Nytt sätt att klassificera och behandla tandslitage

Med hjälp av så kallad klusteranalys av vuxna patienter med tandslitage har en ny klassifikation skapats där patienterna kan delas in i två grupper – de med tandslitage av övervägande kemisk orsak och de med tandslitage av övervägande mekanisk orsak. Samtidigt hade båda grupperna i analysen många faktorer gemensamt.

– Tandslitage hos vuxna är multifaktoriellt och många faktorer överlappade mellan grupperna. Sur kost var det till exempel många som åt och torus mandibularis var mycket vanligt i båda grupperna. Det var viktigt för oss att kunna visa att det finns en grupp med tandslitage av dominerande kemisk orsak och en grupp av dominerande mekanisk orsak, säger Wedad Hammoudi, medicine doktor och övertandläkare i oral protetik vid folktandvården i Stockholm.
Hon disputerade i mitten av juni på sin avhandling ”Extensive tooth wear in adults: classification and prosthetic treatment”.

Orsaken till tandslitage

Genom att med hjälp av en datoriserad klusteranalys analysera 16 variabler hos drygt 100 patienter med tandslitage kunde Wedad Hammoudi urskilja de två grupperna. Genom att sedan använda de tio vanligaste morfologiska kriterierna vid analys av samma patienter, kunde hon visa att sex av dessa kriterier mest signifikant kunde skilja ut vem som tillhörde vilken grupp.
– Dessa sex kriterier kan vi som tandvårdspersonal verkligen använda för att identifiera den bakomliggande orsaken till tandslitaget. Det är ju inte alltid som patienter vill berätta om tidigare ätstörningar eller tidigare alkoholrelaterad refluxsjukdom. Med hjälp av dessa kriterier kan vi ändå avgöra vilken typ av tandslitage det är, säger Wedad Hammoudi.
I den sista studien i avhandlingen undersökte hon dessutom hur tandslitaget kan behandlas på bästa sätt.

Dentala keramer

– Vi ville använda moderna, starka, dentala keramer för att undvika metall-keramiska konstruktioner, eftersom de har en hel del estetiska problem. Det här är en grupp patienter som vill ha en bra estetik, så vi testade litium-disilikat och translucent zirkonia, säger hon.
I en sexårsuppföljning på 62 patienter som sammanlagt fick drygt 350 tandkronor av vardera materialet kunde Wedad Hammoudi visa att båda materialen fungerar väldigt bra och att 99,7 procent av kronorna fortfarande satt kvar efter sex år, med samma goda resultat för båda materialen. Däremot var det en skillnad i utseendet.
– En observatör bedömde i ett blindtest estetiken i kronorna och då visade det sig att de kronor som var gjorda av translucent zirkonia var mindre estetiska än de som var gjorda i litium-disilikat, säger hon.