I april 2010 uteblev Privattandläkarnas ledamöter från förbundsstyrelsens sammanträde. Därefter har de inte återvänt till styrelsearbetet. Bakgrunden är en konflikt som har uppstått sedan Privattandläkarna ändrat arbetsformer och inriktning på verksamheten (se Tandläkartidningen nummer 11 2010).
Privattandläkarnas ledamöter ansåg sig inte fullt ut kunna företräda sina medlemmar i alla de frågor som behandlas av förbundsstyrelsen eftersom de inte längre hade det operativa ansvaret i föreningen; det hade placerats hos generalsekreteraren.
Motion till förbundsmötet avslogs
Till förbundsmötet i december 2010 kom Privattandläkarna in med en motion som mynnade ut i ett krav på att Tandläkarförbundets hela verksamhet borde utredas. Förbundsstyrelsen ansåg att det visionsarbete som redan beslutats, medan privattandläkarna i styrelsen fortfarande deltog, skulle genomföras och att en utredning om hela verksamheten därför inte var motiverad.
Dessutom hade förbundet, som en grund för visionsarbetet, genomfört en webbenkät med kompletterande djupintervjuer för att ta reda på hur medlemmarna ser på sitt förbund. Resultatet som redovisades vid förbundsmötet visade att medlemmarna ansåg att kvalitetsfrågor, efterutbildning, etik, påverkan på politiker och myndigheter och medlemsstöd var viktigast.
Djupintervjuerna visade att Tandläkarförbundet ska värna alla tandläkares intressen, driva odontologiska frågor och vara en sammanhållande organisation för tandläkare.
Förbundsstyrelsen hade också, på Privattandläkarnas initiativ, kontaktat Saco för att få hjälp att komma vidare i samtalen mellan styrelsen och riksföreningarna. Det arbetet skulle snart påbörjas.
Mot denna bakgrund röstades Privattandläkarnas motion ner av förbundsmötets majoritet.
Medlingen avslutad
Samtalen (ibland kallade medling), under ledning av tre personer utsedda av Saco, avslutades i maj. Medlarna från Saco har formulerat ett antal punkter som parterna (förbundsstyrelsen och riksföreningarna) måste vara överens om för att styrelsearbetet ska komma igång igen. En grundläggande förutsättning har varit att privattandläkarnas representanter återgår till styrelsen och uppfyller sina av förbundsmötet tilldelade uppdrag. Men så har inte skett.
Utan Privattandläkarnas medverkan har det visionsarbete som beslutades i januari 2010 för att stärka Tandläkarförbundets varumärke inte kunnat genomföras.
I december är det dags för förbundsmöte. Verksamheten för nästa år är redan beslutad och styrelsen redan vald. När nästa mandatperiod börjar 2013 ska en ny verksamhetsplan vara formulerad och eventuella val vara gjorda. Nu är frågan hur verksamheten ska fås att löpa friktionsfritt fram till dess.
Tandläkartidningen har ställt tre frågor till förbundsstyrelsens ordförande och ledamöterna från de fyra riksföreningarna:
Gunilla Klingberg, Tandläkarförbundets ordförande:
1. Vad krävs för att förbundsstyrelsen ska bli handlingskraftig?
– Först och främst att alla ledamöter är med i styrelsearbetet fullt ut, det vill säga att de ledamöter som kommer från privattandläkarna återgår till styrelsearbetet. Ibland kan man hamna i lägen där man i sin riksförening kan ha en delvis annan syn på en fråga, men i förbundsarbetet måste man bortse från detta och i dialog med övriga i styrelsen arbeta för förbundets bästa. Detta, vill jag poängtera, fungerar väldigt bra med de ledamöter som deltar i arbetet idag.
– Tandläkarförbundet vill fortsätta diskussionerna som påbörjades i januari men det förutsätter att alla parter följer överenskommelsen från mötet i maj, det vill säga att PT-ledamöterna återgår till sina uppdrag i förbundsstyrelsen.
2. Vad kan styrelsemajoriteten göra för att komma vidare?
– Som hittills, utgå från att man är tandläkare och att det är underordnat om man är anställd eller egen företagare eller om man arbetar inom privat eller offentlig sektor. Det handlar om att fortsätta driva de odontologiska frågorna med kärnvärden som kvalitet och patientsäkerhet, utbildning och forskning.
3. Hur ser du på förbundets framtid?
– Det är min bestämda uppfattning att det behövs ett professionsförbund, ett Tandläkarförbund där man måste vara tandläkare (eller tandläkarstudent) för att vara medlem. Det är just genom att vara tandläkare som vi kan uttala oss om och agera i odontologiska frågor med legitimitet och trovärdighet. Vi ska inte blanda in företags- och branschfrågor i detta. Om vi gör det så minskar vår trovärdighet.
Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande:
1. Vad krävs för att förbundsstyrelsen ska bli handlingskraftig?
– Styrelsen måste agera med utgångspunkt från att ledamöterna som är nominerade av privattandläkarna fortsätter att utebli. Styrelsen kommer på det sättet att bli handlingskraftig, men PT:s bidrag kommer naturligtvis att saknas.
2. Vad kan styrelsemajoriteten göra för att komma vidare?
– Bollen ligger i händerna på PT-ledamöterna. När de axlar sitt ansvar som styrelseledamöter finns det förutsättningar att komma vidare.
3. Hur ser du på förbundets framtid?
– Jag är övertygad om förbundet kommer att ta sig igenom detta och fortsätta vara en stark företrädare för Sveriges tandläkare.
Stein Björkman, ledamot för Sveriges odontologiska lärare (SOL):
1. Vad krävs för att förbundsstyrelsen ska bli handlingskraftig?
– Att alla valda ledamöter fullgör sina skyldigheter som bland annat innebär att man deltar i mötena och följer stadgar, verksamhetsplan och verksamhetsmål.
2. Vad kan styrelsemajoriteten göra för att komma vidare?
– Hittills har representanter från SOL, TT och STUD kunnat besluta om allt som förbundsmötet har gett oss i uppdrag att göra, och en majoritet kan formellt fortsätta så. Men nu riskerar vi att komma till en gräns när vi börjar skjuta på ekonomiska beslut vilket kan få skadliga konsekvenser för förbundet.
3. Hur ser du på förbundets framtid?
– SOL och jag själv tycker att det är viktigt att tandläkarna talar med en enda röst i professionsfrågor. Att till exempel lämna två, tre eller fyra remissvar minskar vår trovärdighet och marginaliserar oss. Att vi inte ska syssla med branschfrågor är självklart och det har fungerat hittills.
Mickel Hana, ordförande för Studerandeföreningen (STUD):
1. Vad krävs för att förbundsstyrelsen ska bli handlingskraftig?
– Jag vill inte säga att det inte finns någon lösning, men situationen har blivit allvarlig och det riskerar att äventyra förbundets verksamhet.
2. Vad kan styrelsemajoriteten göra för att komma vidare?
– Arbeta aktivt för att hitta en lösning på konflikten eller en förändring av förbundets struktur. Det är viktigt att man ser förbundet som fyra riksföreningar; STUD och SOL är lika involverade i det hela och drabbas också av situationen.
3. Hur ser du på förbundets framtid?
– Jag tror att det kommer att bli en förändring i själva uppbyggnaden av STF och relationen till PT som riksförening.
Dan Nilsson, Privattandläkarnas pressekreterare
svarar på frågorna ”Vad krävs för att förbundsstyrelsen ska komma vidare och bli handlingskraftig?”, ”Vad kan PT göra för att det ska hända?” och ”Hur ser du på förbundets framtid?”:
”Privattandläkarna presenterade sitt förslag på hur konflikten kan lösas i en motion, ’Modernisera Sveriges Tandläkarförbund’, till Tandläkarförbundets förbundsmöte 2010. Denna röstades ner av förbundsmötet.
Vi har deltagit med målet att finna lösningar på konflikten i den avslutade medlingen och den 30 augusti meddelade ordförande Gunilla Klingberg och vice ordförande Hans Sandberg att diskussionerna med Privattandläkarna var avslutade. De meddelade också att framtida diskussioner skulle ske inom förbundsstyrelsen. Detta är tråkigt då arbetsformerna i förbundsstyrelsen är en del av problembilden. Vårt mål och tydliga ambition har hela tiden varit att finna en konstruktiv och långsiktig hållbar lösning på de gemensamma problemen. Framöver kommer därför Privattandläkarnas ledamöter i förbundsstyrelsen att föra dialogen direkt med ordförande Gunilla Klingberg.
Det är också mycket bekymmersamt att Tandläkarförbundets tidning väljer att göra konflikten publik. Vi tror det är till skada för alla inblandade organisationer att visa upp konflikten på det viset. Vi tror också att våra medlemmar förstår att publika gräl inte gynnar deras sak vare sig på kort eller lång sikt.
Av dessa skäl avböjer vi att delta i Tandläkartidningens artikel mer än vad vi framfört här och hänvisar våra medlemmar till den information de får i medlemsbrev och på hemsidan.”
