Olagade tänder försvårar identifiering

I Sverige görs varje år i snitt 400 identifieringar av avlidna med hjälp av tänder. Det berättar Irena Dawidson, rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket. Hon har arbetat i yrket i över 20 år och ryckte bland annat ut för att identifiera offer efter tsunamin i Thailand 2004.

– Omkring fem procent av våra fall lyckas vi inte identifiera, till exempel för att vi inte vet vilken tandläkare personen haft.
Identifieringen vilar helt på att jämföra med en tänkbar kandidat eller en försvunnen person och dokumentationen kring dennes tänder.
– Foto, helst röntgenbilder, är ett krav för att kunna identifiera säkert.
Men text har också betydelse.
– Att i en status i journalen dokumentera vad som gjorts, och vad man själv gör, är viktigt.

Färre lagningar

En ny norsk vetenskapsartikel konstaterar att trenden med färre lagningar har förändrat identifieringsarbetet. Det är inga nyheter för Irena Dawidson.
– Man får jobba litet extra när det inte finns lagningar, se på mer nyanserade tandskillnader. En gång identifierade jag enbart på bihålorna.

Brist på dokumentation

På grund av att karies minskat och man har mer av minimalinvasiv behandling, minskar antalet lagningar i Skandinavien, även om det fortfarande finns de som får karies. Men utmaningen för Irena Dawidson är inte brist på lagningar utan brist på dokumentation.
– En trettioåring utan lagningar och ingen dokumentation, då sitter vi på pottan.
Med åldern börjar ofta någon typ av tandproblem, och därmed dokumentation, dyka upp. När tandidentifieringarna går bet, kan man ändå med andra metoder ofta identifiera personen. Enbart en till två icke-identifierade personer begravs per år i Sverige.

Munhålans tak

Den norska artikeln sammanfattar de individuella särtecken i tänder och munhåla som kan identifiera en person när lagningar saknas. Till exempel munhålans tak, palatinae rugae, som är lika individuell som fingeravtryck. Men Irena Dawidson pekar på att palatinae rugae sällan dokumenteras.
– Ibland finns en avgjutning av munhålan, men det är inte jättevanligt.

”Tandimplantat är små proteser, svårt att få plats med en märkning jämfört med pacemaker.”

Något som skulle kunna underlätta identifiering vore om tand­implantat hade unika märkningar, som höftledsproteser och pacemakrar har. Irena Dawidson har själv varit aktiv i den frågan genom sitt arbete för Interpol, men det finns stora praktiska utmaningar.
– Tandimplantat är små proteser, svårt att få plats med en märkning jämfört med pacemaker. Dessutom är det flera i en förpackning.
På senaste Interpolmötet 2019 diskuterades idén att föreslå för producenter av tandimplantat att införa identifieringsmärkning på en batch. Sedan kom pandemin och mötena sattes på paus, men de kommer igång igen nu i juni. Det är inte omöjligt att identifieringsmärkning blir av i framtiden, menar Irena Dawidson.
Källa: Aktuel Nordisk Odontologi; Kopperud SE et al