslesioner. Så länge karies­lesionen inte har nått pulpan rekommenderas behandlingar där exponering av pulpan undviks, såsom stegvis exkavering. Vital pulpabehandling vidareutvecklas och förändringar i de kliniska rekommendationerna är att vänta.

Vetenskap

Endodonti – nordiska temat år 2023

Här inleds årets nordiska tema om endodonti. Åtta artiklar ingår i serien, fördelade på årets fyra första nummer.

Endodonti

Endodontisk diagnostik

Endodontisk diagnostik är främst inriktad på att identifiera infektionsorsakad inflammation i pulpan och det periapikala området. Dock är evidensen för en korrelation mellan specifika anamnestiska eller kliniska fynd och pulpans verkliga tillstånd bristfällig, och tydlig konsensus för diagnostiska kriterier saknas.

Endodonti

Pulpabiologi

Denna översiktsartikel beskriver strukturen och fysiologin hos frisk tandpulpa och principerna för initiering och progression av inflammatoriska reaktioner i pulpakammare och rotkanaler. Artikeln diskuterar även mekanismerna för smärta och hypersensibilitet, liksom pulpa–dentinkomplexets olika sätt att reagera vid upprepad eller ihållande smärtproducerande irritation.

Endodonti

Parodontala och periimplantära sjukdomar i Norden

Välkomna till ett tema som handlar om parodontala och periimplantära sjukdomar i de nordiska länderna. Årets tema består av nio artiklar som publicerades under våren 2022.

Vetenskap

Organisation av parodontalvården i Norden

Att jämföra organisationen av parodontalvård i de nordiska länderna kan inspirera arbetet med att utveckla effektiva system för munhälsovård. Bristande evidens för hur effektiv parodontalvården är inom allmäntandvården hindrar dock direkta internationella jämförelser. Indikationer finns på att icke tillgodosedda behov av pa­rodontalvård förekommer i flera av de nordiska länderna. En samordnad uppföljning av de par­odontala vårdresultaten rekommenderas för att bättre kunna utvärdera effektiviteten i de befint­liga vårdsystemen.

Vetenskap

Covid-19-pandemin och munhälsovården – orsak och verkan

Orala epitelceller och salivkörtlar är mottagliga för SARS-CoV-2. Det har föreslagits att sämre munhälsa, särskilt i form av parodontit, förvärrar covid-19, möjligen via ökad aspiration av orala bakterier, vilket orsakar saminfektioner, eller på grund av systemiska inflammatoriska tillstånd associerade med parodontit. Ytterligare studier behövs för att klargöra de möjliga effekterna av SARS-CoV-2-virus på oral och systemisk hälsa.

Vetenskap

Tobaksprodukters inverkan på parodontal hälsa och behandling

Denna översiktsartikel presenterar den gällande uppfattningen om rökandets samt snusandets effekter på parodontit. Här redovisas också de biologiska kopplingarna mellan cigarettrökning och parodontit samt i vilken utsträckning rökning påverkar den parodontala behandlingen.

Vetenskap

Nya perspektiv på diagnostik och behandling av parodontit

De tidiga stadierna av parodontit är i dag relativt underdiagnostiserade, men tack vare teknologiska förbättringar är det nu möjligt att upptäcka subkliniska förändringar i parodontala vävnader genom att mäta nivåerna av parodontala biomarkörer.

Vetenskap

Behandling av periimplantit

Det är nödvändigt för klinikern att känna till några av de möjligheter och begränsningar som finns vid behandling av periimplantit. Den bör följa en strukturerad plan som inkluderar orsaksrelaterad behandling, icke-kirurgisk behandling, oftast kirurgisk behandling och stödbehandling. Denna artikel beskriver några av de beslut som bör fattas vid behandlingen.

Vetenskap

Ny klassificering av periimplantära sjukdomar

I denna översikt understryks betydelsen av den nya klassificeringen av periimplantära sjukdomar från 2017 World Workshop, och vårdgivare får råd om hur man tillämpar klassificeringen i tandvården och hur man diagnostiserar tillstånden. Förbättrade rutiner för diagnos kommer att bidra till tidig upptäckt av sjukdomarna och därigenom underlätta omhändertagandet.

