Annons
Annons
Hon vill driva kunskapen framåt
Som ny ordförande för NPO tandvård kommer Anna-Karin Wagner att arbeta för att sprida kunskap till alla tandvårdsorganisationer i Sverige.
Foto: Emil Malmborg
Anna-Karin Wagner har länge intresserat sig för samhällsodontologi, bland annat frågan om jämlik tandhälsa. Nu tar hon över rodret för NPO tandvård, som arbetar för att den bästa kunskapen ska finnas tillgänglig i varje patientmöte.
Det faller ett kyligt januariregn, och promenaden från Stockholms central till Gamla stan blir blötare än planerat. Men det biter inte på Anna-Karin Wagners goda humör. När hon kliver in för intervjun hos Tandläkartidningen gör hon det med en smittande positiv energi.
Det har gått en dag sedan hon tillträdde som ordförande för nationellt programområde (NPO) tandvård den 1 januari 2023.
– Tillsammans med andra vill jag arbeta för att se till att vi får den allra bästa tandvården i Sverige. Det är därför jag har hoppat på uppdraget, säger hon.
Kunskapsstyrning inom tandvården
Som ordförande ska hon leda gruppen som arbetar med kunskapsstyrning inom tandvården. Här finns många begrepp och akronymer som kan kännas abstrakta, men i slutänden handlar det om att du som tandläkare ska ha bästa möjliga kunskap när du möter din patient. Målet är en jämlik tandvård i hela Sverige.
– Det viktigaste är att vi samlar ihop kunskap så att vi får så lika vård som möjligt, och inte uppfinner hjulet på nytt överallt. Svensk tandvård bör vara lika över hela landet, men kan behöva anpassas lokalt beroende på olika faktorer.
”Det viktigaste är att vi samlar ihop kunskap så att vi får så lika vård som möjligt.”
Foto: Emil Malmborg
Ålder: 48 år.
Utbildning: Tandläkarexamen, Karolinska institutet, 1998. Samhällsodontologi, Göteborgs universitet 2012. Leading impact – executive management and leadership program, Lunds universitet 2020–2022.
Yrke: Chef för hälsofrämjande utveckling, Folktandvården Skåne.
Uppdrag: Ordförande för Nationellt programområde (NPO) tandvård, vice ordförande i Svensk samhällsodontologisk förening, ledamot i SKaPas styrgrupp.
Familj: Man och två barn, hund och katt.
Bor i: Fjärdhundra nära Enköping.
Fritid: Träningsledare på Friskis & Svettis, musik, natur – till exempel jakt, svampplockning och skidåkning.
Läser/Lyssnar på: Läser ”Fri från skulden” av Marianne Cedervall och lyssnar parallellt på ”Nya tider på Flanagans” av Åsa Hellberg.
Senaste tandvårdsbesöket: För något år sedan, på dåvarande arbetsplatsen i Skultuna.
NPO tandvård arbetar brett med att hitta kunskapsgap, mycket kopplat till de nationella riktlinjerna för tandvård. De fångar upp, analyserar och fördelar ut arbetet till de nationella arbetsgrupperna, NAG, som finns för olika områden.
Arbetsgrupperna arbetar till exempel med antibiotika, erosionsskador, äldres munhälsa, dentala implantat och patientsäkerhet. Grupperna är inte konstanta. Vissa har ett avgränsat uppdrag, andra är mer permanenta, och nya kan bildas om man ser att behovet finns.
Enhetlig klassificering
En av de arbetsgrupper som funnits längst arbetar med dentala erosioner, och har nu nått fram till ett förslag om en enhetlig klassificering. Detta ska sedan följas av ett vårdprogram.
– Varje organisation får ta till sig detta på sitt sätt efter de förutsättningar som finns lokalt. Vi behöver organisationen för att driva kunskapen framåt, så att den kommer till gagn för patienten. Det är ju det som är det slutliga målet.
Det kan till exempel handla om att nå ut med information om nya arbetssätt och riktlinjer, eller om att förtydliga riktlinjerna. Hon talar om kunskapsstyrningsorganisationens tre nivåer:
• NPO – nationella programområdet med representanter från respektive sjukvårdsregion
• RPO – de regionala programområden som finns i landets sjukvårdsregioner
• LPO – de lokala programområden som finns lokalt i varje enskild region
Utmaningarna i arbetet är att nå ut till alla tandläkare, från stora folktandvårdsorganisationer till små privata kliniker. Här arbetar man nära Socialstyrelsen och andra myndigheter.
– Det som har mest fokus just nu är att ta fram ett personcentrerat vårdförlopp för karies. Utifrån detta kanske det bildas fler nya arbetsgrupper.
Patienterna behöver motiveras
– Det hälsofrämjande uppdraget handlar om att jobba för att så många patienter som möjligt ska ha en god munhälsa så att vi kan satsa våra resurser på dem som är sjuka och har störst behov. Vi behöver motivera och engagera våra patienter att förstå sin egen roll i att ta hand om sin munhälsa.
Hon berättar om hur de arbetar med att träffa patienterna på andra sätt än i det individuella besöket för att möta så många som möjligt, till exempel i skolan och inom barnhälsovården. Och om speciella satsningar i riskområden.
– Vi uppvaktar också våra ägare och politiker i olika frågor, vilket är spännande.
