Hon lyfter etiken

Etik har alltid varit en hjärtefråga för Margareta Molin Thorén. Parallellt med framsteg i karriären har etikundervisning och olika uppdrag som fokuserat på etik vävts in.

– Mitt intresse för etikfrågor har nog väckts av min mamma. Hon var en klok person som mötte alla med respekt och aldrig talade illa om någon, berättar hon.
I slutet av förra året belönades Margareta för sitt engagemang i etiska frågor med Gotthard Dahlén-medaljen i samband med Tandläkar­förbundets förbundsmöte.
– Jag blev väldigt glad för priset. Etik är inget som man i regel uppmärksammas för, utan man förväntas engagera sig ändå, säger hon och lägger till:
– Och det finns att göra.
1997 började Margareta Molin Thorén i Tandläkarförbundets etiska råd, som i dag heter Tandläkarförbundets etikkommitté, och var med de flesta åren fram till 2015. Och det fanns att göra.
– Vi tog fram etiska riktlinjer, främst om hur tandläkare skulle förhålla sig till patienter. De byggde på förbundets tidigare etiska regler, som mycket handlade om hur tandläkare skulle vara mot kolleger.
Etik är dynamiskt. Riktlinjerna har diskuterats, kompletterats och kommenterats under årens lopp. Ett annat arbete är att förankra riktlinjerna i yrkeskåren.
Etikkommittén har också tagit initiativ till en lång rad etikdagar i förbundets regi. År 2000 ordnades den första. Sedan dess har etik­dagar­na handlat om solidaritet i tandvården, etik och ekonomi, informerat samtycke, kultur­möten i tandvården och att arbeta enligt veten­skap och beprövad erfarenhet, bland annat.

Etiska caféer

Etikkommittén har även ­legat bakom en rad arrangemang på Svenska Tandläkare-Sällskapets odontologiska riksstämma. Det har blivit före­läsningar och etiska ­caféer med livliga diskussioner.
– En tid fanns det också möjlighet att diskutera etikfall på Tandläkarförbundets webb, men det var inget stort engagemang, så det lades ner, berättar Margareta.
Etikkommittén ligger även bakom instiftandet av förbundets etikpris, som lyfter fram personer inom tandvården som arbetar med etik­frågor på ett medvetet sätt. Det delades ut för första gången 2014.

Inför yrkeslivet

Etikfrågor är viktiga för yrkesverksamma tandläkare, men även för blivande tandläkare, tycker Margareta Molin Thorén. Studenter behöver tidigt börja fundera över etiska frågor inför det kommande yrkeslivet, och därför har hon under många år undervisat i etikfrågor under termin tre, fem och sju i Umeå.
– När etikundervisningen börjar termin tre har de flesta studenter inte reflekterat över sitt professionella jag. När de går ut termin tio är de helt andra personer.
En övning som studenterna får under kursen på termin tre är att fundera över sina fem bästa och sämsta egenskaper. Det är viktigt att känna sig själv när man ska bemöta ”besvärliga patienter” eller patienter som blottar sådant som kan vara väldigt privat, tycker hon.

”Det är sorgligt om man inte har någon rustning mot kritik utan går och ältar det.”

– Många säger att de tar åt sig om de får kritik eller blir ifrågasatta. Jag har en känsla av att det har blivit vanligare, kanske på grund av sociala medier. Det är sorgligt om man inte har någon rustning mot kritik utan går och ältar det. Det kan förmörka allt annat och ta fokus från det som är viktigt, säger Margareta Molin Thorén.
En egenskap som hon själv menar är positiv är tydlighet.
– Men beroende på sammanhanget kan det lika väl upplevas som en mindre bra egenskap.

Guldkorn för studiemiljön

En annan uppgift som studenterna får är att formulera etiska riktlinjer för en bra studiemiljö.
– Ibland kommer det guldkorn: ”Förstå vad folk säger innan du svarar på det.” ”Lär av varandras olikheter.” ”Ge inte kritik som du inte själv kan ta.”
Margareta Molin Thorén är i dag ”bara” pro­fessor vid odontologiska institutionen i Umeå. Hon har några vetenskapligt relaterade uppdrag, men inga ledningsuppdrag kvar. ­Under årens lopp har det varierat.

Prefekt två gånger

Hon har varit prefekt (chef) vid institutionen i två omgångar, den senaste från 2011 och fram till mitten av förra året. När hon lämnade posten var det med blandade känslor.
– Att vara prefekt är ett intressant och roligt uppdrag, men det kan också vara tungt. Det är tuffa tider inom akademin. Alla sitter i samma båt, om det nu är något stöd, men institutionen har haft knagglig ekonomi och stora pensions­avgångar. Det är svårt att rekrytera personal, ­säger hon.
Institutionen skulle må bra av nytt blod, men tandläkarhögskolorna i landet konkurrerar ofta om samma personer.

”Umeå ligger där det ligger, man åker inte förbi på väg någon annanstans.”

Ett jobb i Malmö eller på Karolinska institutet (KI) kan fungera som en språngbräda in i karri­ären, men att flytta till Norrland är kanske ett större beslut att ta.
– Umeå ligger där det ligger, man åker inte förbi på väg någon annanstans.
Många lektorer som har anställts vid odonto­logiska institutionen i Umeå har tidigare disputerat vid institutionen och sedan rekryterats från landstingets specialisttandvård.

Specialister i protetik

För att locka personal har institutionen börjat annonsera ut biträdande lektorat på sex år. Tjänsterna består huvudsakligen av forskning och lite undervisning. Det finns också tjänster som består till hälften av specialistutbildning och i övrigt av forskning och undervisning på tandläkarutbildningen. Förhoppningen är att de som rekryteras ska trivas och bli kvar.
– Det står skrivet i stjärnorna om folk stannar, men det är viktigt att engagera sig för att det ska bli så.
Just nu handleder Margareta själv fyra blivande specialister i protetik.
– Det hinner bli en nära relation under tre år, och en del specialister blir ju kvar.

Odontologisk teknologi

Själv har Margareta trivts i Umeå och mestadels varit staden trogen. Men hon började inte på tandläkarutbildningen där utan på KI, och bytte till Umeå av familjeskäl under utbildningstiden i mitten på 1970-talet.
Senare har hon gjort kortare ­utsvävningar både till Stockholm, Oslo och Malmö, där hon var professor i odontologisk teknologi med material­vetenskap i två år för drygt tio år sedan. Men hjärtat fanns i Umeå.
Janet Suslick