Vetenskap

Parodontalkirurgisk behandling

Riktlinjerna från European Federation of Periodontology (EFP) gällande kirurgisk parodontal behandling överensstämmer till stor del med motsvarande riktlinjer i de nordiska länderna. Det råder viss oenighet när det gäller kombinationen av regenerativa ingrepp, vilka de nordiska riktlinjerna avråder ifrån. Vidare har svenska och danska riktlinjer inte funnit att evidensen för den potentiella nyttan av regenerativa ingrepp vid furkationsdefekter är tillräcklig för att rekommendera dess användning.

Vetenskap

Icke-kirurgisk behandling av parodontit

I den här artikeln lyfter vi fram de viktigaste förebyggande och terapeutiska delarna av icke-kirurgisk behandling av parodontit. Syftet är att jämföra utvalda rekommendationer från EFP med de riktlinjer som finns i Norden. Jämförelsen uppvisade ett fåtal olikheter av liten klinisk betydelse.

Vetenskap

Den nya klassificeringen av parodontit

Klassificeringen av parodontala sjukdomar har reviderats efter ett omfattande arbete i expert­grupper följt av en internationell workshop. Den nya parodontitklassificeringen innebär, jämfört med tidigare klassificering, en mer exakt beskrivning av vävnadsförändringar i parodontiet, vilket förbättrar förutsättningarna för en framgångsrik behandling.

Vetenskap

Orala mikrobiotans kopplingar till allmänhälsan

Oral hälsa skapas i ett symbiotiskt förhållande mellan den residenta orala mikrobiotan och värden. Lokala bakteriella förändringar som resultat av ekologiska störningar kan leda till en dysbios, vilket anses vara ett avgörande inslag i patogenesen för parodontit och dental karies. Dysbios i den orala mikrobiotan har också kopplats till allmänsjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar, diabetes och cancer. Det är därför tänkbart att ett symbiotiskt förhållande mellan den orala mikrobiotan och värden kan ha positiva effekter utanför munhålan.

Vetenskap

Samband mellan orala infektioner och kardiovaskulära sjukdomar

Sambandet mellan kroniska orala infektioner och kardiovaskulära sjukdomar (CVD) har fastslagits i ett flertal omfattande epidemiologiska studier. Majoriteten av evidensen avser sambandet mellan parodontit och åderförkalkning och parodontit har erkänts som en oberoende riskfaktor för CVD. Därmed är parodontal behandling även gynnsamt för den allmänna hälsan.

Vetenskap

Endodontiska infektioner och allmänhälsa

Påvisade samband mellan endodontiska sjukdomstillstånd och allmänsjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom är svaga och osäkra. Åtgärder för att förebygga karies och tandtrauma samt att, när det är påkallat, utföra rotbehandlingar så att förekomsten av endodontiska infektioner minskar motiveras dock väl utifrån ett odontologiskt perspektiv. Ifall frånvaro från endodontiska infektioner också bidrar till en minskad risk för allmänsjukdomar är i dagsläget osäkert.

Kroppen & munnen

Sambandet mellan orala infektioner och andra sjukdomar – idéhistoriska, vetenskapliga, etiska och sociala aspekter

Artikeln diskuterar orala infektioner och relationen till andra sjukdomar utifrån ett idéhistoriskt, vetenskapligt, etiskt och socialt perspektiv. Det aktuella vetenskapliga kunskapsläget inom området refereras kortfattat och frågan om orsak och verkan behandlas. Utifrån etiska principer diskuterar vi också hur tandvården på bästa sätt ska tillhandahållas till dem som bäst behöver den – vilket också är en viktig social fråga.

Vetenskap

Kopplingen mellan parodontit och reumatoid artrit

En ökad prevalens av parodontit hos RA-patienter har i flera studier påvisats hos RA-patienter. Men resultaten är motstridiga och något orsakssamband har inte kunnat bekräftas. Det krävs ytterligare forskning för att klarlägga mekanismerna som kopplar samman de två sjukdomarna.

