Dentalutrustning designas för rymdresan
Industridesignstudenten Mattias Nilsson intresserar sig för tandvård på rymdresor. Här tillsammans med Kerstin Nilsson, professor i endodonti. Industridesignstudenten Mattias Nilsson intresserar sig för tandvård på rymdresor. Här tillsammans med Kerstin Nilsson, professor i endodonti.

Dentalutrustning designas för rymdresan

15 mar 2012
Dela artikeln
Vad är rimlig tandvård under en rymdexpedition till Mars? Det undrade industridesignstudenten Mattias Nilsson och tog hjälp av tandvårdshögskolan i Malmö.

– Vem av dem sitter fast? Är det tandläkaren som sitter fast medan patienten svävar? frågar Kerstin Petersson, professor i endodonti vid Malmö tandvårdshögskola. Fotografiet från rymdkapseln visar en tandundersökning i tyngdlöst tillstånd.
– Ja, precis. Just här var det inte frågan om något särskilt ingrepp, det handlade om vanlig förebyggande tandvård. Så när astronauten ska undersöka överkäken vänder han bara patienten upp och ner i stället för att hamna i en oergonomisk ställning, förklarar Mattias Nilsson som går på industridesignutbildningen vid Lunds tekniska högskola.

Där har man sedan många år tillbaka ett samarbete med NASA Johnson Space Center i Houston, USA. Studenterna gör varsitt projektarbete utifrån ett tema. I fjol var temat långresor i rymden. En expedition till Mars beräknas ta cirka tre år, med 18 månaders vistelse på själva planeten. Det ställer andra krav än vid en kortare tur. Till exempel kan inte uppdraget avbrytas och astronauterna återvända till jorden.

Mattias Nilsson intresserade sig för den medicinska sidan och fann att tandvården var ett vitt fält. För att räta ut sina frågetecken tog han kontakt med Malmö tandvårdshögskola, vilket ledde till ett besök i december, 2011. Det blev en guidad tur bland olika instrument och behandlingsmetoder. Han träffade bland andra Kerstin Petersson för att diskutera behovet av akuta insatser.

Nedsatt immunförsvar

En huvudfråga var vilken nivå tandvården ska hålla under en långresa. Med dagens utrustning finns det möjlighet till enkla förebyggande åtgärder, som exempelvis att ta bort tandsten. Tandextraktion är alternativet vid akuta besvär. Fast vid en längre resa kan det vara motiverat med en större variationsrikedom. Till exempel att kunna slipa ner vassa och irriterande kanter efter ett trauma i stället för extraktion.
– Man måste inte ha tandbevarande möjligheter på en treårsresa, det behövs ju inte för människans överlevnad. Men det är en klok hypotes att utgå ifrån, menar Kerstin Petersson.
– Det är också viktigt att komma ihåg att immunförsvaret blir nedsatt i tyngdlöst tillstånd. Man vet inte hur det påverkar under en långresa. Därför kan man vilja undvika kirurgiska ingrepp och öppna sår och även vilja förebygga risken för infektioner genom att försegla tänder, poängterar Mattias Nilsson och får medhåll av Kerstin Petersson.
När en produkt ska utvecklas för rymden gäller särskilda krav. Lätt och liten, är ledorden. Det gäller att dra maximal nytta av den befintliga utrustningen ombord. På plats finns till exempel redan en multiborr som kan slipa, borra och gravera. Om den även kunde användas till tandvård, ville Mattias Nilsson ta reda på. Det visade sig vara möjligt genom en justering av varvtalet och uppsättningen av borr.

[slideshow]

I sin projektrapport har Mattias Nilsson tagit fram en 3D-modell av en behandlingsbricka med inbyggd slangvinda. Slangen kan rulla in och ut ur skivan och hanterar därmed problemet med att slangen annars skulle flyta fritt omkring och kunna störa. I likhet med astronauternas matbrickor är behandlingsbrickan magnetisk för att hålla fast verktygen.
En annan förutsättning vid en långresa är att all teknik ska vara beprövad och säker. Mattias Nilsson avfärdade därför »plasmaborrar« även om den nya tekniken kan innebära fördelar, inte minst när det gäller minskad infektionsrisk. Samtidigt kan mycket förändras, framhåller han, tills den dagen en Marsresa väl blir av. I USA har president Barack Obama ställt in siktet mot mitten av 2030-talet.

Tandborsten från rymden

En äkta rymdtandborste har landat på Malmö tandvårdshögskola. Avsändaren är Christer Fuglesang, Sveriges första och hittills enda astronaut.

Det var i december, 2011, som astronauten Christer Fuglesang besökte Malmö tandvårdshögskola för att berätta om sina rymderfarenheter, föreläsningen fyllde aulan till bristningsgränsen. Nu har Sveriges första och hittills enda astronaut beslutat att skänka sin rymdtandborste till fakulteten.
– Det är väldigt glädjande att Christer Fuglesang fick ett så positivt intryck av tandvårdshögskolan att han valt att skänka en för verksamheten så passande klenod, kommenterar dekanus Lars Bondemark.

Klenoden ska få en uttänkt och värdig placering.
– Den väcker onekligen en hel del intressanta frågor om hur viktlöshet påverkar munbakterier och plackbildning hos astronauter, framhåller Lars Matsson, före detta dekanus.
Tandborsten kom till användning vid uppdrag STS-128. En expedition med rymdfärjan Discovery i USA:s regi till rymdstationen ISS (International Space Station). Rymdfärden pågick mellan 29 augusti och 12 september 2009.

Text: Erik Skogh

Foton/Illustrationer: Foto: Gisela Svedberg

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch