Annons

Annons

Forskning 2024-03-12

Vikingar ger kariologer viktig karieskunskap

Carolina Bertilsson undersökte kvarlevor från mer än 170 individer från vikingatiden. Efter att utifrån anatomin ha identifierat vilka delar som fanns och vilka som saknades använde Carolina Bertilsson en vanlig spegel och sond för att undersöka tänderna, ibland kompletterat med röntgenundersökning. ”Jag börjar längst bak i kvadrant ett och fortsätter vidare systematiskt, precis som på en vanlig patient.”

Foto: Ingrid Helander

Patienten säger inte ett ord, men tänderna berättar desto mer. Med sond och spegel har tandläkaren och forskaren Carolina Bertilsson undersökt kvarlevorna av mer än 170 individer från vikingatiden. ”Ett unikt tillfälle att studera kariessjukdomen i sin ursprungliga form.”

Carolina Bertilsson letar bland förvaringspåsarna i plastlådan som står på ­bordet.

– Den här kan vi ta till labbet och titta lite närmare på sen, säger hon, och håller upp en genom­skinlig påse med ett fragment av en käke i.

Det ser ut som en gammal träbit och är liksom resten av innehållet i påsarna kvarlevor från stenåldern. Tänderna och käkarna kommer från en utgrävning i Portugal och förvaras på institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet i väntan på att undersökas i ett kommande forskningsprojekt.

Men det är inte för dem Tandläkartidningen är på plats i Göteborg denna gång. Det är för att få veta mer om vikingarnas tandhälsa.

Undersökningar av kvarlevor från utgrävningen av en gammal begravningsplats från 900–1100-talet i Varnhem i Västergötland, visade att vikingarna både använt tandpetare, slipat tänderna och – inte minst – trepanerat tänder. Nyheten fick stort genomslag, både i Sverige och internationellt.

– Det var lite oväntat men väldigt kul. Senast i går ringde det en journalist från USA som ville göra en intervju, säger Carolina Bertilsson, tandläkare och en av forskarna bakom studien.

Forskningsmaterialet kom från en arkeologisk utgrävning i Varnhem. Här är en underkäke med aplasi på andra premolaren samt slitage på första molarerna.

Foto: Carolina Bertilsson

Forskningsprojektet påbörjades för ungefär fyra år sen. Och visst var upptäckten av vikingarnas oväntade tandläkarkonst spännande, säger Carolina Bertilsson, som förutom att forska arbetar som allmäntandläkare på folktandvårdens specialistklinik för kariologi och snart är klar med certifieringsutbildningen till kariolog. Som blivande kariolog är hon intresserad av kariessjukdomen hos både moderna patienter och våra förfäder.

– Det här ett unikt tillfälle att studera kariessjukdomen i sin ursprungliga och helt obehandlade form, säger hon.

Carolinas forskningsintresse väcktes lite av en slump under grundutbildningen till tandläkare, då hon gjorde sitt examensarbete på ett vikingatida material från Gotland. Sedan dess har hon fortsatt att forska vid sidan om studier och vidareutbildning, och bland annat läst kvällskurser i arkeologi och det angränsande ämnet rättsodontologi.

– Jag är väldigt intresserad av historia och det är något relaterbart med tänderna. Man vet hur det känns när man har ont i en tand eller hur det ser ut när man blivit av med en tand.

Totalt undersökte Carolina och hennes forskarkollegor närmare 3 300 tänder från 171 individer, både barn och vuxna. Allt skedde på plats i forskningslaboratoriet vid avdelningen för kariologi, dit kvarlevorna skickades i speciella plastlådor – en för varje individ.

Resultaten visade att ungefär hälften av de 171 individerna som undersöktes hade en eller flera kariesskador, vilket stämmer väl överens med tidigare underökningar från vikinga­tiden. Av de tänder som kom från vuxna individer var 13 procent kariesangripna, ofta på rötterna. Dock hade många tappat en eller flera tänder, och kariesförekomsten kan därför ha varit högre.

