”Det är inte ofta jag har lagom med jobb. Många dagar måste jag gasa på extra för att hinna med och när jag har för lite att göra blir det som en stress”, säger tandteknikern Christina Halse som driver Opus Dental i Norrköping.
Laboratoriet ligger en trappa upp i en gul 1700-talsbyggnad alldeles intill Motala ström som tidvis använts som lasarett. Det är högt i tak, och i det största rummet står en grupp starkt belysta vita arbetsbord. Här arbetar också anställda tandteknikern Elisabeth van der Meulen.
Tandtekniska branschen har länge dominerats av småföretagare. I dag har två av tre företag färre än fem anställda. Företag som också är sårbara i den pågående teknikomvandling som kräver både omfattande investeringar och nya kunskaper.

En historia med toppar och vågdalar
1974–1996 Allmän tandvårdsförsäkring införs 1974, ökad efterfrågan på tandteknik medför nyanställningar. Som mest har laboratorierna 3 600 anställda. Högskoleutbildning av tandtekniker 1993.
1997–2003 Fri prissättning och minskade subventioner på tandtekniska arbeten medför minskad efterfrågan, hård prispress och kris för företagen. Uppemot hälften av personalstyrkan lämnar branschen.
2004–2010 Högkostnadsskydd på protetik ökar efterfrågan, branschen återhämtar sig efter nedgången. 2008 ny tandvårdsreform, påverkar val av material för tandtekniska arbeten.
2011–2017 Ny digital cad/cam-teknik börjar införas på bred front. Ökning av personalstyrkan till totalt 1 775.
I Opus Dentals teknikrum står en cad/cam-utrustning i form av en fotoskanner med tillhörande fräs. Christina Halse demonstrerar på bildskärmen hur hon med största precision kan modellera fram de mest avancerade former.
– Jag har aldrig varit rädd för att jobba med ny teknik eller nya material. För mig kom skiftet 2007 och jag är redan inne på andra omgången utrustning. I dag är cad/cam ett måste, att driva ett labb och blunda för det nya är som att gå mot en långsam död, säger hon.
Olle Sahlin är ordförande för Sveriges Tandteknikerförbund. Själv tandtekniker med lång erfarenhet har han fått uppleva både uppgångar och kriser.
– Vi är en utsatt bransch och oerhört beroende av hur ersättningssystemen i tandvården fungerar, säger han.
Efter 1974 års tandvårdsreform ökade efterfrågan på tandteknik dramatiskt, hela branschen fick ett uppsving och företagen gick på högvarv. Det varade fram till 1999 års reform, som fick effekten att protetik blev påtagligt dyrare för patienten.
Hård prispress
– Först var det som en boom. Alla gjorde tänder – och sedan gick luften plötsligt ur. Uppdragen blev färre och många av jobben handlade om att lappa och laga.
Hur är villkoren i dag? Tuffa för en småföretagare, menar Christina Halse. Förutom den ojämna arbetsbelastningen och att alltid behöva finnas på plats gör hård prispress att marginalerna är små. Stora labb kan ibland göra jobben billigare, men ett litet företag har styrkan av att erbjuda hög servicegrad, närhet och en personlig relation: kunden vet exakt vem som gör jobbet.
– Men jag vill inte gnälla! För jag älskar mitt jobb, det är underbart att få arbeta med en kombination av estetik och funktion.
På väggarna runt om i lokalerna finns en provkarta på en annan sida av hennes konstnärliga intresse: små och stora målningar i akryl, några påbyggda med olika material för att ge en tredimensionell effekt.
”Tänderna påverkar ditt utseende och är en del av personligheten.”
Just under mitt besök ringer en patient på dörren för färgprovtagning. Christina Halse väljer bland olika färgprover för att få exakt rätt nyans på den tandersättning hon fått beställning på.
– Att få möta patienten är alltid roligt, men kan också ha betydelse för hur jag väljer att göra arbetet. Tänderna påverkar ditt utseende och är en del av personligheten.
Opus Dental får uppdrag från privattandläkare i Norrköping med omnejd, men också från folktandvården i Östergötland och Sörmland efter upphandling, liksom från tandvårdskedjan Smile.
