Stödpengar går till de minst behövande

Patienter med störst behov ska få mest hjälp. Svag ekonomi ska inte hindra någon att söka tandvård. Så är tanken för det högkostnadsskydd som infördes med 2008 års tandvårdsreform.
När Tandläkartidningen granskar utfallet visar sig ett annat resultat:
* Ju högre inkomst, desto mer utnyttjas högkostnadsskyddet. Nästan var femte höginkomsttagare har utnyttjat högkostnadsskyddet, mot var tionde låginkomsttagare.
* Var fjärde stödkrona går till Stockholms län – det län som generellt sett har den yngsta, friskaste och mest välbärgade befolkningen. Räknat per invånare får Stockholm län i snitt ut närmare 630 kronor från högkostnadsskyddet. Det är 70 procent mer än i Östergötland, Värmland och Södermanland där snittet ligger på drygt 370 kronor per invånare.
De fyra nordligaste länen, med många äldre och den sämsta hälsan, ligger alla under rikssnittet i användning av högkostnadsskyddet (se mer i grafiken nedan).
* 52 procent av alla vuxna känner inte till att det finns ett skydd mot höga kostnader i tandvården.
 


Varför hamnar så stor del av stödet i Stockholms län, där tandvårdsbehoven borde vara minst?
– De stora skillnaderna är ett utslag av att stockholmare har nära till vård av alla sorter som man närmast överkonsumerar, medan boende i glesbygbygd nyttjar vården mera sällan, säger Anna Arwidsson Hansen, analytiker vid Försäkringskassan.
Storstadsbor kan också ha bättre kunskaper om möjligheten att få ekonomiskt stöd.
– Man har informerat om de nya stödformerna via vårdgivarna. Men då når man inte dem som aldrig går till tandläkaren, säger Anna Arwidsson Hansen.
Uppföljningar visar att patientkostnaderna för tandvård gör att många inte går till tandläkaren trots att man har behov.
Införandet av de nya stödformerna har heller inte fått fler att besöka tandvården: andelen som avstår har snarare ökat än minskat. Och de som avstår är ofta de med sämst resurser: unga, låginkomsttagare med kort utbildning och utlandsfödda.
[slideshow]