Nytt stödförslag för vuxna med särskilda behov

I början av mars presenterades utredningen om jämlik tandhälsa. Den föreslår bland annat att de befintliga regionala stöden för vuxna med särskilda tandvårdsbehov ska slopas och ersättas med ett nytt, statligt, selektivt tandvårdsstöd.
Om riksdagen så småningom säger ja till förslaget, kommer patienter med långvarigt selektivt tandvårdsstöd att betala 200 kronor per besök, med ett tak på 1 600 kronor per ersättningsperiod. Det gäller både allmäntandvården och specialist­tandvården. Sammanlagt knappt 5 procent av tandvårdens patienter kommer i så fall att få det selektiva tandvårdsstödet.
Det kommer även att kompletteras med ett regionalt tandvårdsstöd i samverkan med ­hälso- och sjukvården. Tandvård ska ges inom ramarna för sjukvårdsavgiften till en ­liten och väldefinierad grupp patienter. Cirka 1 procent av tandvårdspatienterna kommer att få tandvård till sjukvårdstaxan.
Den stora majoriteten av alla tandvårdspatienter kommer med andra ord att endast få det nya generella tandvårdsstödet.

Pia Gabre

Pia Gabre, specialist i oro­facial medicin på folktandvården i Uppsala, arbetade halvtid med utredningen om jämlik tandvård i ett år fram till 1 mars i år. Hon var inriktad främst på det selektiva tandvårdsstödet. Det nya systemet kommer att bli mer jämlikt, menar hon.
– Dagens spretiga system, med många olika delar, är inte jämlikt. Den största nackdelen är att det inte sätter patienten i centrum. Många som är berättigade till stöd får inte ta del av det, och olika regioner gör väldigt olika. Det finns också gränsdragningsproblem – en diag­nos ger stöd, medan en närliggande diagnos med liknande konsekvenser inte gör det, ­säger hon.

Blir tydligare och enklare

Det nya systemet för tandvård för vuxna med särskilda behov ska bli tydligare och administrationen något enklare, är det tänkt.
– Att få in nästan alla stöd inom samma system underlättar för både behandlare och patienter. Men det blir inte alldeles enkelt ändå, medger hon.
Det är en konsekvens av att relativt få kommer att ha rätt till selektivt tandvårdsstöd, men vissa omprioriteringar har gjorts för att fler med särskilda behov ska kunna få stöd.

”Det nya systemet får inte kosta mer än i dag. Det är klart att det har varit en begränsning.”

– Det nya systemet får inte kosta mer än i dag. Det är klart att det har varit en begränsning. För att kunna släppa in fler, blir det lite dyrare för dem som får stödet. I dag betalar de som mest 1 150 kronor per ersättningsperiod, men enligt förslaget blir det upp till 1 600 kronor.

Munhälsobedömningar tas bort

Ett annat sätt att få in fler är att ta bort vissa delar, till exem­pel den uppsökande verksamheten inom äldreomsorgen. Munhälsobedömningar och nödvändig tandvård kommer i stället att ingå som basal tandvård i tandhälsoplanen för patienter med långvarigt selektivt stöd.
– Den uppsökande verksamheten är inte dålig, men vi får inte ut tillräckligt stor nytta av den resursen, menar Pia Gabre.
En annan förändring är att inkludera diagnosgrupper i stället för diagnoser. Det ska minska gränsdragningsproblemen.
En fördel med det före­slagna riksomfattande selektiva tandvårdsstödet, jämfört med dagens regionala stöd, är att administrationen förenklas för vårdgivarna – även privata vårdgivare. Stödet administreras i samma it-system som allt annat.

”När man öppnar journalen kommer det att synas om patienten har rätt till det selektiva stödet.”

– När man öppnar journalen kommer det att synas om patienten har rätt till det selektiva stödet, vilket gör det enklare för behandlaren. I dag får privat­tandvården ofta hantera patienter med de särskilda stöden manuellt.