Vetenskap

Barns och ungdomars orala hälsa – orosfaktorer för framtiden

God oral hälsa är inte självklart hos friska barn och än mindre hos sjuka barn. Så många som vart femte barn har en kronisk systemisk sjukdom. De mest prevalenta är allergier, astma, diabetes samt autoimmuna sjukdomar. Nästan 10 procent av alla barn lider av psykisk ohälsa. Tidig diagnostik och riktade preventiva åtgärder är nyckelfaktorer när det gäller att kontrollera orala sjukdomar på individnivå.

Vetenskap

Kopplingen mellan diabetes mellitus typ 2 och parodontal sjukdom

Diabetiker har gravare parodontit än icke-diabetiker, men alla detaljer om parodontitens inverkan på diabetes är inte klarlagda. Det förefaller som om diabetes är vanligare förekommande hos parodontitpatienter än hos individer med god parodontal hälsa.

Kroppen & munnen

Sambanden munhälsa – allmänhälsa

Här inleds den nordiska artikelserien med temat om sambanden mellan munhälsa och allmänhälsa. Sju artiklar ingår i serien, fördelade på årets tre första nummer.

Vetenskap

Infektionshygienens roll i kampen mot antibiotikaresistens

Spridningen av resistenta bakterier på tandkliniker förebyggs mest effektivt genom upprätthållandet av en hög hygiennivå vid all tandbehandling. De generella infektionshygieniska åtgärderna omfattar handhygien, användning av personlig skyddsutrustning samt rengöring, desinfektion och sterilisering av utrustning och inventarier.

Vetenskap

Lokal behandling med antibiotika

Indikationer för lokal antibiotikabehandling inom tandvården är mycket sällsynta. I de flesta fall, framför allt vid infektioner i tandköttsfickor, runt implantat och i rotkanaler, är kemomekanisk behandling effektivare än lokal behandling med antibiotika.

Vetenskap

Antibiotika vid behandling av parodontala och periimplantära infektioner

Systemisk antibiotika kan övervägas att användas vid behandling av aggressiv parodontit eller svårbehandlade fall av avancerad parodontit. Den vetenskapliga evidensen gällande användandet av systemisk antibiotika som kompletterande behandling vid periimplantit är knapphändig och det finns inget behandlingsprotokoll som bevisats vara effektivt.

Vetenskap

Behandling av akuta dentala infektioner

Lokala dentala infektioner behandlas primärt med dränage och eliminering av infektionsfokus. I tillägg behövs antibiotika vid infektioner som är systemiska eller som sprider sig. Eftersom dentala infektioner i sällsynta fall kan utvecklas till systemiska livshotande infektioner är det viktigt att tandläkare kan identifiera dessa patienter.

Vetenskap

Antibiotikaprofylax – förskrivning som kräver kunskap och eftertanke

Antibiotikaprofylax kan ibland vara indicerat inför en invasiv behandling hos tandläkaren. Med den utveckling av antibiotikaresistens som vi ser i dag måste all förskrivning av antibiotika vara välgrundad.

Vetenskap

Oral mikrobiologi i mikrobiom-eran

Den orala mikrobiotan är betydligt mer diversifierad än vi tidigare trodde. Detta har djupgående konsekvenser för behandlingar av orala infektioner, speciellt när det gäller bruket av antimikrobiella medel.

Vetenskap

Tandvårdsturism – ökad risk för folkhälsan

Så kallad medicinsk turism, att kombinera elektiv vård utomlands med semester, ökar kraftigt. Patienter som väljer att söka vård utomlands bör vara införstådda med att det kan medföra en ökad risk att bli infekterad av antibiotikaresistenta bakterier.

Vetenskap

Antibiotikabehandling och dess konsekvenser

Antibiotika bör användas med försiktighet och inkludera en avvägning av den förväntade kliniska effekten relativt riskerna med en oral infektion och det växande problemet med antibiotikaresistenta bakterier. Artikeln behandlar aktuella kunskaper om konsekvenserna av antibiotikabehandling – från omedelbara biverkningar till långsiktiga effekter såsom resistensutveckling.

Vetenskap

Antibiotikaresistens – globalt, lokalt, i dag och i morgon

Antibiotikaresistensen ökar kraftigt, och i dag pågår ett internationellt samarbete för att motverka detta. Antibiotikaförskrivningen i tandvården i de nordiska länderna är ur ett internationellt perspektiv låg. Det finns dock en del indikationer på att denna kan reduceras ytterligare.