I bräschen för cad/cam-teknik
– Bäst fungerar kontakterna när kunden finns nära, vi har arbetat länge ihop och kan ses ibland. Vi är också några kolleger och tandläkare som tagit initiativ till gemensamma träffar där vi lär av varandra, det har varit fantastiskt, säger Christina Halse.
Svensk tandteknik går i bräschen för den nya cad/cam-tekniken, menar Olle Sahlin, Tandteknikerförbundet.
– Vi ligger ett par mil före tandläkarna i att ta till oss ny teknik. Eftersom arbetsinnehållet har förändrats radikalt skulle man tro att behovet av tandtekniker minskat, men i praktiken har antalet anställda tvärtom ökat de senaste åren, säger han.
Konkurrens från lågprisländer
Olle Sahlin har nyligen besökt tandteknikerutbildningen vid Umeå universitet med sina helt nya lokaler och utrustning. Han är glad och imponerad: ”Detta är världsklass.” Med en utbildning på högskolenivå har också yrkets status lyfts. Fyra tandtekniker har redan doktorerat.
– Men lönerna har inte följt med. Efter en treårig högskoleutbildning väntar en ingångslön på 20 000 kronor, tandtekniker är fortfarande ett låglöneyrke, säger han.
Konkurrens från lågprisländer som Kina har länge varit ett latent hot mot svensk tandteknik. Samtidigt har flera studier visat på brister i kvalitet och ibland vilseledande dokumentationen av produkterna. Här vill Tandteknikerförbundet se en skärpt myndighetskontroll.
Frivillig auktorisation
Förbundet har också drivit kravet på en legitimation av yrkesgruppen, som en garanti för att protetiska arbeten utförs på bästa sätt. Svaret har varje gång blivit nej, med hänvisning till att tandteknikerna betraktas som tillverkare och inte vårdgivare. Förbundet har i stället infört en egen frivillig auktorisation för medlemmarna.
Även tandvårdsjätten Praktikertjänst har företag inom den tandtekniska branschen. Med drygt 30 laboratorier av totalt 400 har Praktikertjänst dock inte på långt när samma ställning bland tandteknikerna som bland tandvårdsföretagen.
Största aktören är företagsgruppen Nordentic, med tio tandtekniska företag och totalt 300 anställda. Klart störst i gruppen är TIC DP med laboratorier i Malmö, Göteborg och Stockholm. Huvudägare har fram till 2017 varit investmentbolaget Stockforsa, men ägarandelen minskade i och med att riskkapitalbolaget Adelis Equity gick in med nytt kapital.
3D-tekniken vidareutvecklas
Nordentic växer snabbt och affärsidén är att förvärva väl fungerande dentallaboratorier och se till att deras kompetens bibehålls på en hög nivå, förklarar Mikael Hellman, vd för TIC DP.
– Med vår finansiella styrka kan vi stötta företagen i anskaffning av den nya tandtekniken. Ser vi framåt när 3D-tekniken vidareutvecklats kan det bli fråga om investeringar i miljonklassen.
Han räknar med att koncernens marknadsandel på 18 procent kan växa till 30, och därtill kommer en expansion i de övriga nordiska länderna.
– Det är en ganska liten bransch och det finns en övre gräns för tillväxt, vi vill inte bygga några labbfabriker och bli en stor drake. De enskilda företagen i koncernen arbetar vidare under eget namn, det är viktigt att behålla den lokala närvaron och täta relationen med kunderna.
Mer samarbete och samlokalisering
Hur ser framtiden ut för branschen? En allmän uppfattning är att större företag har bättre förutsättningar att klara övergången till ny teknik. Mikael Hellman på Nordentic ser en kritisk gräns vid fem anställda.
– Mindre företag än så har svårt att få lönsamhet, teknikinvesteringarna blir för tunga. Man får räkna med att många mindre aktörer fasas ut eller går upp i större, en optimal storlek på ett labb ligger mellan 10 och 20 anställda.
Olle Sahlin på Tandteknikerförbundet ser dock en framtid även för små företag.
– Jag tror man kan förvänta sig mer av samarbete och samlokalisering, där företag bildar kluster och delar på investeringar. Och jag tror samtidigt man kan räkna med att digital utrustning som cad/cam kommer att bli billigare med tiden, vilket betyder att teknikinköp inte blir lika ekonomiskt betungande som i dag.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.