Annons

Annons

Nobelpris till tekniken bakom mRNA-vaccinen

Forskarna Katalin Karikó och Drew Weissman delar lika på 2023 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. De får priset för sina upptäcker som gjorde det möjligt att använda mRNA-tekniken i vaccinutveckling.

Foto: Colourbox

Hundratals miljoner människor har redan tagit del av resultaten av forskningen som belönas med årets Nobelpris i medicin eller fysiologi genom ett stick i armen. Mindre än ett år efter sars-cov-2-viruset först upptäcktes, godkändes det första av hittills två mRNA-baserade vaccin, som tillsammans med andra vaccin mot covid-19 haft en betydande roll i att bekämpa pandemin.

Att mRNA-vaccinen blev verklighet är tack vare den ungerska forskaren Katalin Karikós och den amerikanska forskaren Drew Weissmans upptäckter om mRNA-tekniken. De är dock inte de enda som forskat på mRNA och mRNA-vaccin genom åren. Andra forskare har lyckats framställa mRNA in vitro och ge det till människa. Problemet var emellertid att det tillförda mRNA:t gav ett starkt inflammatoriskt svar och dålig vaccin-effekt.

Katalin Karikó och Drew Weissman insåg att det krävdes en modifiering av en av nulkeosidbaserna, uridin, i mRNA:t och framställde en sådan. Med denna så kallade pseudouridinbas blev vaccinet både mindre toxiskt och gav ett bättre immunsvar och hindret för att utveckla ett vaccin till människor var därmed undanröjt.

Nu används mRNA-tekniken i utvecklingen av en rad andra terapeutiska och profylaktiska vaccin, bland annat mot RS-virus och olika cancertyper.

Katalin Karikó och Drew Weissman får dela lika på Nobelprissumman, som i år har höjts med en miljon kronor i respektive priskategori till 11 miljoner kronor.

Upptäck mer