Annons
Annons
Hot mot personal visar inga tecken på att avta
Under 2018–2022 har Arbetsmiljöverket tagit emot 27 anmälningar från tandläkarverksamhet om hot och våld i arbetet. (Bilden är arrangerad.)
Foto: Colourbox
Omkring en av tio män och närmare två av tio kvinnor uppger att de har utsatts för våld eller hot om våld i arbetet minst en gång under den senaste 12-månadersperioden, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Tandvården är inget undantag. Redan under årets första veckor har det uppstått hotfulla situationer för medarbetare i tandvården.
En onsdag i januari 2023 kliver en patient in på Växjös största privata tandvårdsklinik, Tandvården Teleborg, och kräver att få garanti på en akutbehandling som hade genomförts på kliniken nästan ett år tidigare.
Wandee Forsberg Ramnér
– Patienten, som inte har gjort sin allmäntandvård här, kom hit akut i början av 2022. I samband med att vi hjälpte patienten, som hade ett mycket omfattande behandlingsbehov, rekommenderade vi ett nytt besök för fullständig undersökning och terapiplanering, berättar tandläkaren Wandee Forsberg Ramnér, vd och klinikchef vid Tandvården Teleborg.
– I samråd med patienten bokades en ny längre tid som hen sedan uteblev från.
Patienten började skrika
När personalen på Tandvården Teleborg informerar om att det inte är någon garanti på den tidigare akutbehandlingen blir patienten mycket upprörd och börjar skrika. Situationen upplevs omedelbart som hotfull och obehaglig, och när personalen försöker avvisa personen vägrar hen att gå.
– Patienten slår då igen glasdörren till behandlingsrummet med sådan kraft att vi trodde att glaset skulle spräckas. Då tar vi beslutet att ringa polisen men eftersom patienten blockerar korridoren ropar vi till receptionen på hjälp, att de ska ringa polisen.
”Eftersom patienten blockerar korridoren ropar vi till receptionen att de ska ringa polisen.”
Vid ett tillfälle ska personen, som inte upplevdes som påverkad, ha tagit upp sin mobiltelefon och börjat filma personalens ansikten. Wandee Forsberg Ramnér berättar att många medarbetare upplevde detta som obehagligt då de inte visste i vilket syfte de filmades eller hur materialet skulle användas.
– Var det för att kunna identifiera medarbetare för en hämndaktion? Vi vet inte, men vi såg det som ett hot. Personalen blev rädda och skärrade. Några vågade inte gå ut på parkeringen efter händelsen och vissa ville tas bort från hemsidan.
Dörrarna hölls låsta
Polisen infann sig kort efter samtalet till larmcentralen och tog hand om personen. Dagen efter låstes dörrarna till kliniken och öppnades för varje patient, men är sedan dess öppna igen.
– Efter händelsen hade vi ett möte där vi diskuterade placeringen av överfallslarmen. Vi behöver tänka till så att de täcker lämpliga utrymningsvägar och centrala delar av lokalen.
– Vi pratade också igenom hur vi ska placera oss i en hotfull situation och framför allt tänka på att aldrig vara ensamma när något sånt här inträffar. Tidigare har vi gått utbildning i ”Hot och våld”, och självförsvar.
Är ni rädda att det kan hända igen eller att personen kommer tillbaka?
– I början, kort efter att det inträffade, kände vi en stark oro, men vi öppnade upp kliniken som vanligt någon dag senare. Vi har haft en hotfull situation tidigare, och man blir som sagt väldigt skärrad när det sker. Vi tar varje enskild händelse med oss och försöker kontinuerligt förbereda och förbättra oss inom hot och våld, säger Wandee Forsberg Ramnér.
Samma nivå sedan 2013
Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsmiljön 2021” visar att omkring en av tio män och närmare två av tio kvinnor som yrkesarbetar uppger att de under det senaste året har utsatts för våld eller hot om våld i arbetet. Ett resultat som enligt rapporten har legat på ungefär samma nivå sedan 2013, vilket också är uppfattningen bland flera tandvårdskedjor som Tandläkartidningen har pratat med.
- Ta fram rutiner för hur ni hanterar hot och våld – förebyggande, i stunden när en hotfull situation uppstår och efteråt.
- Utbilda personalen i att hantera möjliga scenarion.
- Se över om det behövs någon typ av larm, till exempel för att tillkalla hjälp av kollegor.
- Överväg anpassning av lokalerna, till exempel för att ha kontroll över vem som kommer in på kliniken.
Källa: Henrik Spong, koncernsäkerhetschef vid Praktikertjänst.
Kjell Blom
Under perioden 2018–2022 har Arbetsmiljöverket mottagit 27 anmälningar från tandläkarverksamhet om allvarliga händelser i arbetet orsakade av hot och våld. Detta kan jämföras med primärvårdsmottagningar med läkare som under samma period haft 190 anmälningar. Kjell Blom, systemförvaltare och utredare vid Arbetsmiljöverket, utesluter inte att det kan finnas ett mörkertal med incidenter som inte har rapporterats.
– Det går absolut att misstänka ett mörkertal, både från dem som inte känner till lagen och dem som inte vill anmäla av olika orsaker. Dessutom kan arbetsgivaren, som ska göra anmälan, ha svårt att avgöra vad som är en allvarlig händelse i arbete.
Ofta brustna förväntningar
I Praktikertjänsts medarbetarundersökning för år 2022 uppgav 1,2 procent av dem som svarat på enkäten att de under de senaste tolv månaderna hade blivit utsatta för hot eller våld.
– Tittar vi på hur många anställda vi är så är det ganska många, men tittar vi på hälso- och sjukvårdsbranschen i stort ligger vi lågt. Den som hotar är främst en patient eller anhörig, och oftast handlar det om brustna förväntningar, förklarar Henrik Spong, koncernsäkerhetschef vid Praktikertjänst.
– Det kan vara att patienten inte förväntar sig att det ska göra så ont som det gör, att behandlingen ska gå snabbare än den gör, eller att det inte ska kosta så mycket som det gör. Det är oftast så det startar.
Att utsättas för en hotfull situation på sin arbetsplats, en plats som förväntas vara säker och trygg, kan sätta djupa spår. Tandläkaren Nimat – som inte vill gå ut med sitt riktiga namn i tidningen – fick under hösten 2021 mottaga hot och hat från en patient i sin klinik i Stockholms innerstad, vilket skakade om hans liv.
– Jag blev chockad. Innan detta hände hade jag aldrig tänkt tanken att jag skulle få uppleva en situation som denna, men nu är jag förberedd på att det kan hända igen.
– Händelsen har påverkat mig jättemycket. Jag har fått en helt annan syn på hur människor kan bete sig mot andra, och jag känner mig inte lika trygg på arbetsplatsen.
Startade som vanligt besök
Nimat berättar att allt startade som ett vanligt tandläkarbesök med en röntgenundersökning som visade att en tand som patienten hade ont i behövde behandling. När Nimat förklarade detta för patienten blev hen plötsligt väldigt arg och började skrika.
– Jag är trött på att gå till tandläkare som inte är från Sverige och inte har svenska namn, och jag är trött på alla jävla muslimer som är överallt och tar över, skrek han hotfullt mot mig.
– Han skrek att han inte ville bli behandlad av någon som mig.
Polisen lade ned anmälan
Med snabba steg gick den aggressiva patienten fram och ställde sig nära Nimat, spände musklerna, och hotade honom. Situationen upplevdes så obehaglig att Nimat befarade att patienten skulle ta till fysiskt våld, men det slutade med att patienten lämnade rummet och Nimat kunde fly in i personalrummet.
– Allt gick så snabbt. Tandsköterskan var chockad och grät och från personalrummet kunde vi se och höra hur den arga patienten fortsatte skrika i väntrummet. Allt kändes så hotfullt, som att något allvarligt kunde hända närsomhelst. Först när patienten lämnade kunde vi andas ut.
– Trots att vi visste vad han hette och att tandsköterskan var beredd att vittna lade polisen ner polisanmälan nästan direkt. Patienten sa och gjorde som han ville och när det sker utan konsekvenser kommer han kanske fortsätta göra det mot andra.
Inget storstadsfenomen
Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, är brottslighet särskilt koncentrerad till landets större städer, men hot mot tandvårdskliniker tycks inte vara något storstadsfenomen. Henrik Kockum, verksamhetschef och delägare i den nordiska tandvårdskedjan Oris Dental, berättar att de tre senaste incidenterna hos kedjans 18 svenska kliniker har skett på mindre orter.
Den senaste händelsen inträffade i februari i år på kliniken i Strömstad när en påverkad patient skrek och uppträdde hotfullt mot personalen. Några dagar senare ringde Henrik Kockum upp patienten för att förklara att kedjan har nolltolerans mot hot och att hen inte var välkommen tillbaka till kliniken.
”Patienten hade stått så nära och skrikit att personalen fått torka av hans saliv från visiret.”
Tandläkarverksamhet hade 27 anmälningar under år 2018–2022, vilket är fler än
– annan öppen hälso- och sjukvård, utan läkare (14 anmälningar)
– annan allmän öppen hälso- och sjukvård, ej primärvård (20)
– boende med särskild service för barn och ungdomar med missbruksproblem (21)
– öppna sociala insatser för vuxna med missbruksproblem (25).
Tandläkarverksamhet hade färre anmälningar än
– specialistläkarverksamhet inom öppenvård, på sjukhus (62)
– specialistläkarverksamhet inom öppenvård, ej på sjukhus (82)
– primärvårdsmottagningar med läkare (190).
* Enligt arbetsmiljölagen, 3 kap. 3 a §.
– Patienten hade stått så nära personalen och skrikit att personalen hade fått torka av hans saliv från visiret, men han hävdade att han inte hade varit hotfull. Många av dem som hotar är medvetna om att lagen inte anser att förtäckta hot är ett hot. De vet exakt var gränsen går.
– Du måste i princip säga att du ska döda någon, och berätta hur det ska gå till, för att det ska räknas som hot. Vi har polisanmält ett par patienter de senaste åren, men det skrivs av direkt.
Hotade med hembesök
Tidigare i år stängde en patient in sig i ett behandlingsrum på Oris Dentals klinik i Eslöv med en kvinnlig tandläkare och en tandsköterska. Patienten, som har en lång historia av missbruk, vägrade att öppna och lämna rummet om inte tandläkaren genomförde en särskild behandling.
– Tandläkaren lyckades ringa upp mig, och jag satt med henne i luren i en timme innan polisen kom dit. Både tandläkaren och tandsköterskan var skärrade. Patienten hotade med att vid ett senare tillfälle söka upp tandsköterskan, som har ett ovanligt efternamn, i hennes hem i Eslöv, berättar Henrik Kockum.
– Efter detta har vi ingen offentlig information om tandsköterskornas efternamn. Tandläkarnas efternamn går inte att dölja eftersom de står som vårdgivare i dokumentation som är offentlig handling.
