Foto: Colourbox
Antal svar: 272
Redan i dag ingår en del av tandvården i hälso- sjukvården. Det handlar om då tandvården ges som behandling av en annan sjukdom. I dessa fall betalar patienten högst 1 300 kronor i patientavgift under en tolvmånadersperiod, vilket är samma som sjukvårdens högkostnadsskydd.
I utredningen När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa, som presenterades 2021 föreslogs bland annat fyra modeller av statligt högkostnadsskydd för att göra tandvården mer lik övriga sjukvården, i alla fall gällande kostnaden privatpersoner behöver betala.
Utredningen kom fram till att de fyra alternativen bedöms innebära ökade kostnader för staten med mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor per år.
Hur ser då Tandläkartidningens läsare på saken? Bland de 272 som svarade på webbfrågan ”Ska tandvården ingå i sjukvården” tycker en klar majoritet att den borde det – i någon grad.
Etthundrasextionio av de 272 svarande, motsvarande 62 procent, svarade ”ja” eller ”delvis” på frågan.
Bland de som svarade helhjärtat ”ja” eller ”nej” var det dock jämnare. Etthundratre personer, motsvarande 38 procent, tycker inte att tandvården ska ingå i sjukvården, medan 98, motsvarande 36 procent, anser det. Sjuttioen personer, 26 procent, svarade ”delvis”.
Även i Tandläkartidningens kommentarsfält på Facebook har frågan diskuterats. Ett argument för att tandvården ska ses som en del av sjukvården är att munnen, både fysiologiskt och anatomiskt, tillhör kroppen.
Ett mot-argument är sjukvårdens utmaningar med vårdköer, omfattande administration och svårigheter att komma i kontakt med primärvården. ”Ska tandvården ingå i sjukvården blir det samma visa där och ingen får vettig tandvård”, skriver en av kommentatorerna.
Reformerna i tandvårdsutredningen förslogs träda i kraft i februari 2026. Inga av reformerna är emellertid beslutade ännu.