Bilden visar en karierad 26 med apikal parodontit från en individ som levde under vikingatiden.

Foto: Carolina Bertilsson

Det som var allra mest intressant, enligt Carolina Bertilsson, gäller vikingabarnen.

– Ingen av de unga individerna med mjölktandsbett eller växelbett hade karies. I dag ser man karies till viss del som en barnsjukdom, och detta trots att vi har förebyggande tandvård, fluortandkräm och tandborstning.

Vad drar du för slutsats av det?

– Jag tror det beror på kosten, säger Carolina Bertilsson, och får medhåll av Peter Lingström, professor och ämnesansvarig för avdelningen för kariologi vid Göteborgs universitet, och Caro­linas forskningshandledare ända sedan examensarbetet.

– I dag är vi duktiga på att informera om fluor och oral­hygien, men vi pratar inte lika mycket om kosten. Jag tror att vi som tandläkare behöver jobba mer med det området, fortsätter Carolina.

Eftersom munhygienen inte var särskilt god på vikinga­tiden och man saknade alla former av före­byggande behandlingar, var karies trots allt vanligt förekommande bland de vuxna individerna.

– När sjukdomen väl debuterade hade den ett snabbt förlopp och det blev snabbt manifesta skador, säger Peter Lingström.

Och precis som i dag var före­komsten av karies ojämnt för­delad i populationen. Vissa individer hade mycket karies, vissa ingen alls.

– Det stämmer väl överens med vad vi ser i dag och visar att det även finns en genetisk komponent som innebär en ökad känslighet för kariessjukdomen, säger Peter Lingström.

”När sjukdomen väl debuterade hade den ett snabbt förlopp”, säger Peter Lingström, professor i kariologi och Carolinas forskningshandledare.

Foto: Ingrid Helander

I projektet har man också tagit prover från de största karies­skador­na och låtit DNA-analysera dem på ett särskilt labb i Uppsala. Målet är att ta reda på vilka bakterier som orsakat skadorna. Av de preliminära resultaten att döma var ­vikingarna rätt lika oss även i det avseendet.

– Precis som i dag var streptokocker och laktobaciller vanligt förekommande i den djupa kariesskadan. Men man har också hittat andra bakterier som man inte kunnat artbestämma än, säger Peter Lingström.

Ett av de mest anmärkningsvärda fynden var det av trepanerade tänder. Foto: Carolina Bertilsson

Carolina Bertilsson har redan flera vetenskapliga manuskript på sitt cv, men ännu är hon faktiskt inte forskare ”på riktigt”. Planen är att registreras som doktorand så snart den kliniska kariologiutbildningen är avslutad om ungefär ett halvår. Och kanske är det kopplingen mellan våra förfäder och oss själva som kommer bli fokus för hennes kommande avhandling.

– Det är fantastiskt när man sitter med kvarlevorna och får en inblick i hur det var på den tiden, och jag vill gärna hitta en frågeställning som kopplar ihop dåtid med nutid, säger Carolina.

Men innan dess finns det fler forskningsspår från vikingaprojektet att följa upp och andra kvarlevor att undersöka.

– I vår ska jag åka till Gotland och samla in tandsten från en medeltida population, säger Carolina Bertilsson.

– Tandsten är intressant och kan säga oss mycket om vilken föda man åt långt tillbaka i tiden.

Carolina Bertilsson

 

Utbildning: Tandläkarexamen, Göteborgs universitet, 2015.

 

Gör: Certifierings­tandläkare, specialistkliniken för kariologi, Folktandvården VGR. Biträdande forskare, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin.

 

Forskning: Under­söker kariesförekomst och tandhälsa i förhistoriska och historiska kvarlevor. Intresserar sig även för modern kariesepidemiologi och strategier för behandling av kariessjukdom.

Upptäck mer