Vetenskap

Adhesiv cementering av dentala keramer

Adhesiv cementering av dentala keramer kräver stor noggrannhet och det är viktigt att tillverkarnas instruktioner följs. Lämplig förbehandling av keramernas ytor såväl som val av passande adhesivt cementsystem är nödvändigt för att erhålla optimal och varaktig bindning. Här presenteras rekommenderade ytbehandlingsmetoder för porslin, glaskeram och zirkonia inför adhesiv cementering till tandsubstans.

Vetenskap

Keramer i tandvården

I detta nordiska tema presenteras olika aspekter på egenskaper, indikationer och kliniskt utfall hos moderna dentala keramer. Dessa har utvecklats från att bestå av svaga material tillverkade av naturliga mineraler, till dagens syntetiska keramer med hög hållfasthet. Tillverkningsteknikerna har övergått från manuella processer till data-assisterad utformning och framställning med CAD/CAM. Utvecklingen har varit snabb under de senaste 20 åren och fortfarande pågår sökandet efter den perfekta balansen mellan estetik och hållfasthet samt bättre cementeringsmetoder.

Vetenskap

Zirkonia som dentalt biomaterial

Zirkonia är ett höghållfast keramiskt material med exceptionellt god biokompatibilitet. Materialet började användas i mitten av 1990-talet, och fortfarande är den första generationens zirkonia användbart i många kliniska situationer. Användningen av de nyligen utvecklade translucenta och högtranslucenta zirkoniamaterialen ser lovande ut, men än saknas kliniska långtidsuppföljningar. Dessutom medför translucens en proportionell förlust av de mekaniska egenskaperna. Valet av translucent zirkonia bör därför göras med stor omsorg.

Vetenskap

Porslin och glaskeramer – våra mest estetiska material

Porslin och glaskeramer är de dentala keramer som erbjuder bäst möjligheter att efterlikna naturlig tandsubstans. Indikationsområdet är bland annat beroende av materialens egenskaper såsom böjhållfasthet, brottseghet och optiska egenskaper samt framställningsteknik, utformning och cementeringsteknik. Det är av stor betydelse att ha kunskap om dessa faktorer för ett optimalt behandlingsresultat.

Vetenskap

Dentala keramer – typer och egenskaper

Utvecklingen på området dentala keramer har va­rit snabb under senare år. Vi har nu en rad produk­ter till vårt förfogande. Materialen är tämligen av­ancerade, och det kräver kunskap att hantera dem på korrekt sätt, inte minst för att välja det material som är bäst lämpat i olika situationer. Denna artikel ger en översikt över olika typer av dentala keramer samt en beskrivning av klassificering, mekaniska egenskaper och tillverkningsmetoder. De nya zir­koniamaterialen beskrivs särskilt.

Vetenskap

Samband mellan marginal parodontit och medicinska sjukdomar

Här presenteras den senaste och viktigaste kunskapen om sambandet mellan marginal parodontit (MP) och ett antal medicinska sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes mellitus, reumatoid artrit, osteoporos, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, psoriasis och vissa lunginfektioner. Ett antal studier pekar på att parodontal behandling kan ha gynnsam effekt på förloppet av ischemisk hjärtsjukdom, diabetes, reumatoid artrit och på risken för pneumoni hos särskilt utsatta personer.

Vetenskap

Vad är en diagnos?

Diagnosen är resultatet av en bedömning av ett hälsotillstånd och används för att bedöma prognosen och välja behandling. Diagnosen bygger på det medicinska naturvetenskapliga systemet och de definitioner som används av tandläkare och läkare. Även om det är självklart att diagnosen är relaterad till patientens personliga och sociala förhållanden ingår dessa sällan i själva definitionen av diagnosen.

Vetenskap

Upptäck mer

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Varje år produceras ett gemensamt vetenskapligt tema av tandläkartidningarna i de nordiska länderna. I Tandläkartidningen kan du läsa alla de vetenskapliga artiklarna översatta till svenska.