Operationen gjordes vid Karolinska universitetssjukhus i Solna i januari. Både över- och underkäke opererades. Kvinnans käkled hade förändrat form sedan barndomen, vilket gjorde att hon var sned i ansiktet.
Käkledsförändringen hade också lett till en lätt underutveckling av underkäken, vilket innebär att hon snarkade kraftigt och hade mild sömnapné.
Operationen planerades virtuellt i förväg tillsammans med en ingenjör i Belgien. Tredimensionella modeller togs fram för att kunna se hur resultatet skulle bli.
Tre käkkirurger hjälptes åt för att utföra operationen.
Tandläkartidningen var med på operationen. Läs mer och se bilder från före, under och efter operationen i Tandläkartidningen nummer 3 2017, ute runt den 23 februari.
13 år
En 13-årig pojke blir nästa patient att få en käkledsproteser på Karolinska. Han blir kanske yngst i Sverige, och en av de yngsta i världen, att få bilaterala käkledsproteser.
Pojkens underkäke är missbildad och underutvecklad. Han har haft total ankylos i käklederna sedan han var tre år. Ledytorna växte ihop efter en misslyckad operation som gjordes när han var liten för att förbättra underkäken. Sedan dess har han haft stora svårigheter.
Pojken andas genom en trakealkanyl. Han kan inte gapa eller tugga, utan matas via en slang till magsäcken. Han pratar begripligt, men talet försämras både av trakealkanylen och för att han inte kan röra käklederna.
I samband med att käkledsproteser sätts in kommer underkäken att flyttas fram.
Bättre livskvalitet
Målet med operationen är att förbättra pojkens livskvalitet. Han kommer att kunna öppna munnen, vilket innebär att han kan borsta tänderna och få tandvård.
En annan stor förhoppning är att han inte längre kommer att behöva trakealkanylen. Det hänger på om det går att flytta fram underkäken tillräckligt mycket för att göra luftvägen friare.
– Trakealkanylen måste rengöras regelbundet och är vårdkrävande. Bara det att slippa assistent betyder mycket, säger Daniel Danielsson, käkkirurg och tillförordnad verksamhetschef på käkkirurgiska kliniken.
Talet kommer sannolikt att förbättras, speciellt om han slipper trakealkanylen, och han kommer kanske att kunna äta själv.
– Det är oklart hur mycket muskelfunktion som finns, eftersom han i princip inte har använt tuggmusklerna i tio år.
Ovanligt ingrepp
Att operera in käkledsprotes är ett ovanligt ingrepp. Högst ett 20-tal personer får käkledsprotes per år i Sverige, varav drygt en fjärdedel vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, uppskattar Daniel Danielsson.
Största anledningen till att få opereras är att metoden är resurskrävande. Finns det en billigare lösning som blir bra, används den.
Begränsad forskning
Det finns likheter mellan att operera in käkledsproteser och höft- och knäledsproteser. Men medan det finns stora och bra studier på höft- och knäledsproteser, saknas de på käkledsproteser. Det beror framför allt på att det är så få fall, enligt Daniel Danielsson.
Käkledsproteser har använts i kanske 30 år i USA och runt 20 i Sverige. Metoden var från början kontroversiell eftersom relativt många proteser havererade.
Produkterna och metoderna har förbättrats, och i dag är metoden etablerad. Ett problem är att käkledsproteser har en begränsad livslängd. Många har hållit i 20 år, men bortom det vet man egentligen inte.
– 13-åringen som får en käkledsprotes kommer troligen inte att kunna ha den hela livet, utan operationen måste sannolikt göras om. Men det är ett fantastiskt resultat om en tonåring kan slippa sin track, röra käkarna och borsta tänderna i 20 år, tycker Daniel Danielsson.
Text: Janet Suslick
Annons
Annons
