Det visar en nyligen publicerad metastudie som utvärderats av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering).
Korsbett – att de posteriora tänderna i överkäken biter lingualt om motsvarande tänder i underkäken – uppkommer om överkäken inte växer till i den omfattning som behövs. Det kan orsakas av till exempel sugvanor eller munandning.
Hos barn behandlas enkelsidigt korsbett antingen med quad-helix, en apparatur som cementeras fast i munnen, eller en avtagbar klammerplåt (också kallad expansionsplåt). I båda fallen vidgas överkäken cirka en millimeter i månaden. Hos ungdomar, där gomsuturen börjat växa ihop, används en kraftigare apparatur, så kallad gomsuturvidgare.
För ett år sedan publicerades en metastudie, baserad på 31 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 1 400 deltagare, som utvärderade och jämförde dessa behandlingar. Studien har nu utvärderats för SBU av docent Sofia Petrén vid Malmö universitet och granskats av docent Anna Westerlund vid Göteborgs universitet, vilka konstaterar att undersökningen är välgjord och ger viktig information.
– Metastudien visar att båda metoderna som används för att behandla korsbett är effektiva, säger Anna Westerlund. Det är bra att man behandlar enkelsidiga korsbett tidigt, detta för att normalisera överkäkens tillväxt och för att barnet ska få ett stabilt bett.
Metastudien jämför också de två behandlingar som oftast används för barn mellan sju och elva år. Den visar att lyckandefrekvensen är 30 procent högre för behandling med quad-helix jämfört med klammerplåt. Dessutom har svenska undersökningar visat att quad-helix är mer kostnadseffektiv.
– Anledningen till att quad-helix fungerar bättre är att den sitter fast i munnen och att den därmed blir kooperationsoberoende, förklarar Anna Westerlund. Klammerplåten är däremot avtagbar och kan tas ut ur munnen. Därför kräver den att patienten samarbetar och använder den dygnet runt, vilket kan vara svårt.
Men det är inte alltid quad-helix är bäst. Den kan bara användas för att bredda bettet.
– Men det är inte alltid quad-helixen är bäst. Den kan bara användas för att bredda bettet. Med klammerplåt kan man göra fler saker samtidigt, till exempel även justera framtänder som är felplacerade, säger Anna Westerlund.
– När man blir lite större och får sitt permanenta bett börjar gomsuturen att växa igen, fortsätter Anna Westerlund. Man behöver då kraftigare apparater, gomsuturvidgare, där man skruvar varje dag. I dag används framför allt två sådana, kallade Hyrax- respektiva Haas-apparatur. Metastudien visar att bägge har god lyckandefrekvens för ungdomar mellan tolv och sexton år och att de två metoderna förefaller vara likvärdiga.