Hon kartlägger stort som smått

På den djupt blodröda agarplattan växer vita bakteriekolonier som små blommor. Det är streptokocker som vanligtvis finns i munhålan.
– De är så vackra. Tänk att det börjar med enskilda bakterier som på olika platser på plattan växer i samma mönster. Hur vet de att de ska göra det? Säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.

Hur, vad och varför är återkommande frågor i samtalet med Julia Davies. Hon drivs av en nyfikenhet på hur saker fungerar. I hennes forskningsprojekt på sektionen för oral biologi och patologi undersöker man mikrobiella biofilmer och deras roll i oral sjukdom.
De tittar på så kallade multispecies-biofilmer, alltså hela bakteriesamhället och vilka interaktioner som sker mellan bakterierna i dessa. Det är visserligen krångligare än att bara undersöka en sorts bakterier, men fördelen är att det ger ett mer övergripande perspektiv.
– Det är intressant att deras samhällen speglar våra. Här finns individer med olika egenskaper som interagerar och tillsammans bygger upp en matris där de kan leva. Vissa är antagonister och vissa har nytta av varandra.

Munnens biofilmer

Hon ser att det finns mycket kvar att utforska kring munnens biofilmer. En nyckelfråga är varför vissa personer förblir friska, medan vissa bakteriesamhällen tippar över och ger sjukdom.
Just nu arbetar forskargruppen i ett större projekt för att identifiera biomarkörer som tidigt kan förutsäga vilka patienter som har större risk för karies och parodontit. De jobbar både med modellsystem på labb, där de kan påverka bakterierna på olika sätt, och med kliniska studier.
– Vi vill hitta markörer som är nära sjukdomsprocessen, alltså i biofilmen, och tittar till exempel på proteolytisk aktivitet och syratolerans.
På labbet kan de odla bakterierna i system som efterliknar saliv eller ytan hos implantat och tandemalj.

Exakt sammansättning av mikroorganismer

Teknikutvecklingen de senaste åren har gjort att man kan analysera mer och snabbare, och se en exakt sammansättning av mikroorganismer eller proteiner i ett prov.
– Det beskriver hur provet ser ut, men kanske inte vad det innebär.
Julia Davies nämner också synen på samband mellan vad som sker i munnen och i resten av kroppen. Att prover från mun­hålan i större utsträckning kan ge svar om systemiska sjukdomar.

Odling och analys

Vi tar en tur genom avdelningens många labb för odling och analys av bakterier. Julia Davies är noga med att presentera alla medarbetare vi möter, och växlar mellan svenska och engelska beroende på vem hon pratar med.
Kollegorna är en av de saker som ger henne inspiration i arbetslivet. Hon tycker också att uppdraget som professor är roligt eftersom det varierar mellan forskning, undervisning, administration och representation.
– Det öppnar också dörrar för samarbeten.

Lärosäten och specialistföreningar

Julia Davies har ett internationellt engagemang i Association for Dental Education in ­Europe, ADEE. Organisationens medlemmar är läro­säten och specialistföreningar i 34 europeiska länder. Sedan några år arbetar man med projektet O-Health-Edu inom Erasmus+, för att bygga upp en kunskapsbas kring de europeiska tandvårdsutbildningarna. Denna riktar sig till studenter, potentiella studenter, lärare och beslutsfattare. I förlängningen handlar det om att säkra kvaliteten på Europas tandvård.
– I dag vet vi inte ens hur många lärosäten i Europa som erbjuder utbildning inom tandvård. Var börjar man att leta om man vill studera i ett annat land?

”I början av projektet insåg vi att olika termer betyder olika saker i olika länder.”

Projektet gör en stor enkätundersökning vid alla lärosäten i Europa som erbjuder tandvård, för att kunna placera dem i en interaktiv karta. När man klickar på lärosätet ska man kunna få reda på till exempel vilka utbildningsprogram som finns, hur många studenter som tas in, vilken undervisningsmetod som används och på vilket språk utbildningen ges. I dagsläget finns närmare 60 tandläkarutbildningar på kartan.
– I början av projektet insåg vi att olika termer betyder olika saker i olika länder. När vi ­skickar ut enkäten är det viktigt att alla förstår vad vi menar. Därför har vi byggt upp ett lexikon som enkäten länkar till.

