Annons

Annons

Nu införs nationellt index för erosionsskador i tandvården

Nu ska alla erosionsskador på tänderna graderas på samma sätt. Ett nytt nationellt erosionsindex införs under vintern. Samtliga vårdgivare, såväl inom offentlig som privat tandvård, omfattas av detta.

Foto: Colourbox

Precis som för karies och parodontit införs nu ett nationellt index i tandvården för erosion.

– Med tidig intervention kan patienterna undvika att få svåra bestående skador, säger Carl-Fredrik Arnelund, chef för specialisttandvården i Region Örebro, som leder den nationella arbetsgruppen som tagit fram erosionsindexet.

Carl-Fredrik Arnelund

Det finns visserligen redan olika index för att gradera erosionsskador, men de är inte enhetliga över landet, eller ens inom regioner. Med det nya erosionsindexet, som införs under vintern, utökas alltså de i dag obligatoriska registreringarna av karies och parodontit med ytterligare en mätning.

– Indexet är inriktat på fina graderingar på tidiga skador och med det kommer vi kunna följa ett riktat munhälsoarbete kopplat till erosionsskador, vilket vi inte kan i dag, säger Carl-­Fredrik Arnelund.

Tanken är också att indexet ska kopplas till SKaPa, det vill säga Svenskt register för karies och parodontit, och att man på samma sätt som för karies och parodontit ska kunna följa utvecklingen av erosionsskador i befolkningen och utvärdera olika insatser.

Mätning och registrering är bara det första steget. Den nationella arbetsgruppen har också ett uppdrag i att ta fram ett vårdprogram för tandvården, med kliniska åtgärder för patienter med erosionsskador.

– En erosion läker inte ut utan det gäller att stoppa nedbrytningen i god tid, särskilt hos unga patienter. Och då måste vi veta vad vi ska göra. Är fluor verkningsfullt? Ska vi lägga plast på tänderna, och när i sådana fall? I vilket läge ska vi gå in och göra större rehabiliteringar? I dag har vi inga samlade riktlinjer för det, säger Carl-Fredrik Arnelund.

"Vi ser ett mer uttalat 'friskhetsleverne' med mycket frukt, sura juicer och sportdrycker som skapar en sur miljö och bryter ned tänderna."

Han är själv specialist i oral protetik och har sett hur livsstilsfaktorer de senaste 20–25 åren satt tydliga spår på svenskarnas tänder. Det handlar bland annat om att vi dricker mer kolsyrad dryck, inte minst läsk. Men inte bara.

– Vi ser också ett mer uttalat ”friskhetsleverne” med mycket frukt, sura juicer och sportdrycker som skapar sur miljö i munnen och bryter ned tänderna. Men även sjukdom av olika slag kan skapa en farligt sur miljö i munhålan.

Reflux, där ett mekaniskt fel i matstrupen gör att magsyra kommer upp i munhålan, är ett exempel. Ätstörningssjukdomen bulimia nervosa, där personen framkallar kräkning och kräks upp maten, en annan.

– Syran som kommer upp från magen har ett pH på 1–1,5 jämfört med Coca-Cola med ett pH på 2–3, så den är väldigt sur, konstaterar Carl-Fredrik Arnelund.

Bilden till vänster visar exempel på tidigt kliniskt fynd. Liten cupping på tand 46. Bilden till höger visar något mer avancerade ersosionsskador. Omfattar lingual- och ockusalytor.

Foto: Carl-Fredrik Arnelund

Erosionsindex

Den nationella arbetsgruppen för dental erosion föreslår i sin vägledning en förenklad skala för registrering av erosion.

 

E0: Ingen erosion 

  • Inga förändringar. Utvecklingsstrukturer ­kvarstår. Makromorfologi bevarad.
  • Intakt kuspspets.

E1: Mild erosion

  • Utjämnad emalj, utvecklingsstrukturer har försvunnit helt eller delvis. Emaljytan kan vara blank, matt, ojämn, smält, avrundad eller platt.
  • Makromorfologi i stort bevarad.
  • Avrundad kuspspets.

E2: Måttlig erosion

  • Ytan som beskrivet under 1. Makromorfologi tydligt förändrad. Eventuellt fasetter eller konkaviteter. Ingen dentinexponering.
  • Cupping ≤ 1 mm, punktform.

E3: Svår och mycket svår erosion

  • Ytan som beskrivet under 1 och 2. Makromorfologi mycket förändrad (nära dentinexponering av stora ytor) eller dentin exponerat till < 1/3 av ytan.
  • Cupping > 1 mm, ej sammansmält med annan cupping, eller
  • emaljytan som beskrivet under 1, 2 och 3. Dentin exponerat till > 1/3 av ytan eller pulpan synlig genom dentinet.
  • Samlad cupping: minst två cuppings har slagits samman på samma tandyta.

En systematisk registrering av erosionsskador skulle också kunna bidra till att personer med exempelvis bulimi snabbare kan få hjälp med sin ätstörningsproblematik, tror Carl-Fredrik Arnelund.

– För patienter med ätstörningar kan registrering av tandskador vara ingången till någon form av sjukdomsinsikt för att få hjälp med psykiatrisk behandling.

En avgörande del i arbetet med att ta fram det nya indexet har varit att säkerställa att registreringen är praktiskt genomförbar i den kliniska vardagen.

– Det måste vara enkelt. En revisionsundersökning i dag innehåller så otroligt mycket som tandläkaren ska hinna med. Därför är det till exempel viktigt att alla journalsystem stödjer klassificering och registrering enligt det nya indexet.

En annan faktor som kommer underlätta för tandläkarna, tror Carl-Fredrik Arnelund, är att inte alla tänders erosions­status behöver registreras. I det primära bettet undersöks sex tänder och i det permanenta bettet fyra tänder.

– Om man då upptäcker större skador får man gå vidare med en fördjupad undersökning.

Det nya erosionsindexet rullas alltså ut i klinik under vintern och varje organisation har ansvar för att implementera det i sin verksamhet.

– Det är lite formalia kvar, men snart kommer texten att publiceras på NPO:s hem­sida och ett utbildningsmaterial kommer att gå ut till klinikerna, säger Carl-Fredrik Arnelund.

Läs mer

Rapporten ”Vägledning för registrering och gradering av dental erosion på primära och permanenta tänder” med fullständig information om erosionsindexet kommer att publiceras på hemsidan för NPO tandvård.

Upptäck mer