Veckopendlar till Lund
Hemmet finns i Fjärdhundra i sydvästra Uppland, så hon veckopendlar till Lund där Folktandvården Skåne har sitt huvudkontor.
– Jag har väldigt drivna och engagerade personer i min organisation, med kunskap och intresse för det de gör. Jag brukar säga att ”det är värt att pendla till Skåne för att få arbeta med er”.
Intresset för hur olika strukturer i samhället påverkar tandhälsan går som en röd tråd genom Anna-Karin Wagners yrkeskarriär. Det roligaste i jobbet tycker hon är samhällsodontologi. Hon vidareutbildade sig inom ämnet för drygt tio år sedan, och har varit engagerad i Svensk samhällsodontologisk förening sedan år 2015. I dag är hon vice ordförande.
Föreningen arbetar bland annat med att öka medvetenheten om att tandvården behöver finnas med i flera vårdförlopp, och de tycker sig se att lobbyingarbetet ger resultat, om än långsamt.
– Vi behöver titta på riksnivå på hur politik och yttre faktorer påverkar hälsan, allt från vad patienten äter till var de bor. Det pratas mer och mer om att munhälsa är viktigt för allmänhälsan, så där har vi kommit en bit på väg.
Ville bli veterinär
Hennes eget intresse för att arbeta med vård började under uppväxten på Lidingö. Hunden och katten hemma inspirerade till att vilja bli veterinär.
– Jag gick naturvetenskaplig linje, men insåg att jag aldrig skulle få betygen för att läsa till veterinär. Jag siktade i stället på sjuksköterska eller tandläkare. Jag kom in på lokalantagningen, där man gör en lämplighetsbedömning. Så jag brukar säga att jag är en lämplig tandläkare, säger hon med ett leende.
Anna-Karin Wagner veckopendlar till Folktandvården Skånes huvudkontor i Lund, där hon arbetar med hälsofrämjande utveckling.
Foto: Emil Malmborg
Efter examen 1998 kom hon ut till en arbetsmarknad där det var svårt att få jobb. Det hade skett stora uppsägningar inom tandvården, och många tandläkare åkte till Norge eller England för att få jobb.
– Jag sökte massor av jobb i hela Sverige, men tänkte att det skulle vara roligt att arbeta på Gotland. Så jag ringde dem, och fick ett jobb jag sökt i Visby. Det var jätteintressant, och som ny i yrket hade jag bra stöd av erfarna kollegor.
Kliniker i glesbygd
Efter ett år i Visby fick hennes man jobb i Mora, och Anna-Karin Wagner fick ett vikariat på orten. Senare blev hon klinikchef i Sveg, och därefter klinikchef i Heby.
– Jag har tyckt om att arbeta på kliniker i glesbygd för att det givit ett intressant vårdpanorama och en möjlighet att erbjuda en tillgänglig vård till alla.
”Vi kan inte borra oss tillbaka till hälsa.”
- Kunskapsstyrning är ett gemensamt system för svensk vård. Syftet är att leverera en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet.
- 26 nationella programområden (NPO) leder kunskapsstyrningen inom sitt respektive område. Ett NPO består av experter med bred kompetens inom respektive område, och representation från samtliga sjukvårdsregioner.
- NPO tandvård innefattar allt inom tandvård. Målet är att utveckla och sprida kunskap så att den finns tillgänglig och används i varje patientmöte.
- Inom organisationen finns nationella arbetsgrupper (NAG) som driver arbetet inom olika områden. Inom tandvårdens arbetsgrupper finns till exempel dental erosion, antibiotika i tandvården och äldres munhälsa.
- I landets sex sjukvårdsregioner finns regionala programområden (RPO) som en länk från NPO till regionerna.
Källa: kunskapsstyrningvard.se
Hon gick dock vidare till ett jobb som klinikchef på en stor klinik i Västerås, och från det till att jobba med verksamhetsutveckling. Intresset för ledarskaps-, organisations- och strukturfrågor vaknade i samband med att hon fick sitt första chefsjobb. Hon började fundera över: ”Vad är det vi gör egentligen?”
– Man behöver se strukturer i samhället som påverkar hälsan, och vara delaktiga i de olika lagren. Vi behöver visa: ”Ni får inte skära ner här, för då händer detta.” Vi kan inte borra oss tillbaka till hälsa.
Det gäller att vara envis
Hon tycker att det kan vara en utmaning att få med sig både kollegor och beslutsfattare i att tänka utifrån ett samhällsodontologiskt perspektiv.
– Vi ska ge en god och jämlik vård och samtidigt arbeta för att hålla de friska patienterna fortsatt friska. Men att arbeta hälsofrämjande ger inte alltid lika god ekonomi för den enskilda behandlaren som att utföra vård.
Hon upplever att det i flera av hennes roller gäller att vara envis, eftersom det är väldigt långa processer innan man kommer någonstans, och att det ibland inte finns pengar eller resurser för att genomföra bra idéer.
– När det känns tufft gäller det att tänka ”Nu jädrans, på’t igen”.
Hon betonar att det inte går att komma någonstans ensam, och att en av hennes egna drivkrafter är just att arbeta tillsammans med andra.
Inom NPO tandvård har arbetet gått från att få strukturer och kunskap på plats till att börja implementera.
– Mycket finns på papper, men nu behöver det bli verkstad också.