Lexikon färdigt

För varje begrepp som tagits med i l­exikonet gjorde Julia Davies tillsammans med arbetsgruppen ett förslag som en grupp dekaner från medlemsskolorna fick tycka till om. Sedan gick förslaget ut på remiss, och ungefär en tredjedel av definitionerna ändrades efter att synpunkter kommit in. Lexikonet, som hon ­ansvarat för, är nu färdigt. Nu återstår arbetet med enkäten.
– Det är dels en utmaning att nå de lärosäten som inte är med i ADEE, dels att få alla att fylla i enkäten. Men det trillar in svar efterhand
Projektet följer sin tidplan, och ska vara slutfört i slutet av detta år.
– Det har varit ett väldigt trevligt arbetsklimat, och jag har lärt mig mycket om hur tandvårdsyrkena ser ut i Europa.

Resa till Arktis

Julia Davies har nära till ett leende och pratar skånska med en antydan till engelsk accent. Hon växte upp i Bristol i sydvästra England. Pappa var ingenjör, mamma lärare, och i släkten fanns flera läkare. Det var hon säker på att hon inte ville bli.
– Om jag sagt till mitt tonåriga jag att jag skulle bli professor på en tandläkarutbildning i Sverige hade jag nog inte trott att det var sant.
För att komma riktigt långt bort från Bristol valde hon att studera vid universitetet i Durham i nordöstra England.
Valet föll på att läsa grön biologi, och under utbildningen drömde hon om att resa till ­Arktis och forska om små djur som lämlar.

Samma molekyler som i saliv

När ­Julia Davies tog examen var det dock svårt att få jobb, men hon fick en tjänst som forsknings­ingenjör inom lungfysiologi vid St George’s Hospital i London.
– Jag disputerade om kronisk lungsjukdom, och det slem som finns i lungorna. Det innehåller samma sorts molekyler som finns i saliv.
Efter att ha disputerat fick hon ett stipendium för att göra sin postdok utomlands. Hon kom till Sverige den 1 april 1989, och fortsatte att forska kring slemämnen vid Lunds universitet. Då var tandläkarutbildningen i Malmö en del av Lunds universitet.

”Det viktiga är att väcka studenternas nyfikenhet, att de förstår och tycker att utbildning är roligt.”

När hon arbetat några år i Lund fick ­Julia Davies frågan om hon var intresserad av att handleda i problembaserat lärande, PBL, vid utbildningen i Malmö. Nu har hon undervisat här i snart 30 år, och hunnit vara med på resan från att den problembaserade undervisningsmetoden var ny till att se den bytas ut mot case-baserat lärande.
– Jag tror att det kan passa bättre i dag. Det viktiga är att väcka studenternas nyfikenhet, att de förstår och tycker att utbildning är roligt.

Biologi ständigt närvarande

Hon vill inspirera studenterna till att ta ansvar och att vilja lära sig. Under sin tid på universitetet har hon undervisat i alla ämnen inom sitt område, som cellbiologi, biokemi, tandutveckling och det orala ekosystemet. Sedan år 2011 är hon professor i oral biologi.
– Området passade min profil. Jag intresserar mig för interaktioner mellan munnens mikro­biota, saliv och slemhinna.
På hennes arbetsrum finns mjuka leksaker i form av olika mikroorganismer, hyllor fulla med pärmar i olika färger, en prydligt fullskriven whiteboard, och en blombukett inslagen i papper till en väntande studentmottagning. Biologi i både liten och stor skala finns ständigt närvarande: i arbetet, i den egna trädgården och i vandringar i naturen. Cirkeln är på något sätt sluten: från ekologistudier till den orala miljön.
– Man vet aldrig vad som blir relevant senare i livet.