Fusk och fel minskar

Risken för felaktiga utbetalningar och fusk kommer att minska, eftersom Försäkringskassan kan göra efterhandskontroller. Andra fördelar som förväntas är bättre statistik och bättre förutsättningar för kunskapsspridning, uppföljning, vårdutveckling och forskning.
Pia Gabre tror också att allmänheten kommer att få bättre kännedom om tandvårdsstödet till vuxna med särskilda behov, eftersom det blir ett enhetligt nationellt system.
Vårdgivarna blir skyldiga att erbjuda en prövning för att reda ut vilka patienter med särskilda behov som har rätt till det selektiva stödet. I praktiken kommer det att ske i samband med att tandvården gör upp en tand­hälso­plan för varje patient. Det är centralt i utredningens förslag till det nya, generella tandvårdsstödet, som Tandläkartidningen tidigare har skrivit om.

Två delar

Det selektiva tandvårdsstödet föreslås bestå av två delar – en för basal tandvård under lång tid och en som gäller viss behandling under viss tid.
Det selektiva stödet för basal tandvård kommer att gå till ­cirka 4 procent av tandvårdens patienter och ersätter nödvändig tandvård samt de regionala stöden till personer med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
Vilka behandlingar som ersätts beror på patienternas behov och kommer att regleras. Exakt vad som gäller kommer Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att slå fast senare, men förslag finns med i utredningen om jämlik tandvård.

Viss behandling under viss tid

Stödet för viss behandling under viss tid kommer att gå till knappt en halv procent av tandvårdspatienterna, och införs när vissa villkor är uppfyllda för personer med fem odontologiska tillstånd:

• medfödda missbildningar i käkområdet
• defekt i käken orsakad av sjukdom, medicinsk behandling eller trauma
• tandskada orsakad av sjukdom eller behandling av sjukdom
• långvarig eller svår smärta i käkområdet eller defekt i käkleden orsakad av sjukdom ­eller trauma
• oralmedicinska tillstånd i slemhinnan.

Det ersätter de särskilda stöden för oralkirurgiska åtgärder, delar av tandvård som ett led i sjukdomsbehandling, tandvård för extremt tandvårdsrädda patienter samt utbyte av tandvårdsfyllningar i regional regi.

Även ett regionalt stöd

Det selektiva tandvårdsstödet kommer även att kompletteras med ett regionalt tandvårdsstöd, bland annat för tandvård som är ett led i en sjukvårdsbehandling. Det regionala stödet kommer att omfatta cirka 1 procent av tandvårdspatienterna.
Det blir fler vägar in till det selektiva tandvårdsstödet jämfört med dagens regionala stöd. Pia Gabre ser det som en stor förbättring.
– Det kommer att minska risken att berättigade patienter, till exempel demenssjuka som vårdas av närstående, hamnar utan­för.

Tandvården kan starta processen

I dagens system får inte tandvården starta processen, men det blir möjligt om det nya stödet införs. Tandvården ska skicka ett intyg med sin bedömning till Försäkringskassan. Tandvården får däremot inte ensam bestämma vilka som är berättigade till stöd.
Även i fortsättningen ska kommunerna och sjukvården göra ett urval av patienter genom att skicka intyg till Försäkringskassan i stället för till regionerna. En nyhet blir att all legitimerad personal inom sjukvården ska kunna skriva intyg, inte bara läkare som i dag.

”Det kommer att vara bra för de äldre.”

Pia Gabre är övertygad om att även äldre som inte uppfyller villkoren för att få selektivt tandvårdsstöd kommer att få mer tandvård för pengarna om reformen blir av. En grundprincip är att de som har större behov ska kunna få mer subventionerad tandvård än de som har lägre behov.
– Det kommer att vara bra för de äldre. De kommer att få ett ökat stöd genom att betala 200 kronor per besök för undersökning och förebyggande tandvård.
Det selektiva tandvårdsstödet ska finansieras med avgifterna som tas ut plus pengar som motsvarar dagens regionala stöd. Drygt 1,8 miljarder kronor som i dag går från staten till regionerna i ekonomisk utjämning kommer i stället att anslås till tandvårdsförmåner.
Janet Suslick