Socialminister Annika Strandhäll, ansvarigt statsråd för tandvårdsfrågorna, säger att man vill ta vara på det som fungerar väl i dag.
– Det handlar inte om att slänga ut barnet med badvattnet.
Utredningen är en del i regeringens arbete med att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Och Annika Strandhäll återkommer flera gånger till den socioekonomiska ojämlikhet som finns när det gäller tandhälsa.
”Vi är inte nöjda”
– Det ska inte vara så att det syns i din mun hur fattig du är. Det gör det i alltför hög utsträckning i dag. Som minister med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågorna vet jag ju att en dålig tandhälsa påverkar hela hälsan och hela kroppen.
Hon ger exempel på flera förändringar som regeringen gjort under mandatperioden. Senast höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget och att erbjuda kostnadsfri tandvård upp till 23 år. Syftet är att göra det lättare för unga att etablera vanan att gå på årliga kontroller.
– Men vi är inte nöjda och vi ser att det finns fortsatt stora behov. Utgångspunkten är att det ska bli mer jämlikt och resurseffektivt. Vi vill skapa förutsättningar för att fler ska ha tillgång till regelbunden och förebyggande tandvård.
Bristande transparens
Här tycker hon att tandläkarna, tillsammans med andra professioner inom tandvården, har en väldigt viktig roll för att fånga upp och behålla de personer som av någon anledning glesar ut sina besök och bokar av gång på gång.
– Jag träffar medarbetare inom folktandvården som beskriver hur många pensionärer börjar åsidosätta sin tandhälsa och avbokar sina tider eftersom de har små marginaler och är oroliga för att de inte ska ha råd med kostnaderna.
Hon nämner den fria prissättningen som ett problem i dagens system. Att hon möter människor som upplever att det är för dyrt att gå till tandläkaren, att det finns en bristande transparens och är svårt att förstå hur systemet fungerar.
”Närma sig” hälso- och sjukvård
– I dag kan man få betala olika summor hos olika tandläkare. Många känner en stor osäkerhet inför vad ett tandvårdsbesök kan kosta och vad det borde kosta. Därför ska utredningen titta på hur vi kan få en tandvård som närmar sig den modell vi har i hälso- och sjukvården i övrigt. Nu skiljer det sig åt radikalt.
Att närma sig sjukvården handlar inte enbart om prissättning utan även om organisatoriska förändringar säger Annika Strandhäll. Hon påpekar att utredaren här har en ganska bred möjlighet att lägga förslag.
– Jag vill inte föregå utredningen, men det vi har uttryckt är att man ska ”närma sig” hälso- och sjukvården. Det handlar om att ta vara på det som är bra, men också ta i de delar som vi ser i dag har effekt på människors hela hälsa.
Uppsökande verksamhet
Som ett exempel på vad ett närmande skulle kunna handla om nämner hon uppsökande verksamhet riktat till barn och äldre, där tandvård, sjukvård och kommunal omsorg samverkar.
När det gäller de geografiska skillnader som påverkar tillgång till tandvård tror hon att man skulle kunna använda erfarenheter från de insatser som gjorts för att få en mer jämlik cancervård över landet. Men det blir upp till utredaren att titta på erfarenhet och forskning från andra områden.
”Vi måste gå från ord till handling.”
Hur ska vi då finansiera ett förbättrat tandvårdssystem?
– Det är verkligen ingen hemlighet att det kommer att kosta om man ska göra förändringar, men det är en oerhört viktig del av välfärden. Vi behöver jobba hårt med de klyftor vi har i Sverige och behöver göra fortsatta investeringar.
Hon talar engagerat om de ökade behov som kommer med hundratusentals fler äldre och barn år 2025. Och hur den högkonjunktur vi befinner oss i gör att fler är i arbete och att det därmed finns utrymme för investeringar i välfärden.
– I de grupper där vi ser att man inte går till tandläkaren måste vi minska hindren. Uppenbarligen är det man gjort hittills inte tillräckligt, till exempel när det gäller prissättningen. Vi måste gå från ord till handling, och med utredningen kan vi skaffa oss underlag och tydliga förslag för att kunna genomföra en reform inom tandvården.
